Visar alla blogginlägg från: januari 2014

BETT bet!

Äntligen börjar jag komma ikapp efter att ha varit borta förra veckan. Jag hade förmånen att få följa med några av mina kollegor till BETT mässan i London. Mycket givande och inspirerande. Det som bitits sig fast är ”quadblogging”. Vad är nu det? Termen quad betyder fyra av någonting. I quadblogging handlar det om att fyra skolor går ihop och blir ett team som bloggar. Varje skola är fokusskola en vecka under en fyraveckorsperiod. Första veckan är skola 1 fokusskola och skriver i sin blogg. Övriga tre skolor har ansvar för att ge respons på fokusskolans blogg; de förbereder nu också sina egna bloggtexter. Andra veckan är det skola 2 som är fokusskola och bloggar och övriga ger respons osv. Bloggandet går runt i en cykel av fyra veckor. Alla bloggar och alla ger respons.

Många har frågat mig om jag inte ska starta en skrivarkurs också. Som någon frågade: ”Varför bara hålla på med metakognitiva strategier och läsförståelseundervisning?” Quadblogging vore en intressant väg att gå, tror jag. Det ger engagemang, respons och ett autentiskt sammanhang för autentiskt skrivande. En quadblogging kurs skulle kunna ta upp och lära ut skrivartekniker parallellt med forskningsgrunden för dessa. Parallellt skulle kursdeltagarna tillsammans med sina klasser delas in i quadar/fyrlingar för att quadblogga. Själva quadbloggingen skulle vara det praktiska inslaget där lärare och elever praktiserar skrivande genom att blogga och skriva respons på varandras blogginlägg. Vad tycker ni? Ska jag börja planera för detta som ny kurs? Rubriken för en sådan skrivarkurs skulle kunna vara ”Att utveckla elevers skrivande med stöd av quadblogging?

Du kan läsa mer om quadblogging här: http://quadblogging.net/about-david-mitchell/

I en rapport från Ofsted (den engelska skolinspektionen) skriver de om hur en skolas deltagande i quadblogging: ”…has a profound impact in developing pupils’ team working, communication and problem-solving skills” (Hertford and Infant school, sid. 6 i rapporten: http://issuu.com/hertfordinfants/docs/ofstedreport2012).

Quadblogging kan bli ett skrivande i alla ämnen. Varför inte blogga om t.ex. kemi?

Reading literacy – vad är det?

Enligt PIRLS översätts begreppet ”Reading Literacy” oftast med ”läskompetens” eller ”läsförmåga”. Vad är då det? Jo, läskompetens omfattar:

  • läsförståelseprocesser
  • syften med läsning
  • läsbeteenden och attityder

Ovanstående tre förmågor är också de som mäts i PIRLS. Vad gäller syften så presenteras dessa som dels att få en litterär upplevelse, dels att kunna inhämta och använda sig av information. Läsbeteenden och attityder mäts i PIRLS i en enkät. De fyra läsförståelseprocesser som mäts är följande:

  1. Att hitta och återge direkt uttryckt information
  2. Att dra enkla slutsatser
  3. Att tolka och integrera tankar, idéer och information
  4. Att granska och bedöma innehåll, språklig form och olika textelement

Dessa fyra läsförståelseprocesser återfinns också i våra kursplaner.

Du som vill läsa mer om PIRLS kan göra det på Skolverkets webbsida för PIRLS.

Jag undrar…

varför CORI 1 har visats nästan dubbelt så många gånger som CORI 2? Antal visningar för CORI 1 är just nu 427 jämfört med 224 visningar för CORI 2. I och för sig ett bra antal visningar för två filmer som handlar om en specifik läsförståelsestrategi och som lades upp 6/12 -13. Ändå… varför så stor skillnad?

I CORI 1 får vi se hur eleverna påbörjar ett nytt område i geografi, Europas regioner. Eleverna börjar med att tillsammans aktivera sina förkunskaper, formulera frågor och söka information. I CORI 2  får vi en inblick i elevernas fortsatta arbete. De har nu kommit till att bearbeta och strukturera den information och de fakta de tidigare har samlat in. De organiserar sitt material grafiskt med hjälp av t.ex. tabeller och tankekartor. Slutligen lägger de in sina nyvunna kunskaper i en Powerpoint-presentation som också utgör deras slutpresentation av ämnesområdet. Vi får ta del av lärarens reflektioner runt att dels bedöma elevers arbeten när  så mycket av lärandet sker tillsammans, så kallat kooperativt lärande, dels tankar runt anknytningen till Lgr 11.

