Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande

Är titeln på en rykande färsk avhandling av Catharina Tjernberg. Till hösten kommer den också ut i bokform. Vad får jag då veta när jag läser avhandlingen?

Några begrepp i avhandlingen är utmaningar, komfortzon, textsamtal, lärandets parallellprocesser, phronêsis.

Utmaningar är något som även Skolinspektionen granskar och understryker. Faktiskt ett vanligt förekommande påpekande. Utmärkande för undervisning som ger lärande elever är att undervisningen utmanar eleverna att klara lite mer än vad de egentligen kan. De arbetar inom sin utvecklingszon, ZPD, zone of proximal development med Vygotskys terminologi. Texter, arbetsmaterial och uppgifter ska ligga på gränsen till vad eleverna klarar. Samtidigt är det en balansgång att inte ge för mycket hjälp så att eleven hamnar i komfortzonen. Jag har hört professor Mats Myrberg tala om vådan av att elever endast läser texter inom sin komfortzon och aldrig utmanas. Det medför att elevernas ord- och begreppsvärld inte vidgas men de får heller inte uppleva glädjen av att klara något som först kändes lite svårt.

De lärare som använder textsamtal som arbetsform lär också sina elever en struktur för att ta sig an en text och knyta den till sin egen erfarenhetsvärld. Dessa samtal hjälper eleverna att utveckla strategier så att de fortsättningsvis klarar att ta till sig texter i olika genrer med god förståelse vilket är viktigt för texterna i SO- och NO-ämnena. I textsamtal synliggörs och medvetandegörs lärandet. Eleven får syn på sitt eget tänkande om sitt tänkande. Här har vi exemplet med undervisning i olika läsförståelsestrategier som ger eleverna verktyg för att arbeta med sin förståelse av texter, skönlitterära likväl som faktatexter. Textsamtalet vidgar textförståelsen genom att vi tillsammans tänker, analyserar, tolkar och reflekterar.

Bedömning handlar inte längre om att endast rangordna elever efter hur mycket kunskap de tillägnat sig och äger. Bedömningens syfte är i lika stor grad att veta om och i så fall vilka delar av eller moment i undervisningen som eleverna tagit till sig och använder för att komma vidare i sitt kunskapsskapande. Detta för att också kunna planera undervisningen så att den utmanar varje elev utifrån dennes förutsättningar och intressen.  Tjernberg skriver ”För att tolka de diagnostiska signalerna och skaffa sig kunskap om hur långt i utvecklingen eleverna har kommit krävs, enligt resultatet, goda teoretiska kunskaper om läs- och skrivlärandets grundförutsättningar och om de involverade processerna.” (Tjernberg 2013, sid 238). Jag som lärare måste i min undervisning anpassa innehåll, metoder och arbetssätt men också organisera och genomföra undervisningen till mina enskilda elever. Lärarens utmaning är att kunna möta variationen av elever i klassrummet. Som lärare behöver jag ha en god teoretisk bas inom ämnesområdet samt kunna knyta ihop denna med min undervisning. Detta är vad vi kallar en handlingsorienterad kunskap, med Aristoteles ord phronêsis.

Syftet med studien är att analysera framgångsfaktorer i läs- och skrivundervisning. Vill du veta mer kan du ladda ner avhandlingen och läsa den i sin helhet.  Avhandlingen ”Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärandet. En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken.” av Catharina Tjernberg  (2013) hittar du i Diva. Diva portal är en gemensam söktjänst och ett öppet arkiv för forskningspublikationer och studentuppsatser.

1 kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.