Interaktion vs transaktion i läsförståelse

När vi talar om läsförståelse så rör sig samtalet och bedömningen runt läsaren, läsningen och texten. Westlund (2013) beskriver den innehållsliga betydelsen i de två begreppen utifrån forskare som Rosenblatt, Cunninghamd, Fitzgerald och Rumelharts. När vi talar om interaktion mellan läsare och text innebär det att dessa ska ses som separata enheter. Läsaren förstår författarens avsikt med texten genom att aktivera sin bakgrundskunskap. Det finns alltid en sann mening i en text och det är läsarens uppgift att upptäcka denna. Rosenblatt (2002) beskriver däremot läsförståelsen som en transaktion där varje läsning är unik och kontextberoende; det finns här ingen sann mening i enskilda texter utan meningen uppstår i läsarens möte med texten. Vid ny läsning kan ny förståelse uppkomma. Lärare och elever arbetar med sin förståelse genom att utbyta förståelsestrategier; båda parters förståelse påverkas ömsesidigt. Detta medför också att läsförståelse enligt ett transaktionellt förhållningssätt inte kan prövas och bedömas mot standardiserade lästest. Det kan däremot läsförståelse i ljuset av interaktivt förhållningssätt.

Rosenblatt använder också begreppen estetisk och efferent läsposition. Vid den estetiska läspositionen tar läsaren med sig sin erfarenhetsvärld in i själva texttolkningen. Vid den efferenta läspositionen tar läsaren ett steg tillbaka från texten och granskar den mer kritiskt utifrån olika perspektiv. Växlingen mellan dessa två läspositioner leder till att läsaren inte bara utvecklar sin läsförståelse utan också sitt eget tänkande och sin inlevelse i andra människors liv och livsvillkor. Förmåga till inlevelse och perspektivbyte utvecklas. Rosenblatt skriver: ” En transaktion kräver två parter som rör sig fram och tillbaka i en slags spiralformad, icke-lineär och ömsesidig fram-och-tillbaka-rörelse där textens värld och läsarens värld tränger in i varandra” (sid. 10).

Mina bloggkollegor Cilla och Lotta har tidigare också skrivit om Rosenblatts bok ”Litteraturläsning – som utforskning och upptäcktsresa”.

Rosenblatt, M. L. (2002). Litteraturläsning – som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Studentlitteratur.

Westlund, B. (2013). Att bedöma elevers läsförståelse. Stockholm: Natur&Kultur.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.