Visar alla blogginlägg från: oktober 2013

”Boka dig” – ett tips från Johan Unenge

Stensele skola, Västerbotten har använt sig av ”Boka dig” tipset.  I korthet går det ut på att eleverna får fylla i en enkel blankett med önskemål. Detta ger en personlig läsprofil som skolbibliotekarien eller klassläraren kan använda för att förbereda bokförslag.

 

Eleven får ange vilken typ av bok denne helst läser samt om boken ska vara tunn, mellan eller tjock. Avslutningsvis får eleven skriva i något denne gillar att göra.

Läs mer hur de gjorde i: Läslust projektet på Stensele skola.

Att arbeta med ord och begrepp är viktigt!

Ord- och begreppskunskap underlättar läsförståelsen. Det fantastiska är att det finns så många böcker med tips och idéer på området. Här bjuder jag på några.

  • A. Ribbing & M. Lepp (2004): Bananflugor och kramsnö. (Tyvärr går den inte att köpa men den finns på bibliotek)
  • J. Althoff (2013): Språkets värld.
  • Ann-Catrin Svensson (2005): Språkglädje: språklekar i förskola och skola.
  • M. Lindfors (2007): Alfons leker med ord.
  • I. Häggström (2013): Språklekar efter Bornholmsmodellen; en väg till skriftspråket.

På UR kan du också hitta en 4-minuters video där Johan Althoff berättar om hur han ser på att skriva. Du hittar den här: Nattpäron

Många ord blir bra tokiga när man förstår dem konkret. Tänk bara på ord som skohorn, bananfluga och fotsvamp. Nog är denna bild ur Bananflugor och kramsnö (Ribbing & Lepp) härlig!?

Har du förslag på andra liknande böcker så dela gärna med dig!

Textrörlighet

- är det bekant? Skolverket använder begreppet i många av sina texter som handlar om läs-, skriv- och språkutveckling; gärna tillsammans med termerna (orden) elevnära och anpassning. Barbro Westlund understryker  i sin bok ”Att undervisa i läsförståelse” vikten av att vi gör de centrala ämnesbegreppen till våra och faktiskt använder dem när vi diskuterar ämnet. Vad står då textrörlighet för?

Textrörlighet är när läsaren rör sig både framåt (framåtriktad textrörlighet – man använder det man redan läst eller skrivit för att förstå det som kommer längre fram ) och bakåt (bakåtriktad textrörlighet – man kan använda det man just läst eller skrivit för att fördjupa sin förståelse av det man läst eller för att förändra det man skrivit ) i texten. En textrörlig läsare gör kopplingar till sig själv, till andra texter och/eller till vad som händer i världen (utåtriktad textrörlighet). Textrörlighet står alltså för en rörlighet både inom och mellan texter men också förmågan att gå ut från texten och koppla innehållet till egna erfarenheter och förkunskaper. Den handlar också om att förstå hur olika författare beskriver samma sak eller något liknande.

Förmågan att ”röra sig i texter” ses som en viktig aspekt för utveckling av läs- och skrivförmågan. Den grundas redan hos det lilla barnet i de muntliga samtalen. Därför är det viktigt att ge möjligheter till att samtala, läsa och skriva i många och varierande sammanhang.

Vi kan också tala om textrörlighet som:

  • Textbaserad rörlighet vilket innebär att eleven talar om texten på ord- sats eller heltextnivå. Han eller hon kommenterar innehåll i texten på en såväl ytlig som djupare nivå.
  • Utåtriktad textrörlighet syftar på elevens förmåga att associera utifrån en text till andra texter, egna erfarenheter  och upplevelser.
  • En interaktiv rörlighet avser förmågan att reflektera över textens struktur, funktion, syfte och mottagare.

Textrörlighet berör även skrivande.

Har du några termer eller begrepp du skulle vilja få utvecklade och/eller förklarade? I så fall är du välkommen att mejla mig dem.

I torsdags träffades vi i NCS´ referensgrupp

ett härligt gäng med ett passionerat intresse för läs-, skriv- och språkutvecklingsfrågor. Vi är ungefär ett dussin och kommer från alla Sveriges hörn. På dagordningen stod bland annat test av en workshop kring systematiskt kvalitetsarbete. Vi fick ett underlag för en tänkt skola med uppgifter om resultat av nationella ämnesprov, betyg, uppgifter om andel behöriga lärare, språkbakgrund o.likn. Vår uppgift var att göra en analys utifrån uppgifterna samt komma upp med förslag som skulle kunna förbättra resultaten. Inte lätt! En riktig utmaning! En idé jag skulle vilja använda mig av i andra sammanhang.

Hur vet jag OM

de förändringar jag gör i min undervisning ger det resultat jag önskar och eftersträvar. För en tid sedan refererade jag till Hatties uttalande i Svd/Svenska Dagbladet ”Poängen med en reform eller aktivitet ska inte vara att den fungerar – den måste fungera bättre än annat för att den ska vara värd att satsa på”. I samband med att jag bokade in en forskare vid namn Michael Tengberg kom vårt samtal att röra sig runt just frågor som: ”Hur vet jag att de förändringar jag gör i min undervisning leder till bättre läsförståelse för eleverna?”, ”Hur vet jag att jag mäter effekten av just de förändringar i min undervisning som jag gjort?”, ”Hur vet jag att min undervisning i läsförståelsestrategier leder till att eleverna faktiskt ändrar sitt tänkande?”, ”Hur kan effekter av läsundervisning undersökas och förstås?” osv.

