Visar alla blogginlägg från: mars 2014

Träna din engelska

genom att lyssna på en radiointervju med Barbro Westlund. Det är Sveriges Radio som intervjuar men den är på engelska för att den ska kunna publiceras internationellt och varar drygt 5 minuter. Intervjun som gjordes 7/1 ger en kort inblick i några av slutsatserna från hennes avhandling.

Länken finns här: Sveriges Radio intervjuar Barbro Westlund

Att bli en sån som läser

Ja, hur gör vi våra elever till läsare? Hur blir våra elever sådana som läser? Hur är egentligen en sådan där som läser?

Dag efter dag matas vi med att elever inte läser. Ja inte ens lärare läser böcker nuförtiden. Det har jag hört från forskare som Gunilla Molloy och Kristina Danielsson, Stockholms universitet. Ibland tycker jag att det känns tungt att höra och läsa dessa eländesbeskrivningar vad gäller det sjunkande läsandet. Särskilt som jag dagligen möter oerhört engagerade och duktiga lärare som jobbar ”järnet” med läsning ute i sina klasser! Min erfarenhet är att det gemensamma samtalet runt det lästa ökar läsintresset och läsengagemanget avsevärt. Nu råkade jag läsa på Skolporten att Catarina Schmidt har undersökt hur barns skrivande och läsande utvecklas och hon visar i sin avhandling att barn läser och skriver om de får goda tillfällen till det. För att nå läsförståelse måste de få prata om vad de läser. Samtalet är alltför ofta en bristvara. Dagens skolan är helt enkelt en alltför tyst lärmiljö.

Nycklarna är enligt Catarina:

  • vikten av ett aktivt arbete kring texter
  • att vi integrerar samtal om böckers innehåll och
  • att barnen görs delaktiga i bearbetningen av sin egen textproduktion.

Catarina skriver om konkurrerande texter och medier samtidigt som skolan satsar på grammatik och stavning. Undervisningen behöver utgå från en integrerad ämnessyn, ett vidgat textbegrepp och ett inkluderande flerspråkighetsperspektiv. Vill du ta del av Catarinas tankar så föreslår jag att du läser Skolportens intervju med henne.

Catarina Schmidts avhandling heter ”Att bli en sån som läser: barns menings- och identitetsskapande genom texter” och du hittar den på Skolportens webbsida.

Mer än 1000 visningar!

av Skolvärldens webbreportage om vår forskningscirkel ”Så funkar en forskningscirkel”. Det imponerar på mig! Och då tänker jag på att så många är intresserade av vad en forskningscirkel är och av forskning. Forskning är coolt! Vill du se reportaget? Det finns i min blogg sedan tidigare på länken HÄR.

Du ska veta att jag jobbar för en fortsättning på denna cirkel. Håll tummarna för att det lyckas! Deltagarna i cirkeln är värda det! De gör alla ett toppenjobb!

Att lyssna till högläsning är en social handling

Det var något som Britta Stensson underströk och belyste i gårdagens föreläsning om hur hon själv arbetar med läsning i undervisningen. Britta är lärare från Rannebergsskolan, Göteborg, och författare till boken ”Mellan raderna : Strategier för en tolkande läsundervisning” och hon visade utifrån ledord som reflektion, tolkning och samtal hur hon på olika sätt kombinerar grundsyn och undervisning.

Britta började med tillbakablickar på hur man såg på läsning långt tillbaka i tiden. Britta tänkte högt runt en del citat som exempelvis ”att läsa tillsammans är ett dubbel nöje” (1800-talet). Tankar och reflektioner varvades med teori och utdrag ur ett praktiskt exempel runt Brittas ämnesdidaktiska arbete i en åk 5 med boken ”Den gyllene stjärnan” av Lovis Lowry. Teoretiker som refererades och exemplifierades var Rosenblatt , Nussbaum och Zimmerman.

Britta talade om hur högläsningen är en gemensam upplevelse där alla kan delta och bidra till en utvidgad förståelse. Vi fick höra många elevcitat som exemplifierade hur eleverna med sina reflektioner vidgade och fördjupade klassens gemensamma förståelse av ”Den gyllene stjärnan”. Britta presenterade också hur hon arbetade med berättelsen hörnstenar som t.ex. karaktärer och miljö. Hur det historiska utgör en så kallad agent i just denna bok. Hon visade hur hon tillsammans med eleverna arbetade med tidslinjer där händelseutvecklingen jämfördes mellan Danmark och bokens Anne-Marie. ”Den gyllene stjärnan” omfattar i sin huvudhandling flera små händelser som kräver att läsaren förblir engagerad för att inte tappa bort sig.

