Visar alla blogginlägg från: februari 2014

Ny omgång i Språkpaketet

Förra torsdagen träffade vi chefer och representanter från de skolor som erbjudits att delta i Språkpaket 2014. Det blir tredje omgången vi startar. Intresset att få delta är jättestort. Deltagarna är främst lärararbetslag från åk F – 2. Att delta medför att man i läsinlärningen arbetar med ASL, att skriva sig till läsning. Kurser och handledning i ASL kompletteras med föreläsningar om aktuell forskning inom språk-, läs- och skrivområdet, bedömning av läsning, bokpresentationer och inspiratonsföreläsningar av lärare och vid ett tillfälle en forskare. Varje Språkpaket avslutas med att deltagarna får presentera vad Språkpaketet har betytt för dem, deras undervisning och elever. Juni 2013 filmade vi en sådan presentation.  Är du nyfiken på vårt Språkpaket ska du titta på filmen!

Du hittar mer information om Språkpaketet och oss som arbetar med det på Mediotekets webbsida.

PS. Att börja med en ny omgång ”Språkpaketare” är som att börja med en ny klass. Jättespännande och lite pirrigt!

Detta tog jag med mig från Michaels föreläsning

Michael presenterade många tänkvärda tankar under sin föreläsning 20/2. Jag fastnade särskilt för att han underströk vikten av att läsaren väljer strategier utifrån den texttyp som är aktuell och som läsaren arbetar med. Utgångspunkten är alltså texten och inte själva strategin. Han hade ritat upp följande bild i sin Powerpoint (fritt avritad av mig efter mina anteckningar).

Dialogen motsvarade strukturerade textsamtal vilket här betyder:

  • Förberedda samtal
  • Planerade samtal
  • Efterarbetade samtal

Samtalen skedde i par, grupper och i helklass. Här understök Michael också att samtalen användes för att förbereda skrivandet. Läsande och skrivande går hand i hand och skrivandet har stor betydelse för utvecklingen av läsningen.

Lässtrategierna de använde i studien var att:

  1. summera
  2. göra förutsägelser
  3. visualisera
  4. värdera & ta ställning
  5. ställa frågor
  6. jämföra med andra texter
  7. hitta luckor och göra inferenser

Responsskrivandet handlade om dels kortsvarsuppgifter, dels utmanande tolkningsuppgifter. Här talade Michael om att gå från atomistiska läsningar till holistiska läsningar.

Slutsatser av studien var bland annat att läsarna fick ett metaspråk för att tala om text och utveckla sin läsförståelse. Arbetet enligt denna modell visade sig ge ett särskilt bra stöd för svaga läsares läsutveckling. Lärarna var entusiastiska och de observerade synergieffekter i flera ämnen. En negativ aspekt var risken för att modellen skulle  kunna leda till en mekanisk användning av lässtrategier. Detta trots att lärarna strävade efter en dynamisk och dialogisk läsundervisning med utgångspunkt i texten.

De texter som vi fick se exempel på väckte frågor i publiken. Några tyckte att texterna var väl svåra för elever i åk 7 – 9 vilket inte Michael höll med om. Han utmanade oss i frågan om vilka förväntningar som är ”lagom” att ha på eleverna och han gav oss konkreta glimtar på elevreflektioner från lektioner och läsundervisningstillfällen.

Precis som Barbro Westlund gjorde i sina föreläsningar så underströk Michael vikten av att inte tro att det är ”modellen” som gör jobbet. I stället ligger fokus på läraren och dennes förmåga att explicit undervisa eleverna i lässtrategier och att vi alltid ska utgå från texten när vi väljer strategier.

Ja, jag undrar förstås vad du tyckte var viktigt i det Michael sa i sin föreläsning! Kommentera gärna!

Ny filmad föreläsning!

Denna gången får du möta Michael Tengberg, lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. 70 minuter om dialogisk strategiundervisning med fokus på att lära elever läsa argumenterande texter. Michael bedriver bl. a. studier av läsares textreception, om effekter av olika undervisningsmetoder samt om former för bedömning av elevers läsförmåga. Michael arbetar för närvarande i projektet Läsa mellan raderna, som finansieras av Vetenskapsrådet. I projektet genomför forskarna en serie interventionsstudier i syfte att skapa en djupare förståelse för hur läsundervisningen i skolan kan bidra till att utveckla olika former av tolkande läsning hos eleverna. Inom ramen för projektet undersöks också hur läsförmåga prövas och mäts inom ramen för olika provsammanhang.

Även torsdagens föreläsning ligger uppe dryga veckan. Vi har nu raderat filmen,  fredagen den 7e mars.

