Visar alla blogginlägg från: april 2014

Läsförståelse och litteratursamtal i senare skolår, forts.

Nationella läsproven stöder inte betygssättning” – i en artikel i UNT 28/4 tar Michael Tengberg, forskare och lektor i pedagogiskt arbete, vid Karlstad universitet, upp den sammanblandning av begreppen lässtrategier och läsprocesser som görs i kursplanen i svenska. Läsprocesser nämns överhuvudtaget inte i den nya kursplanen. Lässtrategier nämns däremot men definieras inte. Lässtrategier är mentala verktyg som läsare använder för att förstå och tolka lästa texter. I kursplanen står att elever ska kunna använda lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter. Michael Tengberg problematiserar faktum att uppgifterna i NP definieras utifrån ett läsprocesschema som inte finns i kursplanen. Läsprocesserna har tagits från PIRLS och modifierats.

En mycket intressant och läsvärd artikel för alla som undervisar elever i senare skolår!

Länk till dagens artikel i UNT, Uppsala Nya Tidning: Nationella läsproven stöder inte betygssättning

Läsförståelse och litteratursamtal i senare skolår

Jag får frågor om det finns något om läsförståelsestrategier för åk 7- 9 och gymnasiet. Här kan jag tipsa om Michael Tengbergs avhandling ”Samtalets möjligheter. Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan (Doktorsavhandling [Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL], 6). Brutus Östlings Bokförlag Symposion. Stockholm & Stehag 2011.

Avhandlingen finns recenserad och beskriven i tidskriften Samlaren som är en tidskrift för litteraturvetenskaplig forskning utgiven av Svenska litteratursällskapet. Du hittar den här: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:516413/FULLTEXT01.pdf

Du kan också läsa om Michael Tengbergs forskning på:

  • Forskning.se – De skriver om Tengbergs avhandling att: ”Strukturerade samtal om skönlitteraturen i skolan kan få stor betydelse för elevers läsning. Gemensam tolkning och reflexion av lästa texter bidrar inte bara till att utveckla upplevelsen av den enskilda texten utan kan också göra det möjligt för elever att utveckla nya lässtrategier.”
  • Skolporten – de citerar Tengberg om de viktigaste resultaten i hans avhandling med ”Jag har bland annat identifierat sex olika läsarter som innebär olika sätt att se på, eller förhålla sig till, den litterära texten. De läsarterna kan vara värdefulla för svensklärare och svensklärarutbildningen
    eftersom det är viktigt med bra begrepp för att precisera innehåll både i den befintliga undervisningen och i en möjlig framtida undervisning.
  • Göteborgs universitet presenterar Tengbergs avhandling med rubriken ”Samtal om litteratur i skolan är betydelsefulla för elevers läsupplevelse”.
  • Mediacenter Västerbotten har haft en temadag om läsförståelse. Här hittar du en film där Michael Tengberg föreläser.

En glädjande nyhet är att Barbro Westlund kommer ut med en ny bok med fokus på att undervisa i lässtrategier i åk 7 – 9 i juni. Titeln är: Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Förlaget beskriver boken med att ”Varje bok inleds med ett teoretiskt avsnitt som reder ut skillnaden mellan strategier och färdigheter och var forskningen står i dag, och kopplar också teorin till praktiken. Förutom strategier går Barbro Westlund igenom viktiga begrepp och  moment som metakognition, inferenser, flyt i läsningen, kognitiv förmåga, attityd och engagemang, formativ bedömning och minilektioner.”

Många frågar efter så kallade ”färdiga material”. När man arbetar utifrån att samtalet är en viktig pusselbit för att utveckla läsförståelse så är ”färdiga material” inte till stor hjälp utan jag som lärare måste utveckla min förmåga att visa i minilektioner, modellera strategier och leda samtal.

Dela gärna med dig av dina egna tips på området! Som sagt, många frågar.