Britta underströk också vikten av att hålla fokus, bevaka att det som diskuteras är relevant för boken och ämnet och att se till att hålla samtalen till karaktärerna och deras liv, tankar och känslor. Hon talade om att hitta de tomma rummen i texten och hur man kan arbeta med en text på olika sätt. Vi måste identifiera de stora och viktiga idéerna och tankarna i boken och fråga oss om det finns stöd i texten för det jag själv uppfattar. 

Avslutningsvis berättade Britta att hon för drygt tio år sedan fick inspiration till sitt förhållningssätt i läsundervisningen från studiebesök hos en lärare i Oregon samt kurser på Teachers College i New York. Vill du läsa mer om detta så är deras webbsida: Teachers College: Reading & Writing Project.

Ett tips för dig som skulle vilja åka dit är att söka stipendium för detta! Det finns nämligen veckokurser under sommaren både med inriktning på läsning och skrivande och på olika nivåer.

Några bokexempel från tisdagens föreläsning är:

  • Rosenblatt: Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa.
  • Stensson, Britta: Mellan raderna: Strategier för en tolkande läsundervisning
  • Zimmerman: Tankens mosaik.

Inga blåbär här inte!

Och då tänker jag på alla lärare jag träffar på kurser och liknande. Igår måndag var det dags för lärarna i forskningscirkeln och den främsta programpunkten gällde responsarbete runt var och ens utvecklingsarbete. Spännande diskussioner, ett rikt erfarenhetsutbyte och ett härligt samtalsklimat. Så mycket samlad kunskap! Här kan man tala om kollegialt lärande och kollegial handledning! Just det råkar också vara ämnet för en rykande färsk avhandling.  I fredags 14 mars disputerade Lill Langelotz med avhandlingen ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik”.

Du kan läsa mer om avhandlingen på Göteborgs universitets webb.

Själva avhandlingen kan du ladda ner kostnadsfritt. Du hittar den här: ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik”.

Vad tycker ”dom” egentligen?

Kurser börjar och kurser tar slut! Exempelvis är läsårets alla studiecirklar om ”att undervisa i läsförståelse” slutförda, alla utom en. Då är det naturligt att ta sig en titt på utvärderingarna. Det är ju dem som ligger till grund för eventuella justeringar och förändringar i upplägget under kommande läsår. En svårighet är att vi alla har olika behov och olika arbetssituationer. Det är inte helt lätt att anpassa till olika gruppers behov. För att förklara vad jag menar så får du här några exempel på kommentarer ur utvärderingarna. (OBS! alla utvärderingar görs anonymt så jag har ingen aning om vem som tycker vad!)

  • Konceptet att delta med hela arbetslaget har varit väldigt lyckosamt för oss, och har varit en viktig del i vårt utvecklingsarbete.
  • Jag har lärt mig hur man konkret kan arbeta för att öka elevernas läsförståelse och hur man kan göra det synligt för eleverna.
  • Jag hade läst boken tidigare men har uppskattat det lärande samtalet och att varje tillfälle varit kopplat till praktisk tillämpning.
  • Kanske nästa gång fokusera på skrivandet och samtal.
  • Se till att så många som möjligt får gå kursen.
  • Hade varit roligt om det var fler som undervisade äldre elever.
  • Jag tycker att det var bra att du varvade teori och praktik på ett så bra sätt.
  • Till nästa gång kan du tänka på att ha lite längre mellan träffarna. Några av träffarna låg ganska tätt och då var det svårt att hinna läsa samt göra övningarna i klassen.
  • Har också ett nytt språk att använda när jag kommunicerar om lärande med föräldrar, elever och kollegor.
  • Det är viktigt att få aktuell forskning och att få diskutera med kollegor och utbyt erfarenheter.
  • Jättebra kurs!
  • Mer föreläsning mindre fokus på deltagarnas erfarenheter.
  • Kursen bör koncentreras med kortare tid mellan träffarna.
  • Kändes lite stressigt med ”läxorna”, eftersom jag inte alltid hade möjlighet att utföra dem.
  • Mer tid att läsa boken. Längre tid mellan varje kurstillfälle så att man hinner arbeta in sig på den modell vi testar för tillfället.