En glad överraskning är att jag hittade en föreläsning med Michael Tengberg från ett annat tillfälle. I januari arrangerade MediaCenter Västerbotten en temadag runt ökad läsförståelse tillsammans med Skellefteå kommun och Länsbiblioteket Västerbotten. Några av föreläsningarna ligger tillsammans med åhörarkopior på deras webbplats. Länken är: http://mittmediacenter.se/2014/01/se-okad-lasforstaelse/

Michaels föreläsning är upplagd i Bambuser och direktlänken är: http://bambuser.com/v/4310029

Michael bidrog med flera nya perspektiv som jag tycker blev bra komplement till tidigare föreläsningar. Exempelvis problematiserar han undervisning i lässtrategier och varnade för risken av att se dessa som recept. Något särskilt som du fastnade för?

”Koppla mera!”

Det var rubriken på den bokpresentation som Ingalill Åkesson Hedqvist bjöd på igår. Fullsatt förstås! Fokus för bokpresentationen var lässtrategier och förslag på strategier att arbeta med i de böcker som Ingalill presenterade. Ingalill gav oss exempel på böcker med olika berättarperspektiv men lyfte också aspekter som:

  • Berättarröst
  • Textens stil och struktur
  • Bild och text

Det var parallellhandlingar, innehållskopplingar och olika teman som vänskap, lögner, konflikter, överlevnad och mycket annat. Och de flesta av böckerna finns att låna från cirkulationsbiblioteket.

Känner du till ”Cirkbloggen”? Nu finns där en flik för lässtrategier och där kommer mina kollegor i cirkulationsbiblioteket att fylla på med böcker som stöd för att undervisa i lässtrategier. Bra, eller hur!?

PS. 6/3 blir det en ny liknande bokpresentation på samma rubrik ”Koppla mera” men nu med inriktning mot åk 7-9. Inbjudna är de som har gått någon av mina kurser ”Att undervisa i läsförståelse”.

Lässtrategier med handrörelser – på film!

I reciprok läsundervisning, RT/Reciprocal Teaching, används fyra lässtrategier: att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter samt att sammanfatta. För dessa fyra lässtrategier använder många lärare kort med symbolerna spågumman, Nicke Nyfiken, detektiven samt cowboy Jim. Barbro Westlund fann i arbetet med sin avhandling att lärarna i Kanada i stället använder handrörelser när de undervisar sina elever. På filmen visar Barbro Westlund hur de kanadansiska lärarna tecknade dessa handrörelser.

Barbro Westlund är lektor i didaktik vid Stockholms universitet och hennes avhandling heter ”Att bedöma elevers läsförståelse”. Ett stort tack till Barbro Westlund som gillade idén så mycket att vi fick filma och lägga upp videon med lässtrategierna som handrörelser.

Bokpresentationer utifrån lässtrategier

Många kursdeltagare efterfrågar boktips utifrån lässtrategierna som jag lär ut på mina kurser. Lärarnas tid är knapp, mycket ska hinnas med och många tycker det är svårt att hitta bra böcker. Särskilt när man vill använda texter och böcker med syfte att praktisera lässtrategier. Ingalill och Clarissa (våra eminenta bibliotekarier på Medioteket) och jag har diskuterat frågan och funderat en del. På måndag testar vi idén för första gången. Premiär med andra ord! Vi har valt rubriken ”Bokpresentation: Koppla mera!”. Det blir ett tillfälle för lärare mot yngre åldrar och ett mot senare årskurser. Inbjudan gick ut till alla som gått någon av mina kurser ”Att undervisa i läsförståelse” och det blir spännande att höra om vi lever upp till allas förväntningar. I så fall kan det blir fler tillfällen efter sommaren.

”Låt läraren ta plats”

är rubriken på en artikel om effektivaste vägen till lärarskicklighet. Författarna, Eva Heimdahl Mattson prof.em. samt Catharina Tjernberg fil.dr. båda Stockholms universitet, skriver om vilka kriterier som karaktäriserar en framgångsrik undervisning och en skicklig lärare. Exempel på sådana är i korthet:

  • kontinuerlig reflektion
  • tilltro till eleverna
  • en strävan mot att alla elever ska få lyckas utifrån sina förutsättningar
  • en uppmuntran för att få eleverna att försöka prestera lite mer
  • hög acceptans för elevvariation, olikhet och mångfald
  • en repertoar av olika undervisningsmetoder

Författarna ställer sig och oss läsare frågan: ”Vilka förutsättningar krävs för att alla barn och ungdomar ska få lära sig läsa, skriva och räkna på en tillräckligt avancerad nivå i förhållande till de krav som samhället ställer?”

Denna fråga kan vi komplettera med Skolverkets fråga ur skriften Forskning för klassrummet, nämligen ”Vad måste vi lära oss för att våra elever ska nå måluppfyllelse?” (sid. 28)

Har du förslag på svar på dessa frågor? Dela med dig!