Michael Tengberg kommer att föreläsa inom den forskarstödda seminarieserie som erbjuds en del av de lokala läs- och språkutvecklarna under innevarande läsår 13/14. Hans föreläsning kommer att belysa dialogisk strategiundervisning som också är hans forskningsområde. Blir du sugen på att läsa hans avhandling som handlar om detta och har titeln ”Samtalets möjligheter. Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan” så finns den utgiven som bok.  

För dig som inte riktigt har tid för att läsa avhandlingar så kan du vänta på den bok om dialogisk strategiundervisning som han skriver på och som ska ges framöver. Förhoppningsvis under hösten -13.

Skrivandets betydelse för läsförståelsen

Helglektyren är en amerikansk meta-studie av skrivandets betydelse för läsförståelsen. Den är en av många rapporter och meta-studier som har getts ut och ges ut av amerikanska Alliance for Excellent Education som är en ”…national policy and advocay organization…” som arbetar för elevers förbättrade resultat. Finansieringen sker med stöd av Carnegie Corporation of New York, en stiftelse som beviljar medel för forskning och vetenskapliga rapporter. Jag har nu tre spännande rapporter nedladdade som väntar på att bli lästa. Dessa är: ”Reading next”, ”Writing next” och ”Writing to Read”. Den sista handlar om hur skrivande förbättrar läsförståelsen. Än har jag bara hunnit snabbt titta på den men nu är det dags att börja läsa med pennan i handen! Vill du också läsa?! Du hittar den på webben för Carnegie Corporation of New York.  Ja, du hittar de andra rapportena där också. Trevlig helg!

CORI och informationskompetens

om detta ska Emma, klasslärare åk 6, och Linda, skolbibliotekskonsultent, föreläsa torsdag 14/11.

Emma berättar om hur hon och hennes klass arbetar enligt CORI-modellen runt Europa. CORI betyder ”Concept Oriented Reading Instruction”, och kan översättas med begreppsorienterad läsundervisning. Jag har skrivit en del om denna läsundervisningsmodell tidigare i min blogg. Ett av momenten i CORI-modellen är informationssökning. Linda ger dig konkreta tips på hur du som pedagog gör spetsade sökningar i Google och hur du kan arbeta med informationskompetens och källkritik i åk 4-6.

Du hittar mer information i anmälan som snart kommer att finnas i kalendariet på PS, PedagogStockholm.

Vill du komma och lyssna på Emma och Linda? Anmäl dig HÄR.

Alla lärare anställda i Stockholm stad är välkomna!

Nya Språket lyfter

Ett mycket intressant material för bedömning. Tar lite tid för alla att sätta sig in i men nu efter två kurstillfällen så är vi igång. Till nästa tillfälle hoppas jag att några har med sig elevunderlag som vi ska arbeta med att bedöma. Förhoppningsvis medför det en djupdykning. Igår belyste vi samtalets roll och betydelse. Precis som NSL understryker så är det jordmånen för språkutveckling. NSL skriver att ”Talet är grunden!”. Våra elever förväntas vara aktiva språkanvändare. De ska kunna berätta, framföra sina åsikter, ställa frågor, argumentera och ge kommentarer till sådant andra säger. Frågor ska vara adekvata i sammanhanget och åsikter och kommentarer relevanta. Eleverna ska kunna berätta med en korrekt och adekvat kronologi, hålla fokus och följa en röd tråd samt klara av att komma fram till ”poängen” i det de berättar. Observationspunkterna i avsnittet för ”den muntliga dimensionen”  i NSL är grovt indelade i: 1) berättande; 2) beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande; 3) samtala och redogöra. NSL har på varje avsnitt en rubrik ”Undervisningen ger exempelvis utrymme för att:…” och har ges förslag på moment som eleverna kan arbeta med för nå upp till målen. Ja, det finns mycket att göra och NSL ger ett bra stöd i bedömningen av elevers läs-, skriv- och språkutveckling utifrån kursplanen.

Vill du också gå en kurs om Nya Språket lyfter? I så fall kan du göra en intresseanmälan (icke bindande!). Alla som fyllt i en intresseanmälan kommer att få ett mejl när jag har planerat vårens kurs om NSL. Intresseanmälan gör du här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=63151
Länken finns också här på PS under läs- och språksatsningen. Gå till fliken
I undervisningen > Språkutveckling > Läs- och språksatsningen.

På varje kurs kommer det nya tips eller så lyfts gamla bortglömda godingar. Igår blev vi påminda om UR:s retoriksite (http://www.ur.se/Tema/Retorik-ratt-att-tala-vett-att-lyssna). Där hittar man t.ex. materialet ”Våga tala – vilja lyssna”. Ett 8-sidigt material med praktiska ”tala”-övningar. Du hittar  ”Våga tala…” här: http://www.ur.se/Tema/Retorik-ratt-att-tala-vett-att-lyssna/Retorik-i-skolan/UR-s-arbetsmaterial