Ris och ros! Ni som gått kurser med mig kanske minns att jag ofta lägger in 3-5 min responsskrivande allra sist vid varje kurstillfälle. Det är ett suveränt sätt att ta reda på var en grupp befinner sig; att få ta del av deras upplevelser av upplägget, tempot, övningarna osv.

Mitt dilemma är att försöka anpassa varje enskild kurs till deltagarnas behov och förutsättningar. Ett typiskt lärardilemma! Jag lyckas inte alltid. Det är svårt om någon har svårt att hinna och vill ha längre tid mellan träffarna samtidigt som någon annan tycker att det är bättre att köra på och ha kortare mellan träffarna. Likaså är det svårt att balansera önskemål om att jag ska föreläsa mer med någon annans önskemål om att jag ska lägga mer tid på diskussioner och erfarenhetsutbyte. Många är väldigt nöjda och det är oerhört roligt att leda just dessa kurser i att undervisa i läsförståelse. Jag ser fram mot att N & K under 2014 ger ut tre nya böcker med Barbro Westlund. Särskilt ser jag fram mot boken som riktar sig till lärare i senare skolår, dvs. 7 – 9. Jag planerar för att starta en kurs i att undervisa i läsförståelse just för senarelärare framöver.

Ni är många som önskar att jag ska erbjuda en kurs i skrivande och det är något jag går och funderar över. Alltså hur upplägget skulle kunna vara. Kanske kommer det efter sommaren. Forskning vill många ha mer av och ofta framkommer önskemål om att läsa texter med forskningsanknytning och diskutera tillsammans i grupp. Innevarande läsår har jag ju lett en forskarstödd seminarieserie som har mött behovet att få möta forskning. För ett år sedan gjorde jag så att vi i en grupp tillsammans läste vissa texter och hade diskussioner runt dom.

Som ni förstår så försöker jag vara lyhörd och lyssna in hur önskemålen kan se ut men också att planera för lite olika kurser med olika upplägg. Ni förstår nu hur viktigt det är att fylla i utvärderingen efter en kurs och då särskilt era reflektioner. Det är ju dessa jag försöker använda för att utveckla, förbättra och bättre anpassa det jag gör – och för att göra det krävs att jag vet vad ni tycker!

Förresten – kommentera gärna här eller mejla mig dina förslag, tankar och reflektioner!

Vad tittar de på?

Det var det många bland deltagarna som undrade när Carin Wolf, utredare  på Skolinspektionen, i måndags 10/3 presenterade granskningen ”Läs- och skrivundervisning i tidigare skolår”. Skolinspektionens övergripande mål vid inspektioner är att bidra till:

  • En god utbildning i en stimulerande och trygg miljö för alla barn och elever
  • Att alla elever når maximala resultat och minst godkänt i alla ämnen
  • Barnet kommer i främsta rummet vid varje beslut och varje bedömning.

Carin Wolfs presentation förtydligade många aspekter. Vi fick veta att det finns en del vanligt förekommande brister som rör t.ex.:

  • skolornas systematiska kvalitetsarbete
  • anpassning av undervisningen
  • det särskilda stöd som erbjuds elever
  • bedömning och betygssättning
  • delaktighet
  • undervisning utifrån målen.

Dagens fokus var ”Kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisning i grundskolans tidiga år”. Denna granskningen utgår från fyra centrala frågeställningar:

  1. Utgår den tidiga läs- och skrivundervisningen från elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande?
  2. Används en variation av material, medier och metoder i läs- och skrivundervisningen i syfte att individanpassa undervisningen så att elevernas läsande och skrivande stimuleras och utvecklas?
  3. Följer skolan upp och utvärderar elevernas läs- och skrivutveckling så att undervisningen förbättras och utvecklas?
  4. Används skolbiblioteket aktivt i syfte att stimulera elevernas läsande och skrivande?

Till de centrala frågeställningarna fanns det detaljfrågor. Dessa rörde bland annat huruvida eleverna får möta och bearbeta olika texttyper, om eleverna får undervisning i att använda olika lässtrategier, huruvida lärarna använder olika metoder och medier i undervisningen, huruvida lärarna följer upp elevernas läs- och skrivutveckling samt använder detta underlag till att anpassa och utveckla sin undervisning och förstås en del om huruvida skolbiblioteken används som en resurs i läs- och skrivundervisningen.