Pre SETT

Dryga veckan kvar och förberedelserna är i full sving inför SETT 2014. Carola och jag filar på ”vår” programpunkt till 7/5 där Sätralärarna Cecilia och Eva ska presentera hur de jobbar och detta som ett resultat av deras deltagande i satsningen Språkpaketet. I fredags brainstormade vi runt både ramar och innehåll. Carola träffade Cecilia och Eva innan hon gick hem och imorgon måndag stämmer vi av våra delar i föreläsningen. Många idéer har vi och sedan måste vi klocka allt så det stämmer med våra 45 minuter. Läs mer om: Jag känner mig som en författare.

Bland programpunkterna ser jag fram mot att få höra Emma Lindgren, Adolf Fredrik, presentera hur hon arbetar med CORI, en lässtrategimodell för SO- och NO-ämnena. Många frågar efter hur man gör men än har jag bara hittat Emma som faktiskt gör. Lyssna på henne, det blir intressant! Ni hittar Emma i Trappan kl. 10 och hon talar kring ”CORI: lässtrategier och ämneskunskaper ”.

Vi måste också förbereda oss på att Twittra och blogga från SETT. Ny inläggsetikett ska garantera att blogginlägg kommer rätt i PS’ speciella flöde från SETT 2014. Ja, det behöver nog förberedas och kanske prövas. Testing, testing. Jag är inte så snabb så då  krävs lite förtänk. Twittra är inte ”min grej” så jag ser det som ett  tillfälle att öva. Kommer det märkliga twittermeddelanden från mig så beror det på ovana och okunnighet, bara så  ni vet. Som de skulle säga i Värmland ”en gör så gött en kan”.

21 taggade lärare träffade jag i förrgår

Taggade inför att starta upp egna studiecirklar kring ”att undervisa i läsförståelse”. Vi i den här gruppen träffas två gånger nu före sommaren och planerar för uppstarten av dessa studiecirklar. Sedan ses vi fyra gånger under hösten. Dessa 21 lärare kommer att vara cirkelledare ute på sina respektive skolor. De är ett riktigt duktigt gäng med både breda och djupa kunskaper inom språk-, läs- och skrivområdet. Om vi leker med tanken att de jobbat i snitt 20 år var som lärare och multiplicerar med 21 – ja, då får vi några lärarår. För att vara mer exakt så skulle det bli 420 lärarår. Tänk vilken kunskap det finns i en sådan här grupp!

Vi kommer att arbeta med erfarenhetsutbyte och så kallad kompetensväxling. Tanken med att samla dessa 21 studiecirkelledare är att vi tillsammans ska se nya möjligheter och använda oss av varandra; för att höja ribban, som bollplank men också som stöd för att tänka nytt. Grattis till alla er kollegor som kommer att delta i dessa studiecirklar. Ni har verkligen något att se fram mot till hösten!

Fanfarer!

Idag händer det! 23e april och ALLT ska enligt uppgift publiceras på En läsande klass’ hemsida. Idag 23e april ska också studiehandledningen i bokform ha nått alla skolor i hela Sverige. En bok för åk 1-3 och en bok för åk 4-6. Fantastiskt, eller hur!? Studiehandledning, alla texter (det talas om mellan 700 och 1000 texter!) samt ett cirkelstöd kan laddas ner kostnadsfritt. Cirkelstödet är skrivet för att användas av t.ex. arbetslag som vill börja arbeta med studiehandledningen tillsammans i studiecirkelform.  Tillsammans är det lättare att utvecklas och komma vidare. Tillsammans är det lättare att få idéer och se nya möjligheter i undervisningen. Tillsammans är det lättare hitta nya vägar när det inte blir som man tänkt.

Studiehandledningen innehåller lektionsplaneringar för undervisning i läsförståelsestrategier från åk 1 till och med åk 6. Tidsramarna är beräknade utifrån 2,5 timmes undervisning per vecka kring läsförståelsestrategier.

