Visar alla blogginlägg från: december 2013

Vilka teorier styr min syn på läsförståelse?

Jag har tidigare skrivit om CORI, begreppsorienterad läsundervisning. Modellen arbetar utifrån en så kallad motivationskognitiv modell av läsförståelse. På CORI:s webb, http://www.cori.umd.edu,  definieras läsengagemang som det ömsesidiga sambandet mellan motivation, ord- och begreppskunskap, strategier och social interaktion under eller i nära anknytning till läsandet. Fokus ligger på motivation och engagemang.

De kognitiva processerna är t.ex. att läsaren aktivererar sin bakgrundskunskap, gör inferenser och använder sin egen kunskap tillsammans med textens information för att förstå texten. Motivationsprocesserna motsvaras av uppgiftsorientering, inre motivation, självvärdering, intresse samt attityder till läsning.

På CORI:s webb finns fyra riktigt bra filmer som presenterar grundtankarna bakom CORI. Du  hittar filmerna här. De fyra filmerna har följande tema:

  1. Relevance
  2. Choice
  3. Collaboration
  4. Lesson planning

Grundtanken med filmerna är att förmedla vikten av att läsaren känner att läsningen är relevant, läsaren får göra någon sorts val i lässituationen, att läsningen ger utrymme för samarbete och/eller gemensam reflektion och utbyte av erfarenheter runt texten och avslutningsvis lite att tänka på inför lektionsplaneringen.

Ja, utgångspunkten är att om jag som lärare anser att motivation och engagemang är hörnpelare i mina elevers läsande så är det där jag lägger fokus i läsförståelseundervisningen men det kommer också att utgöra grunden för  min bedömning och VAD jag bedömer i mina elevers läsfärdighet.

Du kan läsa mer i boken (som finns att låna på bibliotek eller köpa via bokus.com):

Guthrie, J. T., Wigfield, A., & Perencevich, K. C. (Ed.). (2004). Motivating reading comprehension: Concept-Oriented Reading Instruction. Mahwah, NJ: Erlbaum.

17 skäl för barnboken

Svenska Barnboksakademins har som syfte att främja god barn- och ungdomslitteratur samt verka opinionsbildande. De har formulerat 17 skäl för barnboken. De finns dessutom på 21 olika språk. Kanske något att använda i mötet med föräldrar!?

Här ser du ett skäl!

De 17 skälen finns som plansch för utskrift i A3 storlek. Planschen hittar du HÄR.

Beprövad erfarenhet – vad är det?

Jo, svaret hittar du i Skolverkets lilla skrift Forskning för klassrummet på sidan 11. Så här lyder definitionen:

Men all erfarenhet är inte beprövad erfarenhet. Beprövad erfarenhet är systematiskt prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många.” (Skolverket 2013, sid 11)

Vi ser här att kraven är att erfarenheten ska vara dokumenterad och kommunicerad så att den delas av andra. Det räcker inte att den är personlig och muntlig. När erfarenheten granskas ska det ske i ett kollegialt sammanhang  med kriterier som är relevanta. Erfarenheten ska också vara prövad utifrån etiska principer samt prövad på ett sådant sätt att det ligger nära ett vetenskapligt förhållningssätt. Detta innebär också ett krav på att erfarenheten har kritiskt granskats, ifrågasatts och problematiserats. Beprövad erfarenhet är med andra ord något mycket mer än personlig erfarenhet.

Du hittar skriften på Skolverkets webbsida, dvs. länken är: Forskning förklassrummet.

Interaktion vs transaktion i läsförståelse

När vi talar om läsförståelse så rör sig samtalet och bedömningen runt läsaren, läsningen och texten. Westlund (2013) beskriver den innehållsliga betydelsen i de två begreppen utifrån forskare som Rosenblatt, Cunninghamd, Fitzgerald och Rumelharts. När vi talar om interaktion mellan läsare och text innebär det att dessa ska ses som separata enheter. Läsaren förstår författarens avsikt med texten genom att aktivera sin bakgrundskunskap. Det finns alltid en sann mening i en text och det är läsarens uppgift att upptäcka denna. Rosenblatt (2002) beskriver däremot läsförståelsen som en transaktion där varje läsning är unik och kontextberoende; det finns här ingen sann mening i enskilda texter utan meningen uppstår i läsarens möte med texten. Vid ny läsning kan ny förståelse uppkomma. Lärare och elever arbetar med sin förståelse genom att utbyta förståelsestrategier; båda parters förståelse påverkas ömsesidigt. Detta medför också att läsförståelse enligt ett transaktionellt förhållningssätt inte kan prövas och bedömas mot standardiserade lästest. Det kan däremot läsförståelse i ljuset av interaktivt förhållningssätt.