Ge CORI 2 en chans!

Direktlänkarna till filmerna är:

  1. CORI 1
  2. CORI 2

Mer än 2100 visningar

på en vecka! Idag kommer videon med Barbro Westlunds föreläsning från förra torsdagen att raderas. +2100 visningar kan man kalla för stort intresse. Jätteroligt! Tack alla ni som också tagit er tid att ge respons! Vi ska se om vi kan göra något åt kameravinkeln så PowerPointen syns bättre. Vad gäller ljudkvaliteten har jag märkt att det också beror på vilken dator  man sitter vid. Var du inte nöjd med ljudet så prova att sitta vid en annan dator nästa gång. Ja, detta var vår första provsändning. Jag hoppas på att tillsammans med Helene kunna utveckla idén framöver.

Gissa vad jag har gjort idag!

Jo, jag har slagit in paket! Inte vilket paket som helst utan ett Språkpaket. Nu blev du allt nyfiken. Saken är den att vi filmade slutpresentationerna som lärarna i Språkpaketet 2012 gjorde i juni förra året. Ja, det har tagit sin tid med redigeringen. Men nu är filmen klar och ska bara betittas av oss närmast berörda innan den publiceras. Paketinslagningen blir vinjetten i filmen. Hasse filmade och jag slog in paketet med allra bästa presentpappret man kan tänka sig. Ett papper med bokstäver på. Det blev även snören runt. Till detta har vi spelat in ordet ”Språkpaket 2012″ med talsyntes. Vi arbetar ju med ASL i Språkpaketet. Ni som jobbat med talsyntes vet hur det låter; en bokstav i taget med den där lustiga rösten och sist hela ordet. Paketinslagning och talsyntes matchade vi ihop tidsmässigt och så drog vi upp farten också. Hasse och jag tycker att det blev en riktigt rolig start på filmen om Språkpaketet! Vi får se vad ni tycker när vi lagt upp filmen. Roligt har vi på det här jobbet! Varje dag är det något nytt. Undrar vad som händer i morgon?

Vad bedömer vi?

Jag läser Westlunds avhandling och har nu kommit till upploppet, dvs. slutet. Barbro jämför hur lärarna beskriver att de bedömer läsförståelse. De svenska lärarna fokuserar på fyra förmågor: 1) svara på frågor om läst text 2) återberätta läst text 3) läsa högt 4) läsa mycket.

Detta skiljer sig från vad de kanadensiska lärarna betonar i sin bedömning av elevernas förmåga. De bedömer nämligen främst elevernas förmåga att kunna:

  • göra kopplingar
  • ställa egna frågor/svara på frågor (båda förmågorna ingår i begreppet ”questioning”)
  • göra inferenser
  • kunna visualisera texten
  • transformera (förändra sitt tänkande
  • förutsäga text (Westlund 2013:149)

Vi ser i ovanstående att de kanadensiska lärarna lägger fokus på förmågor som kräver ett så kallat ”högre tänkande”. Det är tänkandet och hur pass utvecklat detta är som observeras,  analyseras och bedöms. Ja, vi vet inte hur elever tänker men ”… det går att bedöma hur de visar hur de tänker” (sid. 296). En annan intressant skillnad är att de kanadensiska eleverna anses kunna ha en god läsförståelse samtidigt som de har ett dåligt läsflyt. I och för sig blir detta en konsekvens av deras fokus på det högre tänkandet. När tänkandet och olika metakognitiva förmågor bedöms så flyttas fokus mot dessa förmågor. Westlund skriver också att de kanadensiska lärarna säger att bedömningen ska ge dem information om vad den egna undervisningen ska fokusera på framöver.

