Visar alla blogginlägg från: maj 2013

Svenska Akademiens svensklärarpris 2013

har gått till bl.a. Marie Trapp, Nyköping. Ett stort GRATTIS till Marie. Vem är hon? Jo, hon är en av de lärare som skriver på den bok som projektet ”En läsande klass” ger ut våren 2014.  De är två lärare som skriver den del som beskriver undervisning i läsförståelsestrategier för åk 1 – 3. Motsvarande del för åk 4 – 6 skrivs av våra kollegor Malin, Malin och Malin på Sätra. Det måste ju bara bli bra, eller hur?!

Vill du läsa om priset och de som har fått det så klicka här: Svenska Akademiens svenskalärarpris 2013.

Betydelsen av icke-kognitiva förmågor

är titeln på Skolverkets analys 2013. Frågan är vad som gör att vi lyckas? Vad är det för egenskaper och kompetenser hos individen som utbildning bidrar till och vilka av dessa ger framgång i livet;  i utbildningssammanhang men också på arbetsmarknaden. Oftast  utgår forskningsstudier från dels kognitiva förmågor, vilka mäter det vi kallar intelligens, dels icke-kognitiva förmågor som består av beteendemässiga, sociala och emotionellt betonade förmågor och/eller egenskaper. Vad gäller intelligens läste jag en intressant artikeln i DN 26/5 om att smarta hjärnor sorterar bort mest information och fixerar de små rörelserna. Enligt artikeln definierar vi vanligtvis intelligens som förmågan att snabbt ta in och tolka information. Forskaren Duje Tadin menar att hans resultat visar att definitionen måste göras om. Enligt honom är intelligens i stället hur effektivt hjärnan kan hitta den viktiga informationen och fokusera på den, och strunta i det som är oviktigt. Enligt den refererade forskningsstudien finns det ett oväntat starkt samband mellan vilken intelligenskvot människor har och hur snabbt de ser hur saker rör sig. Att sålla bort oväsentligheter sägs vara en mycket viktig del av intelligensen.

Skolverkets analys summerar resultatet i tre punkter. I korthet:

  1. de skriver att icke-kognitiva förmågor kan ha till och med större betydelse än kognitiva och att exempelvis förskolor som arbetar med att främja icke-kognitiva förmågor kan ge positiva utfall långt upp i åldrarna. Här handlar det om sådant som att utveckla arbetsvanor, attityder, socio-emotionell reglering och relationsskapande.
  2. det är svårt att definiera icke-kognitiva förmågor på ett entydigt sätt och forskningen är många gånger ekonomiskt orienterad.
  3. uppdelnngen på kognitiva och icke-kognitiva förmågor är främmande för våra svenska styrdokument där det ingår i förskolans och skolans uppdrag att arbeta med dessa.

 Till rapporten gjordes också en analys av våra svenska styrdokument. För denna analys skapades ett raster av sju kluster med syfte att fånga upp ett antal icke-kogntivia förmågor. Dessa var t.ex. kreativa, empatiska, sociala och kommunikativa inslag, karaktärsegenskaper, sådant som rör självuppfattning, analys och problemlösningsförmåga samt inslag som rör lärande. Samtliga visade sig finnas med i nu gällande läroplaner.

Avslutningsvis ställs frågan i Skolverkets analys om skolor borde arbeta mer tydligt för att främja sådant som självuppfattning, samarbetsförmåga och självdisciplin. Svaret är ja. Analysen understryker att utvecklandet av kognitiva och icke-kognitiva färdigheter går in i varandra.

 Du kan läsa rapporten ”Betydelsen av icke-kognitiva förmågor” här.

Dags för en NCS dag!

Så var det dags att träffa mina kollegor i nätverket på NCS (Nationellt Centrum för Språk-, läs- och skrivutveckling). Vi är knappa dussinet läs- och skrivutvecklare från hela landet som ingår i ett särskilt nätverk. På agendan står bland annat att komma med synpunkter på det nya stödmaterialet som NCS håller på att ta fram. Det kommer att likna det som redan finns för matematik. Syftet med materialet är att ge en grund för huvudmän som vill upprätta och/eller förnya uppdragsbeskrivningar mellan huvudmannen och språk-, läs- coh skrivutvecklarna ute i kommunerna. Förhoppningen är förstås att stödmaterialet ska bidra till att utveckla en undervisning som i ökad utsträckning främjar alla barns och elevers språk och lärande. Ja vi i nätverksgruppen har läst underlaget och nu ska det stötas och blötas!

