Visar alla blogginlägg från: april 2013

Vilken typ är du?

När det gäller att använda IKT i undervisningen vill säga.

Forskarna Donnelly et al. (2011; ”A framework for teachers’ integration of ICT into their classroom practice.”, Computers & Education, 57, 2, 1469-1483) fann i sin forskning fyra kategorier av lärare när det kom till att använda IKT.  

 

En närmare beskrivning av lärarkategorierna är:

  1. Creative adapters – kreativa, flexibla och anpassningsbara lärare med starkt fokus på eleverna och deras lärande.
  2. Contented traditionalists –  lärare som saknar inneboende motivation och som främst sporras av elever som uppnår goda resultat
  3. Selective adopters – lärare som använder bara IKT när det hjälper eleverna att klara t.ex. prov och examina
  4. Inadvertent users – lärare som använder IKT mer slumpartat och oavsiktligt.

Donnelly et al. menar att det är eftersträvansvärt att styra lärares attityder och undervisningspraktik mot den övre, högra hörnan, dvs. att lärare fokuserar eleverna och deras lärande samt äger sin undervisning och kan anpassa denna efter eleverna, gruppen och situationen.

Läraren är nyckelpersonen även när det kommer till i vilken grad användandet av IKT blir framgångsrikt. Det är läraren som väljer undervisningsstrategier, leder klassrumsarbetet, uppmuntrar till social interaktion och ömsesidigt lärande.

Ovanstående modell för lärares IKT användning i undervisningen förklarar att det kan bli mycket olika resultat i forskning av hur IKT påverkar undervisning och elevers resultat.

iWTR

betyder ”Integrated Write to Read” som är samma sak som ASL. Skolporten tar upp studien ”Improving liteacy skills through learning reading by writing” som presenterats som artikel i tidningen Computers & Education.Detta är en mindre pilotstudie som kommer att följas av en mer omfattande studie framöver. Det intressanta är resultatet. Studien som pågick under ett år och omfattade 87 stycken 7-åringar visar att barnen i studien:

  • blev avsevärt bättre läsare
  • skrev längre texter
  • med bättre struktur
  • och tydligare innehåll
  • samt använde ett mer utvecklat och rikare språk
  • dessutom bedömde lärarna att barnen i testgruppen hade ett gott självförtroende rörande sitt läsande och skrivande

jämfört med kontrollgruppen.

Artikelförfattarna (Annika Genlott, skolutvecklare i Sollentuna, och Åke Grönlund, professor, Örebro universitet) förklarar det goda resultatet med kombinationen av teknologi och social interaktion och kommunikation.

Tillvägagångssättet var att barnen samarbetade parvis med att skriva sina texter på dator. Som stöd hade datorerna också talteknologi. Texterna publicerades på klassens webb och diskuterades av barn, lärare och föräldrar. På så vis skapades texter i autentiska sammanhang. Skrivandet hade ett syfte men också mottagare som gav respons.

Författarna till artikeln menar att traditionell läs- och skrivinlärning kräver att barnen klarar att gå igenom två utvecklingsprocesser parallellt, dels en kognitiv då de lär sig läsa, dels en motorisk då de lär sig skriva med penna. Genom att skjuta upp handskriften ett år får barnen först fokusera den kognitiva utmaningen att lära sig skriva och läsa för att därefter lära sig att själva forma bokstäverna.

 Själva designen på studien överensstämmer helt med kursplanerna. T.ex. understryks vikten av samarbete, kommunikation, att allt skrivande har ett syfte och en mottagare, respons från kamrater och vuxna samt att ämnen väljs utifrån en strävan att ta tillvara barnens intressen.

Jag ser fram mot resultaten av nästa studie som ska bli större.

Opdagende skrivning i praksis – en vej til at knække koden

Utvecklingsarbetet runt läs- och skrivinlärning pågår på många platser. Danska Nationalt Videncenter for Læsning (inrättades 2006 av danska Utbildningsministeriet) driver ett antal forsknings- och utvecklingsprojekt med syftet att stödja och förbättra läs- och skrivkompetensen. På deras webb hittar du den nya filmen Opdagende skrivning i praksis. Filmen beskriver hur förskolebarnen upptäcker läsandet genom skrivande; i det här fallet dock inte med iPads eller datorer. Opdagende skrivning kan översättas med upptäckande skrivning.

Botanisera gärna runt lite på Nationalt Videncenter for Læsning webb! Där hittar du fler intressanta filmer om läsande.

 

 

Läsande, ett ständigt berättande

UR har en riktigt intressant film om läsupplevelser. Du hittar den här:
http://www.ur.se/Produkter/159483-Ett-evigt-berattande-Lasandet

Ja, läsandet är en del i vårt identitetsskapande. Gunilla Molloy är inne på att valet att inte läsa också är ett val att inte framstå som kvinnlig, i betydelsen svagare, känsligare och  därmed mindre önskvärt! . Otroligt att läsande, reflektion, boksamtal, förmåga att ta någon annans perspektiv fortfarande ses som kvinnligt. Kanske är det sådana värderingar vi behöver diskutera och inte läsandet i sig!? Du läser Gunilla Molloys debattartikel i DN här.

Titta gärna tillbaka på det som jag skrev om sist, dvs. några av Johan Unenges lite udda förslag!

