Visar alla blogginlägg från: november 2013

Responsarbete med yngre elever

Ibland känns det som om det är jag som lär mig mest på mina kurser! I måndags på ”Nya Språket lyfter”-kursen  fick jag några riktigt bra tips. Ett heter Austins butterfly och handlar om hur responsarbete med de yngsta eleverna kan ge fantastiska resultat. En liten video på runt sex minuter visar hur Austin med hjälp av sina kamraters respons utvecklar sin teckning av en fjäril till ett riktigt litet mästerverk. Här ser du stegen i Austins teckningsprocess.

Tack Lotta för tipset om filmen!

Det jag funderar över är hur vi kan arbeta med ett likartat processinriktat responsarbete runt våra elevers läsande och/eller skrivande?! Har du provat? Jag kommer nu att försöka lägga in detta i min nästa ”Nya Språket lyfter”-kurs. NSL är ju ett bedömningsmateril som Skolverket har tagit fram som stöd för oss lärare som också ger möjligheter till att arbeta med elevrespons. En riktigt spännande uppgift!

Här kan du se hela filmen om Austins butterfly.

 Dags att skynda iväg till Hässelbygårdsskolan som börjat titta på Nya Språket lyfter. Få se vad jag lär mig idag!

En härlig föreläsning med Barbro Westlund

Igår bjöds alla deltagare i Språkpaketet 2012 och 2013 på en härlig föreläsning med Barbro Westlund. Bolindersalen var fullsatt förstås! Föreläsningen var ett praktexempel på scaffolding och guided practice. Barbro vägledde oss med parallella inlägg från forskning kopplat till praktiska exempel ur undervisning. Det var högläsning av sagor kopplat till strategier och frågeställningar. Hon gav oss bilder av hur interaktionen och transaktionen mellan text och läsare ger texters innehåll och läsarens förståelse. Vi lärde oss hur vi kan bedöma elevers förmåga att göra inferenser utifrån bilder utan text. Avslutningsvis fick vi med oss att evidensbaserade multi-strategiprogram för läsundervisning står på fyra gemensamma ben:

  1. Think alouds
  2. Metakognitiva strategier
  3. Kooperativt lärande
  4. Scaffolding

En härlig föreläsning som gav många tankar.

 

 

Julklappslista på böcker

Julklappslistan är sammanställd av Nyköping kommuns läs- och skrivutvecklare i samarbete med barn- och ungdomsbibliotekarierna på Nyköpings stadsbibliotek. Det är fritt fram  att dela den.

Nyköpings julklappslista 2013

Tack Ann Löwbeer och alla ni andra som jobbat med detta!

Läsfixarfilm

På konferenser får man med sig både stort som smått, teori och praktik, det komplicerade såväl som det enklare. Förpackningen kan vara mer eller mindre avancerad. På Skolverkets nationella konferens presenterade Borås läsutvecklingspedagoger en liten läcker film som några kollegor hade gjort om de 4 läsfixarna. Se den!

Något att visa eleverna?

Vad säger du?

Yes! De är här.

Jag tänker på böckerna om critical literacy som jag beställde för ett tag sedan. Den ena boken är ”Glädjen i att förstå” (Jönsson & Bergöö 2012) och den andra är ”Doing critical literacy” (Janks m.fl. 2013). Enligt baksidestexten för ”Glädjen i …” så ligger fokus på ett demokratiskt och kritiskt språkarbete kring sociala rättvisefrågor för yngre barn. Barnen undersöker olika typer av texter med fokus på makt, genus, etnicitet och rättvisa. Utgångspunkten är intersektionell. Vem är det som talar i texten? Vad säger texten oss? Varför? Skulle det kunna vara på något annat sätt?

I ”Doing critical literacy” utlovas konkreta didaktiska tips på hur jag kan omsätta teori till praktik i undervisningen. Boken utgår från ett socio-kulturellt perspektiv där frågan om makt utforskas. Relationen mellan språk och makt leder oss till frågor runt hur texter påverkar oss socialt.

Leigh Hall, forskare och lärarutbildare, har utforskat ämnet critical literacy. En av hennes artiklar, ”Critical Reading Texts, What Students Do and How Teachers Can Help”  har ingressen

 ”Using the classroom as a space to consider and test out changes in beliefs, gender roles, and power structures can provide students with an opportunity to take control over how they shape their own and one another’s lives in a safe environment.”

Artikeln avslutas med förslag på hur lärare kan modellera arbetet med critical literacy via texter som är provocerande och/eller skrivna utifrån olika synsätt. Genom att lärare ”tänker högt” under sin högläsning kan eleverna få syn på och uppmuntras till samtal runt frågor som tar upp exempelvis könsroller och maktstrukturer.