Bristerna som nämndes gällde bland annat att läs- och skrivundervisningen är inte tillräckligt individanpassad och att vi inte möter eleverna på deras nivå; tystläsningen av ”bänkbok” används ofta för att sysselsätta elever som är färdiga med sina uppgifter; att eleverna i alltför liten utsträckning får möta vardagsnära texter som bloggar, serier, chattar och nyheter; skolbiblioteken inte används tillräckligt som ett verktyg i läs- och skrivundervisningen.

Carin Wolf jämförde också resultaten av granskningen med andra granskningar som Skolinspektionen gjort tidigare vilket visade på stor samstämmighet, dvs. bristerna i ovanstående granskning var vanligt förekommande i tidigare granskningar.

Dagens tips var att hålla utkik efter Skolinspektionens dag som genomförs varje höst. Vill du se programmet för Skolinspektionens dag 2013 så hittar du det här.

Skolinspektionen genomför också olika webinarier och om dom kan du läsa här.

Schemat och några ord om hur observationer av lektioner går till hittar du här.

Observationsschemat hittar du här: Observationer i granskning av undervisning.

Denna presentation ingick som ett moment i den forskarstödda seminarieserien ”Litteracitet < > Framgångsfaktorer < > Multimodalitet”. Deltagarna är alla läs- och språkutvecklare vid stadens grundskolor.

Roliga arbetsuppgifter

Vi på här Medioteket har en fortbildningsdag längre fram och då råkar jag ha semester samma vecka. En programpunkt är att vi som besökte BETT-mässan i januari får 3 minuter var för att berätta om något vi vill dela med oss av. Hasse filmade mitt bidrag då jag berättar om quadblogging och vad jag vill göra framöver. Så nu bidrar jag trots att jag inte är på plats. Lite roligt känns det. Samtidigt är det hemskt att se och höra sig själv.  Få se vad kollegorna säger!

Nej, ni får inte se det. Det blev faktiskt ganska bra så kanske kommer jag att använda det OM och NÄR jag får till det med en kurs i ”att utveckla elevers skrivande med quadblogging”. Vore ett sätt att presentera en ny kurs. Tål att fundera på.

Vad är de 3 v:na?

Vad tar vi lärare ofta för givet att eleverna ska klara av under lektionerna? Irma Elwin, leg.psykolog, speciallärare/pedagog och grupphandledare, var den som ställde frågan i en föreläsning. Vi fick fundera. De första förslagen vi kom med var mest knutna till elevernas egna förmågor som perception, minneskapacitet, uppmärksamhetsförmåga, allmän begåvning och språklig förmåga och bakgrund. Märkligt nog visade det sig att de 3 v:na som är knutna till vår undervisning inte var vad vi föreslog! Nu vill du förstås veta vad de 3 v:na står för! Jo, enligt Irma så förväntar sig och kräver lärare att eleverna ska klara av att VÄXLA, VÄNTA och VÄLJA. Så enkelt egentligen. Ja, hur många gånger har jag inte förväntat mig att eleverna ska växla från ett ämne eller moment till ett annat, att de tålmodigt ska vänta på att alla är klara eller något har delats ut eller blivit sagt och sist men inte minst att de ska göra olika val, dessutom gärna snabbt och utan för mycket prat. Gäller de 3 v:na i din undervisning också?

Irma Elwins föreläsning arrangerades av Skolhandledarföreningen och du kan du läsa mer om föreningen här:  http://www.skolhandledarforeningen.se/

Vid lite omvärldsbevakning

upptäcker jag att det finns så oändligt mycket mer att se, höra, lära och hämta. Igår hittade jag till PedagogVärmland. Där har de lagt upp en film om att skapa epub-böcker, böcker som man kan läsa i bokläsare, telefoner och plattor. Ola Henningsson, Pedagog Värmland, föreläser om hur det går till. Mitt i föreläsningen får vi också en genomgång av den kostnadsfria webbtjänsten Myebookmaker.

Årstaskolan har en fin sajt där de lägger upp elevernas egenskrivna böcker så alla som vill kan läsa. Den kallas bibblis.se.  Det är hur man gör detta som Ola Henningsson går igenom i sin föreläsning.

Hur får man tiden att räcka till? Jag lyssnade på föreläsningen i min telefon på väg till jobbet. Fungerade fint.

Vill du lära mer om detta så hittar du filmen här: Alla kan skapa e-böcker