Vi kommer också att se över planeringen av höstens NCS-konferens som går av stapeln 19-20/11. Hitintills har programmen varje mycket lyckade och uppskattade. Dagar att se fram mot!

Arne Trageton på Medioteket

Imorgon torsdag är alla deltagare i Språkpaketet 2012 de lyckligt lottade! Åhörarna har förberett dagen genom att skicka in frågor runt ASL-arbetet och Arne kommer att utgå ifrån dessa när han leder dialogen. Det blir med all säkerhet en givande dag i en härligt kreativ atmosfär!

Ett gäng slutar och ett nytt börjar!

Språkpaketet rullar på. Igår föreläste jag om aktuell forskning inom läs-, skriv- och språkutvecklingsområdet för vårt nya gäng ”Språkpaketet 2013″. De fick en tuff eftermiddag i StorAvan –  varmt och inget syre i lokalen. Med hjälp av flera bensträckarpausar fixade vi det tillsammans! Det var verkligen jätteroligt att träffa alla. Någon timme efter att vi skilts åt fick jag iväg länken till en utvärdering av vår första Språkpaketsomgång, Språkpaketet 2012. Nu är det bara att invänta alla svar! Måste erkänna att jag knappt kan bärga mig att få sammanställa och analysera den utvärderingen! Alla har varit så positiva och entusiastiska under resans gång. Givetvis finns det saker som kan förbättras. Det är det vi hoppas att få indikationer på. Sedan har vi 4e juni den stora avslutningen på Språkpaketet 2012. Då kommer några av deltagarna från de deltagande skolorna att presentera vad de har gjort sedan våren 2012, lite om hur det har gått, vad som varit bra och vad som eventuellt har ställt till problem och hur dessa har lösts. Detta gäller dock bara de som deltagit!

Vetenskaplig grund, evidensbasering och beprövad erfarenhet!?

Ledorden för dagens undervisning. Begrepp som måste fyllas med ett innehåll. Alla begrepp måste ju förstås. Risken är att vi förstår på olika sätt eller rättare sagt så vet vi att vi förstår på olika sätt. Det är ju det läsförståelse handlar om!

 Riktlinjerna säger att vår undervisning ska vila på vetenskaplig grund. Vad kan man tänka sig att det innebär? Ett vetenskapligt förhållningssätt ställer krav på både undervisningens innehåll och metoder. Precis som det står beskrivet i kursplanerna så ska vi kritiskt granska fakta, faktakunskaper och källor. Vi ska jämföra med kunskap från andra områden och sätta in allt i ett större sammanhang. Detta förutsätter att vi lärare har tid över för att hålla oss ajour med den senaste forskningen inom våra respektive fackområden.

Beprövad erfarenhet måste väl ändå vara lätt att definiera!? Tja, inte handlar det om att tillräckligt många av de lärare som jag känner tycker likadant. För att erfarenheter ska räknas som beprövade så krävs det att de är systematiskt utvärderade och dokumenterade. Även detta motsvarar ett vetenskapligt förhållningssätt då de kompletterar varandra. I undervisningspraktiken betyder det att det bör finnas vetenskapliga belägg för den metod vi vill använda oss av.

Evidens!? Jag såg en annons i Pedagogiska magasinet om att det startar ett tvärprofessionellt masterprogram i evidensbasering vid Göteborgs universitet. Häftigt att kunna läsa ett helt program om evidens, eller hur!? Vad är då evidens?  Håkansson & Sundberg (2012) exemplifierar sin bok Utmärkt undervisning med att boken i sig är ett exempel på en evidensbaserad systematisk översikt därför att den inte bara är en genomgång utan också en kritisk analys och en syntes av en stor mängd forskning. Dessutom är detta arbete gjort utifrån en systematisk, explicit och kvalitetssäkrad metod.

Mycket ord och begrepp blir det. På mina studiecirklar i att undervisa i läsförståelse brukar vi ägna en träff åt strategier för att vidga ordförråd och förstå svåra texter. Inte är det svårt att hitta exempel! Räcker att läsa vad jag har skrivit…

 Skolverket har startat en utvecklingsinsats kring dessa begrepp som kallas ”Forskning lyfter”. Här finns det också tre filmer som belyser och förtydligar begreppen. Så inta soffan och ta fram popcornen!

Länk till Skolverkets  ” Forskning lyfter”.

Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande!?

Vill du veta vilka de är så besök Catharina Tjernbergs disputation nästa torsdag 23e maj.  Eller läs avhandlingen som du hittar på DIVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet). Avhandlingens titel är ”Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken”. Med tanke på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund, evidensbasering och beprövad erfarenhet så är det väl använd tid!