På webbsidan för En läsande klass hittar du också en kort inspirationsfilm, ”Vad innebär läsförståelsestrategier?”. Framöver kommer det också att läggas upp förslag för föräldrar och bibliotekarier. Är du inte redan bekant med ”En läsande klass” så skynda dig att besöka deras webbsida”.

Jag vet att de byter webbleverantör för att klara den väntade anstormningen när alla filer läggs upp under dagen. Vad jag förstår så fortsätter webbadressen att vara: www.enlasandeklass.se 

Skype och blogg i undervisningen

Skolinspektionen menar att vi lärare i alltför liten omfattning använder texter från digitala medier som chattar, bloggar, film o.likn. i undervisningen. Eleverna får inte möjlighet att utveckla sina kunskaper om olika sociala mediers språk och funktion. Det leder till att eleverna inte får möjlighet att utveckla sin förmåga att förstå, tolka, analysera och värdera olika digitala källor och budskap.

I januari i år disputerade Jan Åkerlund med en avhandling med titeln ”Elever syns på nätet. Multimodala texter och autentiska mottagare”. Studiens fokus ligger på elevers möjligheter  att med internet skapa multimodala texter och att kommunicera med andra i klassrummet och utanför skolan samt vad det leder till. Studien fokuserar också på yttrandefrihet och demokratifrågor. Ett oväntat resultat är att eleverna i studien inte ser att de kan påverka andra människors uppfattningar eller förändra olika maktförhållanden genom kommunikation på nätet, varken i eller utanför skolan.

Resultaten pekar mot att en ökad datortäthet i skolmiljön ger nya och fler möjligheter till ett skolarbete riktat mot ”verkliga”, autentiska mottagare. I denna studie rörde det sig främst om föräldrar, släktingar och andra skolelever. Tillgången till fler kameror för att dokumentera olika händelser, tillsammans med de autentiska mottagarna, skapade också möjligheter till ett berättande som var nytt för skolan.

Du hittar avhandlingen på Skolporten. Direktlänken är: Elever syns på nätet.

I fyra granskningar (läsåret 2011/12) kring undervisningen i NO, idrott och hälsa, svenska (med fokus på läsprocessen) och religionskunskap uppmärksammades användningen av IT-verktyg i undervisningen. Resultaten visar i korthet att trots satsningar på IT så används de nya verktygen sällan i undervisningen. Oftast nöjer sig skolorna med att använda IT till att effektivisera administration, planering och organisation av skolarbetet; inte till att utveckla och förnya undervisningen. Här spelar mässor som SETT, BETT, Framtidens lärande och webbsidor som PedagogStockholm en viktig roll för att inspirera, förmedla kontakter och kunskap och kanske till och med lära ut ”hur man gör”. Fortsätt dela med dig via olika sociala medier och på alla tänkbara sätt! Vi, dvs. Cecilia och Eva (Sätraskolan)  samt Carola och jag (Medioteket), presenterar Språkpaketet på SETT-mässan. Vi ses väl där, eller hur!? Ju fler som kommer, ju roligare blir det!

Skolinspektionens granskning: IT i undervisningen.

Nya och gamla vänner

Här ser  ni mina trotjänare sedan 15 år tillbaka.

De lystrar till namnet Meindl Burma. De har fått utstå både väta, lera, blockstensnatur och svett. De är ödmjuka och vet att det många gånger gäller att bita ihop och stå ut. Som belöning har de fått se och uppleva mycket. De har gått från Kullaberg i söder, Grövelsjön, Jämtland med bl.a. Sylarna, till Abisko i norr. Inte att förglömma att de bestigit Keb! Så har de förstås gjort världen. Västerut Jotunheimen hos grannen. Här var det stenigt! Blocksten kallade de det. Oj, vad ont det gjorde i skinnet att hela tiden slå i stenar till vänster och höger. Regnade gjorde det dagarna i ända. Sedan var det Kashkarbergen i Turkiet. Häftig miljö. På väg upp var bergssluttningarna täckta av blommande vilda azaleor och rhododendron. Knähög fjällart. Väl uppe såg det ut som i Abisko med en skillnad. Här växte det vilda tulpaner. Små oansenliga bruna minitulpaner som bara var någon decimeter höga.   