Rosenblatt använder också begreppen estetisk och efferent läsposition. Vid den estetiska läspositionen tar läsaren med sig sin erfarenhetsvärld in i själva texttolkningen. Vid den efferenta läspositionen tar läsaren ett steg tillbaka från texten och granskar den mer kritiskt utifrån olika perspektiv. Växlingen mellan dessa två läspositioner leder till att läsaren inte bara utvecklar sin läsförståelse utan också sitt eget tänkande och sin inlevelse i andra människors liv och livsvillkor. Förmåga till inlevelse och perspektivbyte utvecklas. Rosenblatt skriver: ” En transaktion kräver två parter som rör sig fram och tillbaka i en slags spiralformad, icke-lineär och ömsesidig fram-och-tillbaka-rörelse där textens värld och läsarens värld tränger in i varandra” (sid. 10).

Mina bloggkollegor Cilla och Lotta har tidigare också skrivit om Rosenblatts bok ”Litteraturläsning – som utforskning och upptäcktsresa”.

Rosenblatt, M. L. (2002). Litteraturläsning – som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Studentlitteratur.

Westlund, B. (2013). Att bedöma elevers läsförståelse. Stockholm: Natur&Kultur.

Läs Barbro Westlunds debattartikel i DN 13/12!

”Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras” är artikelns rubrik och den finns idag i DN:s nätextra.

Debattartikeln är skriven utifrån hennes avhandling och hon sammanfattar själv det viktigaste i fem punkter:

  1. Behovet av ett mer utvecklat professionellt språk inom området läsförståelse i den svenska skolan.
  2. Tydligare etappmål för vad som ska uppnås i läsförståelse i varje årskurs.
  3. Större tillgänglighet till internationell forskning i läsförståelse för svenska lärare.
  4. Viktigt att veta hur man aktivt undervisar i läsförståelse.
  5. Användning av begreppet feedback.

Barbro understryker läsförståelsens egenskap som ämnesöverskridande färdighet. Läsförståelsen som en förutsättning för allt lärande i alla ämnen. Avslutningsvis skriver hon att ”Undervisning, lärande och bedömning betraktas då som en process, inte som separerade enheter.”

Läs artikeln!

En vanlig torsdag på jobbet!?

Igår såg dagen ut så här:

7.20 eget arbete fram till 9 då det var dags för APT. Klockan 10 skrev jag rent minnesanteckningarna i och med att det var min tur att vara sekreterare. Tillbaka vid skrivbordet hittade jag lådan med 18 ex av Catharina Tjernbergs bok ”Framgångsrik läs- och skrivundervisning : En bro mellan teori och praktik”. Forskningscirkeln, dvs. den lilla gruppen, i min forskarstödda seminarieserie  ”Litteracitet <> Framgångsfaktorer <> Multimodalitet”, väntar på sina böcker. Nu är de på väg ut till er med internposten.  Snart har ni boken i handen! Julledigheten är räddad, eller hur!? Här vill jag också ge en stor eloge till Nina Danielsson, redaktör på N&K. Jag kontaktade henne för att beställa boken snabbt. Som redaktör kunde hon inte ta beställningen men hon skickade mig vidare till ”sälj” och tro det eller ej – jag hade alltså boken på mitt borde ett dygn efter beställning! Bra jobbet N&K!

Nu är klockan 11 och jag ska bara hinna köpa ut ett nytt USB-minne samt en kam innan det är dags för dagens stora händelse – Barbro Westlunds disputation. Varför kam? Jo, denna dag hade jag glömt den hemma och i och med att festligheter väntade till kvällen och med tanke på blåsten kände jag att jag nog borde fixa fram en kam. Kl. 12 var jag på plats i De Geer-salen i Geovetenskapens hus. Barbros disputation är vi många som ser fram mot så det gäller att vara på plats i tid för att få en sittplats.

Så är klockan 13! Docent Tore West, Institutionen för pedagogik och didaktik, inledde och gav sedan ordet till opponenten Caroline Liberg, professor, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. Opponeringen genomfördes som ett samtal mellan Caroline och Barbro. Ett mycket spännande, intressant, lärande och stundtals också roligt samtal. Ett samtal på hög akademisk nivå samtidigt som det var fullt begripligt för oss åhörare. Både Caroline och Barbro är samtalskonstnärer. Hela disputationsförfarandet tog över två timmar. Sedan bar det av till institutionen och där minglade vi under tiden betygsnämnden gjorde sin bedömning.

Givetvis blev hon godkänd; vi fick skåla och Barbro fick ta emot institutionens present, avhandlingen i inbundet skick.

