Visar alla blogginlägg från: augusti 2013

Visste du att…

vi är många på Medioteket som jobbar med området läsande och skrivande! Nu har vi påbörjat ett genomlysningsarbete av området litteracitet på Medioteket. Läsande och skrivande är centralt för alla ämnen i kursplanerna men också för det mesta av det vi gör på Medioteket. Vi har våra eminenta skolbibliotekarier, cirkulationsbiblioteket, ASL-kurser och handledning med Anna och Carola, Stockholmskällan som också erbjudit lektionsförslag och inspirationskvällar runt svenskundervisningen i senare skolår. Vi får nu inte glömma kollegorna i IKT-gruppen! Exempelvis handlar också iPad kurserna i förlängningen om att läsa och skriva. Ja, så här kan jag fortsätta uppräkningen!

Jag har mitt livs roligaste jobb. Det är inspirerande och miljön är kreativ med duktiga kollegor som är nischade med specialistkunskaper på olika områden. Jättespännande kan jag tala om! Framöver kommer vi internt att arbeta med att se över möjligheterna till fler och nya samarbeten och jag ser massor av möjligheter för mitt område, dvs. läs-, skriv- och språkutveckling. Kurser/studiecirklar/föreläsningar inom skrivande är en. Detta vill jag både utveckla som ett separat spår men också som en fortsättning på ASL och Språkpaketet. Vi har bedömning av digitala texter som ett annat spår som jag går och funderar över. Har tagit in det i den  forskarstödda seminarieserie som erbjuds skolornas läs- och språkutvecklare detta läsår. Jag har kontakter med mina kollegor inom ”jämställdhetsgruppen” för att se vad vi kan ta fram inom läsande och jämställdhet. Ett högst aktuellt område! Så ska jag inte glömma min käpphäst ”att undervisa i läsförståelse”, här vill jag göra mer för de senare skolåren. Genom samarbete med Mediotekets skolbibliotekarier kan vi ta fram böcker som blir bra för läsförståelsestrategier för våra äldre elever men också anpassa undervisningen i läsförståelsestrategier. De metakognitiva strategierna är i grunden desamma men sedan har vi jobbet med att anpassa kraven och välja texter utifrån mognad och elevers ålder.

Ja, ni hör att jag har världens roligaste jobb. Utmanande, intensivt, krävande men roligt!

MEN först ska jag ha lite helg innan jag tar tag i allt som ligger och väntar nästa vecka – uppstart av två nya studiecirklar i ”att undervisa i läsförståelse” och så är ni många därute som väntar på bekräftelser på att ni fått en plats i den forskarstödda seminarieserien som startar snart och den nya kursen om ”Nya språket lyfter”. Lugn! Bekräftelserna kommer….

Undervisning i läsförståelse får inte bli cirkuskonster!

Undervisning i läsförståelse är hett just nu. Jättebra! Samtidigt finns risken att undervisningen i läsförståelse tappar sin teoretiska förankring. Mats Myrberg (2003) understryker vikten av att även vetenskapligt beprövade metoder praktiseras av lärare som har en teoretisk förankring. Avgörande för en framgångsrik läs- och skrivundervisning är hur en metod omsätts i undervisningen och att läraren vet varför denne gör på ett visst sätt. Det räcker alltså inte med att lära sig och använda vissa strategier i läsundervisningen utan vi måste också veta varför. Ett antal forskare är överens om detta som t.ex. Myrberg 2003, Snow & Juel 2007, Torgesen 2007, Liberg 2009.

För dryga året sedan skrev jag om Alatalo i samband med att hon disputerade. Alatalo menar att läs- och skrivundervisningen förutsätter att läraren har teoretisk kunskap om läs- och skrivutveckling likaväl som om lärandeprocessen och att denna kunskap sedan ska omsättas i undervisning (2011).

För att kunna bedöma relevansen hos nya trender och rön krävs denna teoretiska förankring (Dysthe 2003).