Disputationen genomförs i Stora hörsalen, Naturhistoriska riksmuseet, Frescativägen 40, Stockholm (kl. 13-15).

läsfixarna i alla former

Nu hittar du de fyra läsfixarna i A4 planscher, storplansch och bokmärken. Till  hösten kommer de även som handdockor. Det är förlaget Natur & Kultur som gett ut Barbro Westlunds bok ”Att undervisa i läsförståelse” och det är också de som lagt upp de fyra läsfixarna så att vi kostnadsfritt kan ladda ner de i olika format. Du hittar dem här: De fyra läsfixarna.

Undrar du vad läsfixarna är för något? Svaret hittar du i tidigare inlägg.

Det finns också en film där Barbro Westlund föreläser om att undervisa i läsförståelse. Föreläsningen är från en konferens om språkstörning arrangerad av SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten,  april 2012.

QtA, RU och IT – tre modeller

QtA, Questioning the Author,  utvecklades av Beck och McKeown i mitten av 1990-talet. Modellen tränar läsaren till att bli en aktiv, medskapande läsare. Detta sker genom att läsaren ställer egna frågor till texten men också kommer med förslag på omformuleringar. Lärare och elever läser och diskuterar texten tillsammans.

RU, Reciprok undervisning, utvecklades av Palinscar & Brown i början av 1980-talet. Modellen arbetar främst med fyra strategier; ibland kallade de fyra läsfixarna och då symboliseras dessa av Spågumman, Nicke Nyfiken, Detektiven och Cowboy Jim.

  1. Spågumman – förutspår/förutsäger/formulerar hypoteser om handlingen i texten. Till sin hjälp tar läsaren bilder, rubriker, omslag, innehållsförteckningar o.likn. Läsaren drar slutsatser utifrån dessa nycklar men också med hjälp av sina förkunskaper.
  2. Nicke Nyfiken – ställer frågor före, under och efter läsningen. Läsaren försöker ringa in vad som är viktigt respektive oväsentligt.
  3. Detektiven – reder ut oklarheter. Det kan handla om svåra ord och svår meningsbyggnad eller vad som utgör textens centrala idéer.
  4. Cowboy Jim – sammanfattar texten med egna ord samt presenterar vad som är textens centrala budskap.

Intressant är att PIRLS funnit att förmågan att kunna förutsäga vad som kommer att hända i texten är något som inte övas och/eller praktiseras av svenska elever så här har Spågumman en uppgift!

 IT, inferensträning handlar om att läsaren kan läsa och finna svaren på olika nivåer; ofta kallar vi detta att läsa , mellan och bortom raderna. Ett annat begrepp för detta är inferens och vi kan säga att läsaren infererar. Läsaren lär sig strategier för att i texten finna ledtrådar som hjälp för att både ställa och besvara frågor. Lena Franzén har 2002 presenterat hur läraren kan arbeta med IT i ”Att träna inferenser – teori och träningsprogram”.

Samtliga dessa tre modeller förutsätter ett problemlösande förhållningssätt till läsning och förståelse av texter. Det förutsätter också att våra elever vår lära sig dessa strategier och NÄR, HUR och VARFÖR de ska använda respektive strategi.

Du kan läsa mer i exempelvis:

  • Block, Gambrell & Pressley: Improving Comprehension Instruction
  • Guthrie m.fl.: Motivating Reading Comprehension
  • Franzén, Lena : Att träna inferenser – teori och träningsprogram
  • Reichenberg, Monica: Strukturerade textsamtal
  • Westlund, Barbro: Att undervisa i läsförståelse

Vi gör det också!

Videnskap.dk refererar Sollentunas ASL-arbete. Kom ihåg att det lika gärna kunde ha varit någon av våra deltagande klasser i Språkpaketet! Videnskap.dk är ett oberoende nyhetsmedia som riktar in sig på att bevaka forskning och med ambitionen att lägga upp nyheter dagligen. Såg just att de lagt upp en film samt presenterar hur förstaklassare i Sollentuna lär sig läsa genom att skriva. Du hittar artikeln här: Sådan lærer svenske elever at stave og skrive med rekordfart

Eller vill du bara se filmen!

 http://youtu.be/jORCs9eW4hQ

 Frågan är ”Vilken typ är du?” (se mitt förra inlägg!) – förhoppningsvis en Creative adapter för då är saken biff! Dina elever kommer att lyckas lära sig att ”stave og skrive med rekordfart”.