Som grädde på moset för denna dag så var jag bjuden på middagen också. Vilken höjdpunkt! En fantastisk kväll med god mat och dryck, många roliga tal och givande samtal. Ett stort tack Barbro för att jag fick  vara med i alla delar av denna dag!

Mums!

En vanlig torsdag på jobbet!

Skolvärlden om vår forskarstödda seminareiserie

Idag fick vi besök av Skolvärldens reporter Anna Bengtsson med filmare. De besökte en träff i vår forskningscirkel, ”Litteracitet <> Framgångsfaktorer <> Multimodalitet”, och intervjuade mig och några deltagande lärare. Spännande och förstås lite pirrigt. Innan funderade jag över vad de skulle komma att fråga om och vad skulle de tycka om våra diskussioner. Vi är väl inte mer än människor…. Det kändes bra. Deltagarna är såå kloka. Alla jobbar järnet och har med sig en massa erfarenheter och reflektioner från ”golvet”. En extra krydda är förstås den aktuella skriften ”Forskning för klassrummet” (Skolverket 2013). Den är verkligen något att diskutera. Alla tyckte att den är jättebra. Några hade till och med redan hunnit kopiera avsnitt och lämnat vidare till sina rektorer och kollegor. Personligen tycker jag att den är både lättläst och erbjuder mycket intressant att utgå från i diskussioner. Kärnfrågan är: ”Vad måste vi lära oss för att våra elever ska nå måluppfyllelse?”. En fråga att återkomma till!

Vår forskarstödda seminarieserie har möjliggjorts genom att vi fått medel från NCS, Nationellt Centrum för språk-, läs- och skrivutveckling, vid Skolverket. NCS har i uppdrag att stimulera kommuner och huvudmän att driva utvecklingen vidare, i det här fallet inom språk-, läs- och skrivområdet. Vi 11 i NCS nätverk driver nätverk där deltagande lärare i sin tur driver frågorna nere på lokal nivå på enskilda skolor.

Hur gick det då med reportaget. Jo, det kommer SNART på Skolvärldens webb enligt Anna. Vi väntar med spänning! Länken är: http://www.skolvarlden.se . Så håll utkik!

Nu! Äntligen! CORI-filmerna är uppe!

Jag har väntat sedan början av september då vi först filmade hos Emma och hennes åk 6 på Adolf Fredriks musikklasser. Jag har väntat och sett fram mot att filmerna skulle bli klara. Lite nervöst är det alltid men jag tycker de blev bra! Här är de i alla fall!

Ja, du hittar dem även på PS, Mediotekets Tuben samt förstås på Youtube. På PS hittar du dem under ”Läs- och språksatsningen”, längst ner bland de så kallade LUS-filmerna. Länken hit är: CORI film 1 och 2

CORI film 1 – visar de första delmomenten i arbetet, dvs. aktivering av förkunskaper, ställa frågor och utreda oklarheter samt söka information.

CORI film 2 – visar hur och när eleverna arbetar med att: organisera och visa grafiskt det de tidigare har tagit reda på, när de sammanställer fakta inför en redovisning samt glimtar från deras slutpresentation.

Jag är nöjd. Vad tycker du?

Expeditionary Learning

Vad är det?

Eleverna ses som problemlösare, kritiska granskare och aktiva medborgare. Förhållningssättet påminner mycket om CORI, den begreppsorienterade läsundervisningsstrategin. Det handlar inte bara om undervisningsmodeller utan mer om att inta ett engagerat, problemlösande, nyfiket och informationssökande förhållningssätt.

Resultatet sägs vara att alla blir godkända för att gå vidare till college (ja, det jag har hittat är amerikanskt).

Här har du en lite video om Expeditionary Learning för dig som vill veta mer.

Senare hjärnforskning visar att lärande är en fysiologisk process i hjärnan, dvs. när vi lär så byggs hjärnan om i lärandeprocessen. Hjärnan är med andra ord formbar och föränderlig. Det här kan du läsa mer om i Torkel Klingbergs bok ”Den lärande hjärnan”.

Expeditionary Learning stämmer  väl med senare tids budskap att en skicklig lärare är den lärare som använder en mångfald av metoder  i sin undervisning. Detta förutsatt att läraren varierar sin undervisning så att den anpassas till eleverna och sammanhanget. En annan viktig aspekt är utrymmet för dialoger. Språket är ju vårt främsta verktyg för att överföra kunskap. Genom att få lyssna på andra, själv få sätta ord på sina frågor och kunskaper och sin förståelse som den gestaltar sig bygger vi vår förståelse för nya innehåll.