Visar alla blogginlägg från: januari 2014

BETT bet!

Äntligen börjar jag komma ikapp efter att ha varit borta förra veckan. Jag hade förmånen att få följa med några av mina kollegor till BETT mässan i London. Mycket givande och inspirerande. Det som bitits sig fast är ”quadblogging”. Vad är nu det? Termen quad betyder fyra av någonting. I quadblogging handlar det om att fyra skolor går ihop och blir ett team som bloggar. Varje skola är fokusskola en vecka under en fyraveckorsperiod. Första veckan är skola 1 fokusskola och skriver i sin blogg. Övriga tre skolor har ansvar för att ge respons på fokusskolans blogg; de förbereder nu också sina egna bloggtexter. Andra veckan är det skola 2 som är fokusskola och bloggar och övriga ger respons osv. Bloggandet går runt i en cykel av fyra veckor. Alla bloggar och alla ger respons.

Många har frågat mig om jag inte ska starta en skrivarkurs också. Som någon frågade: ”Varför bara hålla på med metakognitiva strategier och läsförståelseundervisning?” Quadblogging vore en intressant väg att gå, tror jag. Det ger engagemang, respons och ett autentiskt sammanhang för autentiskt skrivande. En quadblogging kurs skulle kunna ta upp och lära ut skrivartekniker parallellt med forskningsgrunden för dessa. Parallellt skulle kursdeltagarna tillsammans med sina klasser delas in i quadar/fyrlingar för att quadblogga. Själva quadbloggingen skulle vara det praktiska inslaget där lärare och elever praktiserar skrivande genom att blogga och skriva respons på varandras blogginlägg. Vad tycker ni? Ska jag börja planera för detta som ny kurs? Rubriken för en sådan skrivarkurs skulle kunna vara ”Att utveckla elevers skrivande med stöd av quadblogging?

Du kan läsa mer om quadblogging här: http://quadblogging.net/about-david-mitchell/

I en rapport från Ofsted (den engelska skolinspektionen) skriver de om hur en skolas deltagande i quadblogging: ”…has a profound impact in developing pupils’ team working, communication and problem-solving skills” (Hertford and Infant school, sid. 6 i rapporten: http://issuu.com/hertfordinfants/docs/ofstedreport2012).

Quadblogging kan bli ett skrivande i alla ämnen. Varför inte blogga om t.ex. kemi?

Jag undrar…

varför CORI 1 har visats nästan dubbelt så många gånger som CORI 2? Antal visningar för CORI 1 är just nu 427 jämfört med 224 visningar för CORI 2. I och för sig ett bra antal visningar för två filmer som handlar om en specifik läsförståelsestrategi och som lades upp 6/12 -13. Ändå… varför så stor skillnad?

I CORI 1 får vi se hur eleverna påbörjar ett nytt område i geografi, Europas regioner. Eleverna börjar med att tillsammans aktivera sina förkunskaper, formulera frågor och söka information. I CORI 2  får vi en inblick i elevernas fortsatta arbete. De har nu kommit till att bearbeta och strukturera den information och de fakta de tidigare har samlat in. De organiserar sitt material grafiskt med hjälp av t.ex. tabeller och tankekartor. Slutligen lägger de in sina nyvunna kunskaper i en Powerpoint-presentation som också utgör deras slutpresentation av ämnesområdet. Vi får ta del av lärarens reflektioner runt att dels bedöma elevers arbeten när  så mycket av lärandet sker tillsammans, så kallat kooperativt lärande, dels tankar runt anknytningen till Lgr 11.

Ge CORI 2 en chans!

Direktlänkarna till filmerna är:

1. CORI 1
2. CORI 2

Gissa vad jag har gjort idag!

Jo, jag har slagit in paket! Inte vilket paket som helst utan ett Språkpaket. Nu blev du allt nyfiken. Saken är den att vi filmade slutpresentationerna som lärarna i Språkpaketet 2012 gjorde i juni förra året. Ja, det har tagit sin tid med redigeringen. Men nu är filmen klar och ska bara betittas av oss närmast berörda innan den publiceras. Paketinslagningen blir vinjetten i filmen. Hasse filmade och jag slog in paketet med allra bästa presentpappret man kan tänka sig. Ett papper med bokstäver på. Det blev även snören runt. Till detta har vi spelat in ordet ”Språkpaket 2012″ med talsyntes. Vi arbetar ju med ASL i Språkpaketet. Ni som jobbat med talsyntes vet hur det låter; en bokstav i taget med den där lustiga rösten och sist hela ordet. Paketinslagning och talsyntes matchade vi ihop tidsmässigt och så drog vi upp farten också. Hasse och jag tycker att det blev en riktigt rolig start på filmen om Språkpaketet! Vi får se vad ni tycker när vi lagt upp filmen. Roligt har vi på det här jobbet! Varje dag är det något nytt. Undrar vad som händer i morgon?