Vill du läsa artikeln  så hittar du den på UNT: ”Låt läraren ta plats”

Artikeln kan också ses i ljuset av två inlägg i gårdagens DN (11/2), ett med rubriken ”Lärarna har för lite makt över undervisningen” och ett med rubriken ”Staten svek skolan”. I dessa två inlägg konstateras att lärarna sedan kommunaliseringen har fått mindre makt över undervisningen, genom hårdare reglering har friheten att själv disponera sin tid minskat, kontrollen har ökat och därmed styrningen av vad som behöver läras in för att klara proven och så har administrationen ökat. Enligt inlägget ägnade den genomsnittliga läraren förra året bara halva sin arbetstid åt att undervisa! Har vi inte tid för att undervisa har vi inte heller tid för eleverna och får inte tillfälle att visa tilltro, högt ställda förväntningar, hög acceptans för elevvariation, olikhet och mångfald samt praktisera vår breda repertoar av undervisningsmetoder.

Läslyftet

har varit temat för min dag idag. Det var vi i NCS referensgrupp samt drygt ett halvdussin till som var inbjudna till samrådsmöte på Skolverket inför det nya uppdraget med ”läslyftet”. Erica, föreståndare för NCS, hade 17 mycket initierade och engagerade deltagare samlade. Många tankar, förslag och reflektioner bollades. Anna Österlund som hade det delikata uppdraget att skriva anteckningar utifrån diskussionerna fick ihop 7 sidor! Jag är glad att det inte är jag som ska skapa reda i dessa. Det var en fantastisk dag med fokus på frågor runt VAD och HUR vi ska göra för att bryta den nedåtgående rörelsen för resultaten i läsförståelse och läsförmåga. Jag känner mig så fylld att huvudet är alldeles tomt! Mycket är på G och vi har en spännande tid framför oss. Vill du skicka med mig några förslag på vad vi lärare behöver lära oss mer om?

Så funkar en forskningscirkel

är namnet på Skolvärldens webbreportage om forskningscirkeln Litteracitet < > Framgångsfaktorer < > Multimodalitet, som jag leder. Skolvärldens reporter och filmare besökte oss i forskningscirkeln vid en av våra träffar före jul. Jag och några deltagare blev också intervjuade. När jag såg reportaget blev jag alldeles varm om hjärtat. Vilka ambitiösa och kloka lärare vi har! I vardagen är det som att man inte riktigt hinner se allt bra som görs i skolan och alla hårt arbetande lärare. Vid ett sådant här tillfälle stannar man upp och ser plötsligt nya saker. Ja, jag är verkligen stolt över er.

Den här forskningscirkeln utgör också den lilla, mindre gruppen i den större som deltar i alla forskarstödda seminarier som åhörare. Barbro Westlunds föreläsning från i måndags 3/2 är en av dessa föreläsningar och som jag hoppas att ni har noterat så kan ni se den fram till fredag 14/2. Själv tycker jag att det är toppen att det går att sprida föreläsarnas kloka ord till alla er lärare som inte får plats vid seminarierna.

Ni hittar förstås webbreportaget på Skolvärldens webb: Så funkar en forskningscirkel

Ett stort tack till er alla och att ni ställde upp på att bli filmade. Tack Helen och Anette (Hässelbygård), Petra och Anna (Norra Ängby), Cecilia och Tove (Nya Elementar), Jessica och Susanna (Skarpatorp), Maria och Susanne (Skarpnäck), Åsa och Jenny (Slättgård), Susanne och Eva (Solhem), Karin och Jonas (Årsta) samt Gunilla och Kina (Hökarängen och Skönstaholm).

Barbro Westlunds föreläsning 3/2. Varsågoda!

Ja, i måndags spelade vi in en föreläsning som du får möjligheter att se här. Denna föreläsning är en fortsättning och uppföljning av Barbro Westlunds föreläsning från 9/1. Vi har inte heller denna gång filmat så du kan se PowerPointen. Anledningen är att Barbro kommer att använda delar av innehållet i ett annat större sammanhang och därför vill vänta med att sprida det. Barbro är lektor i didaktik vid Stockholms universitet.

Efter föreläsningen hade vi i den mindre gruppen som utgör en forskningscirkel en timmes samtal och diskussion med Barbro alldeles på egen hand. Mycket inspirerande och engagerande. Ja, dessa efterföljande samtal på varje föreläsning är riktiga höjdare för oss som har förmånen att få delta!

Tips till alla er som vill läsa Barbros avhandling är att förlaget har ett specialerbjudande under våren. Dessutom berättade Barbro att hon har skrivit en studiehandledning till avhandlingen som kommer ut i slutet av mars.

Ett annat tips är att ni ser föreläsningen tillsammans med kollegor och sedan har en gemensam diskussion. Jag har hört flera som gjorde så med förra föreläsningen och var mycket nöjda med upplägget.

Barbro godkände att föreläsningen låg uppe till fredagen den 14/2.
OBS! nu är filmen borttagen och därför kan du inte längre se den!

Tre saker bet sig fast hos mig:

  • ”En skicklig lärare är det bästa bedömningsverktyget”
  • uttrycket ”skicklig undervisning”
  • valet av bok måste göras av läraren

Vad fastnade du för i föreläsningen?