Att känna till källor

är viktigt! Jaaa! Reciprok undervisning och de fyra lässtrategier som RU motsvarar, dvs. att förutspå, reda ut oklarheter, ställa frågor och sammanfatta, är just nu ”heta”. Konkretiseringen av dessa fyra lässtrategier till fyra symboler gjordes av Lori Oczkus. Att de fyra lässtrategierna nu sprids som en löpeld i Sverige är tack vare forskaren Barbro Westlund. Barbro ”översatte” de fyra symbolerna till de svenska Spågumman, apan Nicke Nyfiken, Detektiven och Cowboy Jim. Natur & Kultur har bidragit till spridningen genom att Barbros böcker ges ut av dem. Idag kan vi också  köpa symbolfigurerna som handdockor. Vi har snart också en ny inspirationskälla, nämligen projektet ”En läsande klass”. ”En läsande klass” sjösätts längre fram i vår. För den som är otålig och söker inspiration för RU kan jag tipsa om att det finns en mycket aktiv Facebook-grupp med samma namn.

RU räknas i forskning som en evidensbaserad lässtrategimodell vilket är ett viktigt kriterium för oss lärare som ska välja vilka lässtrategier vi ska undervisa i. Kursplanen i svenska säger bara att våra elever ska lära sig lässtrategier men inte vilka! Det får vi lärare avgöra själva.

Jag anser att det är viktigt att leta efter ursprungskällan. Jag försöker läsa den forskning och de artiklar som refereras i forskningssammanhang. Nuförtiden finns det ju också webbsidor och videos att se.

Ja, jag har just hittat Lori Oczkus webb! Där kan du se två videos. En visar reciprok undervisning i praktiken. En visar Lori Oczkus själv när hon presenterar de så kallade ”tänka högt” eller ”Think aloud strategies”. Filmen heter: Interactive Think Aloud Lessons with Lori Oczkus. Den här filmen visar också lite av när eleverna i stället för symbolerna använder händerna för att gestalta olika lässtrategier.

Videon ligger på hennes webbsida och länken dit är: Lori Oczkus webb.

Lori talar om ”critical comprehension strategies” och dessa är:

  1. connect
  2. predict
  3. infer
  4. question
  5. monitor or clarify
  6. summarize & synthesize
  7. evaluate

Känns de bekanta? Minns du att jag brukar tala om NRP (2000)? Ja, NRP rekommenderar dessa sju strategier som något alla lärare ska lära sina  elever. Länk till NRP och deras rapport får du leta upp i mina tidigare blogginlägg om du vill läsa mer.

Filmen är värd att se! Den visar tydligt hur läraren kan undervisa för att exempelvis skapa utrymme för läsengagemang, kooperativt lärande och visualisering av lässtrategierna.

Varsågoda! Länk till Barbro Westlunds föreläsning

I torsdags var det Barbro Westlunds tur att föreläsa. Föreläsningen var en av de sju som erbjuds deltagarna i den forskarstödda seminarieserie jag leder ht -13 och vt -14. Deltagarna är de så kallade lokala läs- och språkutvecklare från Stockholms grundskolor. Dessa är ju våra  (grundskoleavdelningens läs- och språksatsning) kontaktpersoner men också våra spjutspetsar med särskilt intresse för frågor inom språk-, läs- och skrivområdet. Vi arbetar för att erbjuda våra läs- och språkutvecklare kvalificerad fortbildning och kontakt med forskare inom området. Årets forskarstödda seminarieserie finansieras av NCS, Skolverket.

Vi vill prova möjligheten att sända vissa föreläsningar så de kan ses av fler lärare. Detta var vårt första test med att livesända. Min kollega Helene Derkert stod för det tekniska och själva sändningen gjorde hon med sin mobiltelefon på ett litet miniatyrstativ! Detta arbetssätt har sina möjligheter och begränsningar. Kräver som sagt ingen särskild utrusning mer än en mobiltelefon och ett litet stativ. Å andra sidan får vi inte samma kvalitet som med stor kamera och ljudupptagning. En synpunkt som framkommit är önskemålet om att filma föreläsaren rakt framifrån; vilket inte är så bra då det skulle ge oss föreläsaren som en svart ruta. Ja, detta var vår premiärsändning. Om inget kommer emellan så gör vi nya försök dels 3/2 (Barbro Westlunds uppföljande föreläsning), dels 20/2 då Michael Tengberg, Fil.dr., lektor och forskare vid Karlstads universitet, föreläser om ”Dialogisk strategiundervisning”. Jag återkommer om detta här i bloggen.