Att känna till källor

är viktigt! Jaaa! Reciprok undervisning och de fyra lässtrategier som RU motsvarar, dvs. att förutspå, reda ut oklarheter, ställa frågor och sammanfatta, är just nu ”heta”. Konkretiseringen av dessa fyra lässtrategier till fyra symboler gjordes av Lori Oczkus. Att de fyra lässtrategierna nu sprids som en löpeld i Sverige är tack vare forskaren Barbro Westlund. Barbro ”översatte” de fyra symbolerna till de svenska Spågumman, apan Nicke Nyfiken, Detektiven och Cowboy Jim. Natur & Kultur har bidragit till spridningen genom att Barbros böcker ges ut av dem. Idag kan vi också  köpa symbolfigurerna som handdockor. Vi har snart också en ny inspirationskälla, nämligen projektet ”En läsande klass”. ”En läsande klass” sjösätts längre fram i vår. För den som är otålig och söker inspiration för RU kan jag tipsa om att det finns en mycket aktiv Facebook-grupp med samma namn.

RU räknas i forskning som en evidensbaserad lässtrategimodell vilket är ett viktigt kriterium för oss lärare som ska välja vilka lässtrategier vi ska undervisa i. Kursplanen i svenska säger bara att våra elever ska lära sig lässtrategier men inte vilka! Det får vi lärare avgöra själva.

Jag anser att det är viktigt att leta efter ursprungskällan. Jag försöker läsa den forskning och de artiklar som refereras i forskningssammanhang. Nuförtiden finns det ju också webbsidor och videos att se.

Ja, jag har just hittat Lori Oczkus webb! Där kan du se två videos. En visar reciprok undervisning i praktiken. En visar Lori Oczkus själv när hon presenterar de så kallade ”tänka högt” eller ”Think aloud strategies”. Filmen heter: Interactive Think Aloud Lessons with Lori Oczkus. Den här filmen visar också lite av när eleverna i stället för symbolerna använder händerna för att gestalta olika lässtrategier.

Videon ligger på hennes webbsida och länken dit är: Lori Oczkus webb.

Lori talar om ”critical comprehension strategies” och dessa är:

1. connect
2. predict
3. infer
4. question
5. monitor or clarify
6. summarize & synthesize
7. evaluate

Känns de bekanta? Minns du att jag brukar tala om NRP (2000)? Ja, NRP rekommenderar dessa sju strategier som något alla lärare ska lära sina  elever. Länk till NRP och deras rapport får du leta upp i mina tidigare blogginlägg om du vill läsa mer.

Filmen är värd att se! Den visar tydligt hur läraren kan undervisa för att exempelvis skapa utrymme för läsengagemang, kooperativt lärande och visualisering av lässtrategierna.

Min bild av läsförståelse – ett husbygge

Att lära våra elever att förstå vad de läser är mycket mer komplext än att läsa beroende på de kognitiva processer som förståelse kräver. Det är lite som att bygga ett hus. För det krävs byggnadsmaterial, verktyg men också kunskap om hur man använder verktygen, vad olika material är bra för, hur och när de kan användas samt yrkeskunskap om hur man bygger ett hus. Materialkännedom, hållfasthet, byggkonstruktion, organisationsförmåga osv. Dessutom är det svårt att göra på egen hand. Det förutsätter samarbete. På samma sätt förutsätter förståelse ordkännedom samt olika förmågor som t.ex. läskunnighet, viss semantisk, pragmatisk och grammatisk kunskap men också ett högre tänkande. Förståelsen finns förstås i ord, begrepp och bilder som återfinns i texten, dessa element sedda även utifrån författarens tänkta innehåll och budskap, men den finns också i läsarens erfarenheter, kunskaper, läsfärdighet och vana att reflektera. Förståelsen är både interaktiv och transformativ till sin karaktär och med det menar jag att den påverkas av ord, text, läsaren med dennes erfarenheter, förmågor och kunskaper och ger upphov till en förändrad syn på själva förståelsen. Förståelsen är dynamisk och i ständig förändring. Förståelsen gynnas och fördjupas av att utvecklas i interaktion med andra. Samtalet är här ett utmärkt verktyg.

Haverier i läsarens förståelse kan uppstå i vilken komponent som helst. Den ”goda” nyheten är förstås att vi kan undervisa våra elever inom alla områden. Ordkunskap, hur texter byggs upp i olika genrer, läsflyt, syntaktiska, semantiska och grammatiska mönster, hur läsaren kan göra inferenser och ställa frågor på olika nivåer och inte minst läsförståelsestrategier. Att undervisa i läsförståelse är också att skapa ett utrymme där vi tillsammans utvecklar och utforskar förståelsen.

En användbar akronym är PICTURE. Det står för:

• P – predict; förutspå
• I – imagine; föreställ dig, skapa inre bilder
• C – clarify; red ut oklarheter, ta reda på ords betydelse, reflektera
• T – try; försök att fråga dig HUR och VARFÖR
• U – use what you know; aktivera dina förkunskaper, använd sådant du vet
• R – review; stanna upp under och efter läsningen för att sammanfatta vad du läst och kontrollera att du tycker att det du läser verkar vettigt
• E – evaluate; fundera över om texten stämde med dina behov och ditt syfte, kan du använda texten och kan du koppla den till annat?

Den läsare som täcker in alla delar i PICTURE kommer att förstå sin lästa text på ett djupare plan.

Kanske blir PICTURE det första engelska ord du lär dina elever?! Varför inte tillsammans med bilden av ett hus som är under uppbyggnad? Jag önskar att jag kunde rita som bloggarkollegan Max – vilket hus och vilken byggarbetsplats det skulle bli. Årets bild, helt säkert!