Inspirerande inspirationsföreläsning

med Johan Unenge i torsdags! Dessutom rolig! Han hade en hel del lite annorlunda tips som att arrangera läsövernattningar på skolan med pappor, mor- och farfäder som nattar över med sina barn och läser med pannlampa så länge de orkar! Idrottslaget kanske ska möta grabbarna med ”och så läser vi den här…”. Tänk om vi föräldrar ägnade lite mycket tid och engagemang åt våra barns läsning och läskompetens som många av oss gör med olika idrottsträningar! Det är självklart att köra till/från träningar, stå vid sargen/ på läktaren och heja på och uppmuntra och trösta, sälja bullar mm för laget och gå på tränarmöten. Dags att börja göra motsvarande för läsningen, eller hur!?

När våra barn träffar kuratorn för att tala om sådant som upplevs svårt kanske de kunde få tips på några böcker som handlar om något liknande med budskapet att ”du är inte ensam om …”.

Johan lyckades visa på att man kan tänka utanför boxen när det gäller läsning! Nu skulle jag vilja samla förslag från alla er som redan arbetar med läsning på ett sätt som tänjer gränserna och kanske är lite utanför boxen. Hör av dig och berätta hur du gör!

Ord- och begreppskunskap

en av tre viktiga delar i läsförståelse. Ord- och begreppskunskap utvecklas genom läsande förutsatt att läsaren får brottas med nya och/eller lågfrekventa ord och begrepp. Här har också sakprosan en viktig roll med sina ämnesspecifika ord och begrepp. Utvidgandet av ord- och begreppsförrådet förutsätter att det lästa uppfattas som meningsfullt samt att läsaren är läsengagerad. Några strategier för att arbeta med ord- och begrepp hittar du i Adams (2000; ”Beginning to read”). Här hittar du exempelvis följande förslag:

  • se på kontexten och stavelsemönster.
  • ge en definition, synonym eller motsats till ordet.
  • läsa meningen flera gånger.
  • läsa hela stycket en gång till. En kamrat eller läraren läser stycket.
  • reflektera och samtal över läsningen.
  • hoppa inte över svåra ord utan använd någon av strategierna för att förstå dessa.

Yngre elever, dvs. i de tidigaste årskurserna, förstår inte det skriftliga språket lika bra som det talade. Tidiga läsare läser också ofta enklare texter där ordförrådet är mer elevnära och vardagligt. Därför är vuxnas högläsning mycket viktig i och med att högläsningen i högre grad kan utmana.

Även för att utveckla, bredda och fördjupa ord- och begreppskunskapen krävs undervisning i strategier. Och detta kan starta tidigt!

Ett bra tips fick jag i det senaste numret av tidningen Dyslexi (2013, nr 1) där Christina Wiklund, adjunkt vid Linköpings universitet, föreslår självbedömning med följande frågor:

  1. Jag har aldrig sett ordet förut.
  2. Jag har sett ordet förut men jag vet inte vad det betyder.
  3. Jag har sett ordet förut och jag tror att det betyder ____________. (synonym eller förklaring)
  4. Jag kan det här ordet. Det betyder ___________. (synonym eller förklaring)
  5. Jag kan använda ordet i en mening: ______________________________________________

Givetvis finns inte lösningen i en modell utan det är viktigt att jag som lärare har många verktyg i min verktygslåda så att jag kan både arbeta  med och bedöma elevernas färdigheter multidimensionellt.

QtA, RU, TSI

Ja, det finns en del förkortningar….

Detta är tre modeller för undervisning av läsförståelsestrategier som forskning har visat har en effekt på elevers läsförståelse.  Gemensamt för de tre modellerna är samtalet runt en text. Arbetet med texten sker löpande och bygger på att ett textsegment i taget genomlyses, bearbetas och diskuteras.Läraren modeller i minilektioner hur läsaren kan ”tänka högt”. Med hjälp av lärarens ”tänka högt” modellering lär sig eleverna vilka redskap det finns för att förstå en text.

 En närmare förklaring av QtA, RU och TSI kommer. Den som väntar på något gott…

Och idag ska jag diskutera forskningsbaserade läsförståelsestrategier med Barbro Westlund över en lunch och det är ett samtal jag ser fram  mot!

sol är alltid sol

påsklov, Florida och semester med barnbarn – sol både här och där men med 30 graders skillnad. Tidiga morgnar för små barn sover inte bort sina dagar. Mest fascinerande var att åter möta treåringen som växlar mellan tre språk. När han vänder sig till mig så pratar han svenska, med mamma turkiska och på dagis engelska. Lätt som en plätt för vissa! Också en märklig känsla när han tar fram sina småbarnsböcker och jag ska försöka läsa på turkiska – det gick inte så bra! Lärorikt för oss båda. Jag har väldigt svårt att förstå vad som räknas som förstaspråk här. Man kan ju ha flera modersmål och i det här fallet utvecklas ju barnets världsbild, ord- och begreppsapparat men också den emotionella utvecklingen hand i hand med varandra, parallellt i vardagen. På sikt kommer säkert det språk som övas på dagis och i skolan att representera det ämnesspecifika och abstrakta och språken i hemmet att ha en mer vardaglig karaktär. Samtidigt blir ju familjens livssituation och livsstil och därmed upplevelser och erfarenheter väldigt avgörande för de två hemspråken. Ja, fördelarna med goda socioekonomiska förutsättningar, en språkligt rik miljö och en livsstil som erbjuder varierande upplevelser och erfarenheter blir väldigt tydliga. Därmed också vikten av att skapa ett skolsystem som bevakar att ALLA barn ges möjligheter att möta ”nya världar”.