Bedömning av läsförmåga!?

Stefan Johansson, Göteborgs universitet, disputerade på detta ämne 25 februari -13.  Mycket spännande. Jag har ännu bara läst sammanfattningen och väntar på att avhandlingen ska komma! Data i avhandlingen kommer från PIRLS 2001, en storskalig internationell läsundersökning. Urvalet kommer från drygt 11000 elever och 700 lärare i skolår 3 och 4 i Sverige. Materialet i avhandlingen utgörs av lärarbedömningar, elevers testresultat och elevers självskattningar av den egna läsförmågan. Bland annat har lärarna fått ta ställning till 12 olika påståenden om elevernas kunskaper i läsning och skrivning och bedömt deras kunskapsnivåer på en skala 1-10.

Resultatet visar i korthet att:

  • lärare som hade haft sina elever längre än ett år i skolan visade sig säkrare i sina bedömningar. Samstämmigheten mellan bedömningarna och elevernas provresultat var högre.
  • lärare som hade högre kompetens, dvs. mer utbildning och längre erfarenhet, fick också en högre samstämmighet mellan sina bedömningar och elevernas provresultat.
  • skillnaderna var stora mellan hur lärare bedömde klasser med samma kunskapsnivåer. Det visade sig att lärarna hade olika referensramar och föreföll att tolka mål och kriterier på olika sätt.
  • flickor och elever från högre social bakgrund fick något högre bedömning än vad läsprovsresultatet i PIRLS 2001 visade.

 Ja, det är verkligen viktigt att lärare får träffas över klass- och kanske också skolgränser för att diskutera sina bedömningar av elevers läsfärdighet. En likvärdig utbildning förutsätter en likvärdig bedömning. En god bedömaröverensstämmelse är också grunden för att elever får samma möjligheter till stöd och hjälp i de fall detta behövs.

Här kan du ladda ner avhandlingen ”On the Validity of Reading Assessments: Relationships Between Teacher Judgements, External Tests and Pupil Self-assessments”.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.