Lät detta främmande och svårt? Börja då med att läsa boken ”Glädjen i att förstå”. I och för sig har jag bara kommit till sidan 32 men det har redan gett mig nya infallsvinklar och tankar. I artikeln av Hall hittar du också förslag på ett antal böcker som vänder sig till lärare och syftar till att introducera förhållningssätt och tankar runt critical literacy.

 En fördel med att pendla dryga timman till och från jobbet varje dag är att jag hinner läsa en hel del!

Jag höll på att missa den!

Skolverkets nationella konferens – som jag sett fram mot så länge! Något hade gått fel när jag anmälde mig men i fredags ordnade det sig. Första konferensdagen var just så bra som den lät! Idag har jag lyssnat på bl.a.:

  • Ann-Marie Körling ”Lärare som undervisande språkberikare”
  • Inger Lindberg ”Hur blir man klok på sitt andraspråk?”
  • Klara Dolk ”Intersektionalitet och barns delaktighet”
  • Eva Minten ”Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”
  • några utvecklingspedagoger från Borås ”Läsa för att lära – Borås stads lässatsning”

Eva Mintens genomgång av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet var riktigt bra! Eva presenterade, utredde, klargjorde och problematiserade begrepp som vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet, evidens. I fredags kom en alldeles rykande färsk skrift av Eva Minten, ”Forskning för klassrummet – vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken”. Tyvärr hade de 56 000 tryckta exemplaren kommit bort på sin väg från tryckeriet! Annars skulle vi alla deltagare på konferensen ha fått var sitt exemplar. Har vi tur så har den hittats till imorgon. Den går att ladda ner förstås. Den ser ut så här.

Klara Dolk var också riktigt bra. Tyvärr hade hon passet strax före lunch och var tvungen att dra på då förmiddagen hade blivit lite försenad. Jag blev sugen på att pröva ett grepp som går ut på att man väljer en bok på ett språk som ingen förstår för att jobba med bilderna och utifrån dessa berätta historien. Sedan kan man också kopiera figurer ur boken och låta barnen välja bland dessa för att fortsätta arbeta med berättelsen som de tror att den ser ut. Här tipsade hon om att man kan förminska respektive förstora figurerna för att se hur det i sig påverkar barnens historier. Tja, så var det erfarenheten att barnen inte alltid väljer de figurer som vi tror. Här kan det hända oväntade saker.

Jag fick kontakt med Anna, läsutvecklare från Borås. Hon och hennes kollegor har kommit vidare med RU, reciprok undervisning, och en anpassning av läsfixarna till senare skolår, dvs. åk 7-9 och gymnasiet. Jag hoppas på att få åka till Borås för att besöka dem och höra lite mer om detta.

Sist men inte minst – nu är stödmaterialet ”Språk-, läs- och skrivutvecklare – en resurs för ökad kvalitet i undervisning” färdigt och finns att ladda ner. Här har 9 av oss kommunala språk-, läs- och skrivutvecklare som utgör en referensgrupp för NCS bidraget med synpunkter under arbetets gång. Det har varit intressant att få följa hela processen från de första idéerna via ett antal läsningar och fram till det nu tryckta stödmaterialet. Vi är mycket stolta över att ha fått vara delaktiga i detta stödmaterial! Tack Erica för att du vände dig till oss i referensgruppen.

Du hittar också stödmaterialet på Skolverkets webbplats för NCS, Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling.

En intensiv dag som gick fort. Som tur är har vi en andra dag att se fram mot imorgon med fler spännande programpunkter.

Snart är det dags!

CORI-filmerna är färdigredigerade och på väg till Emma och hennes klass. Sedan lägger vi upp dem. Jag tror att ni kommer att gilla dem! Vi hade en liten förhandsvisning i torsdags och det kändes bra.

Ni kan inte ana så mycket arbete som ligger bakom. Trots att de bara är runt 9-10 min vardera så har det tagit oss timmar att titta på råmaterialet och välja. Så mycker var så bra! Jag ville ha med allt men det går ju inte. Då skulle ingen orka. Kort och koncist ska det vara och det tycker jag att det blev. Snart får du se för dig själv!

Succé!

Ja, det blev succé idag! En mycket intressant och på alla sätt givande presentation. Vem/vilka undrar du förstås. Svar: Emma Lindgren, Linda Spolén och Elin Hirschfeldt. Tillsammans blev de en enhet. Ämnet för dagen var CORI, begreppsorienterad läsundervisning,  samt informationssökning och källkritik. Det senare är en viktig del i CORI-modellen. Insikten var fullsatt och intresset på topp.

 

Emma besvarade frågan ”Vad är CORI?”. Vill du också veta svaret? Då får du läsa mina tidigare inlägg om CORI. Eller så kan du välja att titta på de två filmer som visar Emma och hennes elever när de arbetar med denna begreppsorienterade läsundervisningsmodell i SO. Vi som var där fick en liten förhandsvisning. Filmerna kommer upp väldigt snart!