Utöver metodkunskap och teoretisk förankring behöver läraren också ha kunskap om vilka andra faktorer som kan tänkas påverka. Det kan gälla tid, miljö, textval, gruppen, relationerna i gruppen och mellan lärare och elev.

Förresten så har Catharina Tjernberg en riktigt bra och ganska lättläst översikt av den teoretiska bakgrunden inom läs-, skriv- och språkutveckling. Läs sid. 33 – 43! Avhandlingen hittar du på Diva: Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande.

För dig som vill gå vidare med källorna:

  • Alatalo, T. (2011): Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3. Om lärares möjligheter och hinder.
  • Dysthe, O. (2003): Om sambandet mellan dialog, sampsle och lärande. I Dysthe (red.), Dialog, samspel och lärande.
  • Myrberg, M. (2003): Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter.
  • Snow & Juel (2007): Teaching children to read. What do we know about how to do it?
  • Torgesen, J.K. (2007): Recent discoveries on remedial interventions for children with dyslexia. I Snowlind & Hulme (Eds.), The science of reading.

statistik att reflektera över

  

 Värt att diskutera, värt att ta som utgångspunkt i all undervisning. Hög tid att satsa på just läsande och skrivande!

 Uppgifterna är tagna ur en stor amerikansk meta-studie ”Writing to Read”. Du hittar den på Carnegie Corporation of New York. Även Skolverket har lyft den och har den på sin webb under rubriken ”Att skriva om det lästa stöttar läsförståelse” under Skolutveckling.

 

rivstart

första dagen efter semestern! Det är administration,  information och bekräftelsemejl runt studiecirklarna ”Att undervisa i läsförståelse” som helt fyllt min första arbetsdag. Lärare byter jobb, börjar, slutar, får nya oväntade schematider osv. Det ger en del att fixa inför uppstarten! I dagsläget är måndags- och torsdagsgrupperna fulltecknade MEN  det finns några platser i onsdagsgruppen (med start onsdag 4/9). Vill du eller någon kollega anmäla sig så är länken:  https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=62179

 Måndagsgruppen startar upp 2/9 och torsdagsgruppen 19/9. Det är ju drygt en vecka respektive fyra veckor innan start så man vet aldrig om det blir en enstaka plats ledig. Tillhör du de som inte hann anmäla sig innan det blev fulltecknat (och som bara kan komma ifrån dessa dagar) så kan du alltid höra av dig i mitten av nästa vecka respektive veckan före den 19e september.

Ja, en hel del annat händer i höst men vi tar en sak i taget!

Legitimerad!

Ja, efter 1 år och 9 mån så har Skolverket meddelat att jag är legitimerad och behörig lärare! Ja, dessutom behörig i både det ena och det andra. Ta t.ex. musik, det är inte min starka sida men behörig är jag. Sedan undrar jag lite över behörigheten för gymnasiekurserna. Pedagogik förstår jag men ”Humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering” och ”Humanistisk och samhällsvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning”, tja det vet jag inte riktigt vad det är… Ja, och så har vi sameskolan, den har jag aldrig arbetat med men behörig speciallärare är jag. Kanske är det all pedagogik jag har läst som har gett denna behörighet. Eller så är det som rektorn sa i talet när jag examinerades som mellanstadielärar på -70 talet, ”…ni är som potatisar, man kan ha er till allt!”  Jag har i alla år funderat över om det skulle ses som en komplimang.  

En sak är jag dock kritisk till och det är att min magisterexamen som dyslexipedagog inte nämns. 60 hp på avancerad nivå med inriktning dyslexi-”pedagogik” ger inte någon särskild behörighet. Jag anser definitivt att  särskilda dyslexipedagoger behövs ute på skolorna, både i grundskolan och på gymnasiet. Men den yrkesgruppen finns inte trots att det finns en påbyggnadsutbildning på avancerad nivå på Stockholms universitet som ger en magisterexamen med  den inriktningen. Förhoppningsvis kommer detta att ändras!