 Använd följande länk för att se föreläsningen: http://bambuser.com/v/4253462

 OBS! Nästa fredag 17/1 raderas filmen!

Ta chansen att vara med när vi prövar nya vägar!

Min bild av läsförståelse – ett husbygge

Att lära våra elever att förstå vad de läser är mycket mer komplext än att läsa beroende på de kognitiva processer som förståelse kräver. Det är lite som att bygga ett hus. För det krävs byggnadsmaterial, verktyg men också kunskap om hur man använder verktygen, vad olika material är bra för, hur och när de kan användas samt yrkeskunskap om hur man bygger ett hus. Materialkännedom, hållfasthet, byggkonstruktion, organisationsförmåga osv. Dessutom är det svårt att göra på egen hand. Det förutsätter samarbete. På samma sätt förutsätter förståelse ordkännedom samt olika förmågor som t.ex. läskunnighet, viss semantisk, pragmatisk och grammatisk kunskap men också ett högre tänkande. Förståelsen finns förstås i ord, begrepp och bilder som återfinns i texten, dessa element sedda även utifrån författarens tänkta innehåll och budskap, men den finns också i läsarens erfarenheter, kunskaper, läsfärdighet och vana att reflektera. Förståelsen är både interaktiv och transformativ till sin karaktär och med det menar jag att den påverkas av ord, text, läsaren med dennes erfarenheter, förmågor och kunskaper och ger upphov till en förändrad syn på själva förståelsen. Förståelsen är dynamisk och i ständig förändring. Förståelsen gynnas och fördjupas av att utvecklas i interaktion med andra. Samtalet är här ett utmärkt verktyg.

Haverier i läsarens förståelse kan uppstå i vilken komponent som helst. Den ”goda” nyheten är förstås att vi kan undervisa våra elever inom alla områden. Ordkunskap, hur texter byggs upp i olika genrer, läsflyt, syntaktiska, semantiska och grammatiska mönster, hur läsaren kan göra inferenser och ställa frågor på olika nivåer och inte minst läsförståelsestrategier. Att undervisa i läsförståelse är också att skapa ett utrymme där vi tillsammans utvecklar och utforskar förståelsen.

En användbar akronym är PICTURE. Det står för:

  • P – predict; förutspå
  • I – imagine; föreställ dig, skapa inre bilder
  • C – clarify; red ut oklarheter, ta reda på ords betydelse, reflektera
  • T – try; försök att fråga dig HUR och VARFÖR
  • U – use what you know; aktivera dina förkunskaper, använd sådant du vet
  • R – review; stanna upp under och efter läsningen för att sammanfatta vad du läst och kontrollera att du tycker att det du läser verkar vettigt
  • E – evaluate; fundera över om texten stämde med dina behov och ditt syfte, kan du använda texten och kan du koppla den till annat?

Den läsare som täcker in alla delar i PICTURE kommer att förstå sin lästa text på ett djupare plan.

Kanske blir PICTURE det första engelska ord du lär dina elever?! Varför inte tillsammans med bilden av ett hus som är under uppbyggnad? Jag önskar att jag kunde rita som bloggarkollegan Max – vilket hus och vilken byggarbetsplats det skulle bli. Årets bild, helt säkert!

Reading Rockets, en källa att ösa ur

I brist på riktig snö så har jag snöat  in på Reading Rockets! Det finns hur många flikar,  exempel, arbetsblad och filmer som helst att läsa, ta del av och titta på. Jag är i full färd med att navigera i materialet. Här finns fem filmer att se, ett stort antal mallar och matriser, artiklar och på varje sida finns referenser till den forskning som materialet bygger på. Reading Rockets finansieras av U.S. Department of Education, Office of Special Education Programs. Både referenser och finansiering är bra att veta för att kunna bedöma trovärdigheten i materialet. Så vida jag kan bedöma så är trovärdigheten mycket hög.

När jag läser materialet om läsundervisningsmodellen CORI så finns bland annat John Guthrie refererad och när jag ser filmen om Reciprocal Teaching så deltar Louise Moats. Ja, det är idel kända forskare som refereras.

Länken till Reading Rockets är: http://www.readingrockets.org/

Vill du se filmer om lässtrategier så hittar du alla filmer här, sorterade efter ämne.

Tänk vad man hinner när man är lite ledig!