Mest exotiskt var förstås vandringarna i Australien. Alltid torrt och varmt. Senaste turen gick genom Kimberley i WA, Western Australia. En del bilåkning blev det på ”unsealed gravelroads” följt av vandringar i en miljö där de flesta träd var svartbrända från senaste skogsbranden. I SA, South Australia, ville matte egentligen besöka Coober Pedy för att titta på opalgruvorna men det blev vandring i området runt Wilpena pound, sista utposten innan saltöknen i nationalparken Flinders Range. Vandringarna började redan strax efter kl. 4 på morgnarna för att vara tillbaka runt kl. 10. Sedan slog hettan till så det blev olidligt. Ja, det var tider det.

Nu har jag fått en ny vän i garderoben.

En kaxig typ som kallar sig för Scarpa Hekla GTX. Ni hör väl!? Bara att kalla sig för GTX får mig att vilja ”ge dem en känga”. De säger att de är tekniska vad som nu menas med det. Det är biometriskt, flex och Speed-Lacing system. Inte en repa i skinnet! Vänta ni bara till ni står där i blocksten och myrar. Då är det upp till bevis. Jag har hört matte prata om att jag får följa med i sommar också för säkerhets skull. Hon vet att jag inte skaver och nyps och att jag under åren har gett med mig så hennes fötter får plats även de har ökat en storlek eller två under strapatserna. Hekla ska ”gås in” först innan de får börja jobba på riktigt.

GLAD PÅSK med många långa sköna promenader önskar jag er alla bloggläsare! Vi måste ju lyfta blicken och ibland roa oss med något annat än våra respektive ämnesområden, eller hur!?

1a numret har kommit!

Jag prenumerar från och med i år på RT, här Reading Teacher, samt Reading Research Quarterly och nu har min första tidning kommit. Yipee! Påsken är räddad, nu är det läsa som gäller! Redan på utsidan ser jag att en artikel handlar om ”Using Online Media With Writing”. Perfekt! Jag som har börjat planera och tänka runt att eventuellt starta en ny kurs i höst med arbetsnamnet ”Att utveckla elevers skrivande med Quadblogging”.

Tidskrifterna ges ut av IRA, International Reading Association.

The Reading Teacher, som ges ut 8 ggr/år,  presenteras så här av IRA:

About The Reading Teacher

If you work with children up to age 12, you need The Reading Teacher in your professional library. Inside every issue you’ll find

  • Practical, evidence-based teaching ideas to meet the needs of all learners
  • Articles to help you transform research into effective practice
  • Information on the most critical issues in teaching, written by educators for educators
  • Content that’s ideal for professional development in any setting—on your own, in a school-based learning community, or in teacher education

Reading Reaserch Quarterly ges ut 4 ggr/år och presenteras så här:

About Reading Research Quarterly

For more than 40 years, Reading Research Quarterly  has been essential reading for those committed to scholarship on literacy among learners of all ages. The leading research journal in the field, each issue of RRQ includes

  • Reports of important studies
  • Multidisciplinary research
  • Various modes of investigation
  • Diverse viewpoints on literacy practices, teaching, and learning

Förresten så har de en FB sida också där det senaste kommer upp.

Ni hör att detta är mumma för mig!

Hur läser du en vetenskaplig artikel?