Informationssökning och att ställa frågor är två basfärdigheter i CORI. Förresten – har du tänkt på att det finns tre sorters frågor? Nämligen: lärarfrågor, riktiga frågor (som vi vill veta svaret på) samt frågor med många svar. Sedan kan vi förstås också ställa frågor på olika nivåer.

Linda och Elin tipsade oss om några rapporter om informationssökning som t.ex.:

    

Alexandersson (2007): Textflyt och sökslump.

Informationssökningsprocessen

Kuhlthau (2006): Informationssökningsprocessen.

 För dig som har ont om tid finns det också en 4-sidig sammanfattning på Kuhlthaus bok. Du hittar den här.

Vi lärde  oss om källkritik och sökning. Vad gäller sökning så kan nog många av oss bli mycket bättre. Visste du att:

  • första ordet är viktigast i en Google-sökning?
  • sätt ett plustecken framför sökordet så tar Google hänsyn till exempelvis apostrofer.
  • sätt ett minustecken före ord du vill utelämna. T.ex. vill du söka på jaguarens (bilmärket) hastighet.  Skriv då ”jaguarens hastighet -kattdjur”
  • genom att använda tecknet * så ersätter du ett ord
  • Google fungerar som kalkylator. Testa och se vad som händer om du skriver in ett tal som 24+68 och tryck enter
  • Google fungerar också som enhetsöversättare. Testa och skriv ”24 inches in cm”

Vi var nog många som gick hem och tänkte att detta ska jag minsann använda med mina elever så får de se lite nya funktioner i Google. 

Ja, detta var bara ett axplock. Tack Emma, Linda och Elin för en riktigt givande eftermiddag!

Att läsa världen

är karakteristiskt för metoden som inte är någon metod utan mer av ett förhållningssätt, nämligen critical literacy. Det handlar om att ha ett handlingsinriktat, kritiskt och undersökande förhållningssätt när man läser. Det räcker inte med att bara läsa eller förstå utan det innebär också att man formulerar sin kunskap, skriver, uttrycker sig, spelar in något eller på något sätt går vidare i handlnig. Critical literacy härrör från Repertoarmodellen eller The Four Resources Model, en australisk tankemodell. Grundstommen är att barnet är:

  1. kodknäckare
  2. textskapare
  3. textbrukare
  4. en kritisk läsare

 Dessa fyra funktioner samspelar och är igång samtidigt. Detta synsätt påverkar förstås hur olika läs- och skrivpraktiker gestaltar sig i undervisningen.

Critical literacy lägger fokus på texters innehåll. Faktorer som makt, kön, klass och etnicitet studeras i förhållande till text och läsare. Här kan man tala om att intersektionen, skärningspunkterna, mellan dessa begrepp och läsare/läsande är avgörande. Olika perspektiv och sätt att tänka möts tillsammans med det sociologiska och genusvetenskapliga begreppet intersektionalitet. Läsaren förutsätts läsa mellan och bortom raderna och tolkningar leder till en kritiskt granskande och en reflekterande syn på texter, deras syfte och budskap. Förresten – vill du ha en närmare definition med praktiska exempel på hur man kan använda begreppet intersektionalitet så hör med mina bloggande kolleger Emma och Pernilla för bloggen ”Jämställd undervisning”!

Du kan läsa mer om detta förhållnings- och arbetssätt och hur det kan användas med yngre barn i boken ”Glädjen i att förstå” (Jönsson & Bergöö, 2012). Några andra som skriver om critical literacy är forskarna Ulla Damber och Berit Lundgren. Du hittar en artikel om om detta i Svensklärarföreningens tidskrift nr 3, 2013. En annan bok som handlar om detta är ”Doing Critical Literacy” av Hall (2013). Jag har just beställt båda böckerna och väntar nu otåligt på att få läsa mer om critical literacy.

5 platser kvar till torsdag 14/11

Är du intresserad av att höra hur man som klasslärare kan arbeta med lässtrategiundervisning i t.ex. geografi? Nu har du chansen! På grund av några återbud finns det fem platser kvar till torsdag 14/11.

Emma , klasslärare Adolf Fredrik, presenterar hur hon arbetar med en begreppsorienterad läsundervisning i faktaämnen.

Linda och Elin, skolbibliotekskonsulenter, ger dig konkreta tips på hur du som pedagog gör spetsade sökningar i Google och hur du kan arbeta med informationskompetens och källkritik i åk 4-6. Informationssökning, källgranskning och källkritik är viktiga moment i kursplanerna. Likaså i läsundervisning enligt CORI.

Många lärare ställer frågan: ”Hur gör jag?”  – på torsdag räknar vi med att få svar på den frågan!

Vill du komma så anmäl dig snabbt: här är länken till anmälan

Plats: Insikten, Hantverkargatan 2F
Tid: kl. 15-17 torsdag den 14e november.

Välkommen!