Forskare arbetar hårt för att skriva och publicera sig då det är en tungt vägande merit inför fortsatt forskning. Det duger dock inte att publicera sig i vilken tidskrift som helst utan det råder en strikt hierarki bland vetenskapliga tidskrifter. Exempel på ”bra” tidskrifter inom mitt intresseområde är:

  • The Reading Teacher
  • Reading Research Quarterly
  • European Journal of Special Needs Education
  • The Science of Reading: A Handbook
  • International Journal of Inclusive Education

Lärare läser inte så ofta den här sortens texter. När det sker är det ofta i fortbildningssammanhang. Likaså är det vanligare att lärare som läser vidare på mer avancerad nivå läser artiklar ur vetenskapliga tidskrifter.

En fråga är vad som utgör kriterierna för en ”bra” vetenskaplig tidskrift? Du kan titta på ”peer review”-rutinerna, dvs. hur granskningen av artikelbidragen går till. Vem granskar och görs det av för författaren anonyma forskare? Använder tidskriften så kallad dubbelblind granskning vilket betyder att granskarna inte vet namnet på författaren till artikeln? Hur ofta citeras artiklar som ges ut i den specifika tidskriften? Vilka forskare sitter i redaktionen? Det här var bara några exempel.

När man väl bekantat sig med några vetenskapliga tidskrifter så lär man sig också hur man kan gå tillväga. Vetenskapliga artiklar utgör ju en genre och är skrivna efter en likartad modell. De börjar alltid med en kort sammanfattning som avslutas med några nyckelord, keywords. Sedan följer en introduktion, syftet presenteras följt av en metodredovisning. Därefter redovisas resultaten av studien som artikeln bygger på. Avslutningsvis diskuterar författaren/na studien och vad de har funnit. Här finns också utrymme för att problematisera t.ex. resultat, metod, slutsatser. Allra sist finner du en referenslista.

Personligen har jag min egen gång när jag tar itu med vetenskapliga artiklar. Jag börjar alltid bakifrån med att läsa igenom referenslistan och kryssa för de texter jag har läst tidigare. Sedan är det dags för sammanfattningen följt av en titt på syftet. Vid den här punkten står jag i ett vägskäl där jag bestämmer mig för om jag tycker artikeln verkar intressant eller inte. Vill jag läsa mer så brukar jag nu gå vidare med slutdiskussionen för att få en mer nyanserad bild av studien och dess resultat. Många gånger känner jag som att jag har fått en tillräckligt god uppfattning av artikeln och dess innehåll vid den här punkten. För att gå vidare och läsa resten, dvs. introduktion, metod och resultat så måste tycka att jag verkligen vill sätta mig in i detaljerna.

För några år sedan hade Skolportens tidskrift 360 ett uppslag som tipsade om hur man kan läsa en avhandling. Tillvägagångssättet är likartat med hur jag läser vetenskapliga artiklar. Du kan läsa den här: Så läser du en avhandling.

Den senaste artikeln jag har läst är ”Inclusion in practice: a matter of school culture”. Författare är Catharina Tjernberg och Eva Heimdahl Mattson, Stockholms universitet. Artikeln är publicerad i European Journal of Special Needs Education (2014), Volume 29, issue 2. Taylor & Francis.

Jag börjar med att konstatera att jag har läst 15 av de 28 titlarna i referenslistan. I och med det vet jag att jag har förhållandevis goda förkunskaper inom ämnesområdet. Efter en snabb titt på syftet så vet jag att detta är att undersöka hur läs- och skrivundervisning kan utformas utan att fungera exkluderande. Ett annat syfte är att undersöka interaktionen mellan teori och praktik samt dess effekter på professionsutveckling med fokus på inkludering. Här bestämmer jag mig för att jag vill veta mer! Den inledande sammanfattningen ger mig en översiktlig bild av studien. Sammanfattningen börjar med syftet. Sedan får vi veta resultatet i korthet. Vi får veta att lärarna i studien föredrog heterogena grupper och att de också underströk betydelsen av att använda en variation av metoder och förhållningssätt i undervisningen för att bättre kunna möta enskilda elevers behov och förutsättningar. Lärarna skapade en handlingsorienterad kunskap i och med att de hade en god teoretisk grund samt förmågan att koppla teori med sina erfarenheter och lärdomar. De framhöll vikten av att utmana sina elever och stötta dem in i nästa utvecklingszon, ZPD/zone of proximal development. Andra avgörande faktorer var att lärarna kände tilltro till att alla elever kan och vill lära sig samt att de hade höga förväntningar på sina elever. Sammanfattningsvis visar studiens resultat vikten av mentorskap, samarbete med kollegor och att en fortlöpande diskussion förs där den forskande läraren utmanar de deltagande lärarnas föreställningar. Sammantaget skapades utifrån ovanstående en inkluderande skolmiljö där eleverna upplevde sig som kompetenta, uppskattade och inkluderade.

Kanske är du nu sugen på att läsa hela artikeln!? I så fall hittar du den på förlagssidan för European Journal of Special Needs Education (2014) som är här: Inclusion in practice: a matter of school culture.

Forskaren Catharina Tjernberg har en egen blogg där hon också lagt upp artikeln samt en hel del annat intressant att läsa. Bloggadressen är: http://catharinatjernberg.blogspot.se/

Så här gör jag – hur gör du?

3 artiklar, 3 inlägg om högläsning

Färre vuxna läser högt för sina barn färre timmar vid färre tillfällen. Forskarna är överens om att högläsning utvecklar barns ordförråd, ger en språklig medvetenhet, medvetenhet om genrer och textstrukturer samt ökar chanserna för att barn själva blir läsare. Vuxna fungerar idag inte i lika stor utsträckning som förr som läsande förebilder. Högläsning är något annat än tal, högläsning är en social handling, högläsning är att dela en upplevelse.

President Obama fick (24/2 2009) under presidentkampanjen intervjufrågan om vad en medborgare kan göra för sitt barn. Han svarade turn off the TV, put away the video games, and read to your child. Samtidigt är det viktigt hur  och vad man läser. Forskningsstudier visar att läsning tillsammans med samtal kring det lästa är ett mycket kraftfullt verktyg för att utveckla barns läsande och språk.  Repertoaren får gärna vara varierad, sakprosa lika mycket som skönlitterära böcker.

Olika aspekter av läsning och högläsning togs upp i tre olika artiklar i tidningen DN förra veckan. För dig som vill läsa dessa så hittar du dem här:

  1. Sakprosa lika viktig som sagor (3/4)
  2. Självständigt läsande föds ur högläsning (2/4)
  3. Högläsningen gör berättelsen mer levande (1/4)

Söker du inspiration kring högläsning så finns det en liten bok med titeln ”Den  meningsfulla högläsningen” skriven av Anne-Marie Körling. Det är en bok som både kan läsas av lärare och av föräldrar.

Är du lärare och söker inspiration kring läsning och undervisning i lässtrategier så föreslår jag att du läser något av Barbro Westlund, Monica Reichenberg eller Adian Chambers. När läsprojektet En läsande klass den 23e april släpper en studiehandledning, skriven av lärare för lärare, med tillhörande texter så får alla lärare i åk 1 – 6 en rik källa att ösa ur. Dessutom kostnadsfritt.

Mats Myrberg, professor emeritus Stockholms universitet, har under många år arbetat för att sprida kunskaper om läsningens betydelse. I en intervju i Forskning & Framsteg (2012) säger han att  ”Språket utvecklas ansikte mot ansikte, näsa mot näsa”. Mats Myrberg menar också att högläsningen utöver den språkligt positiva påverkan också har en annan effekt, nämligen ”med små barn utgör den fysiska upplevelsen i samband med högläsning en del av den psykologiska anknytningen, som påverkar barnets förmåga att skapa känslomässiga relationer till andra”.

Ja, det finns många skäl för högläsning. Dessutom är de vetenskapligt belagda. Låt oss läsa högt och samtala om det lästa ”näsa mot näsa”!