Tillbaka i fållan

Apostlahästarna skenar inte längre fritt i crocsen och det är slut på att nynna ”ta av dig skorna…”, Mustang cabben är tillbaka i sitt stall, dagens största fråga är inte om det är grön flagg eller röd och lila med ”man of wars” och annat otyg.

Jag har fått med mig en del nya ord hem. Humungous och flutter kicks är två exempel. Leo två år accepterar bara allt som är humungous, dvs. extra stort, tja extra allt ska det vara. Jag har också lärt känna Jackie, uttalat som något i stil med ”Jaaackiiie” i solhatt, solglasögon med två medhjälpare och 8 två till fyraåringar fritt dykande, simmande, frustande än ovan, än under vattnet från kant till kant. Jag har aldrig sett så små barn simma och dyka själva. Här kallas det att man lär sig rescue swimming. Syftet är att allra minsta barn som ramlar i poolen simmar/sprattlar sig fram till kanten själv och tar sig upp. Imponerande men också ett exempel på hur miljön bestämmer vad som är viktigt att kunna! Nu har även jag tagit ett antal privatlektioner i frisim, vid samma Swimming Academy som barnbarnen. Mina flutter kicks är inte så pjåkiga men rytmen i andningen sitter inte än, trots nya goggles. Kvällsnöjet har varit att studera youtube filmer med simteknik. Ja, här finns det en del att ta tag i…

Lite läsande har det också hunnit bli. Utöver Språket på väg så har jag kunna välja litteratur från bokhyllan på bilden. Svenskmenyn består än så länge av Bu och Bä, Alfons samlade verk, Totte och Emma böcker och det senaste tillskottet blev Sagan om det röda äpplet. Psst, nästa bok blir Det är inte min hatt men säg inget, det är en överraskning.

 

Att vara trespråkig är här alldeles naturligt och självklart utom för mig. På sikt är det nog engelskan som blir första språk i och med att det är skolspråket.

Jag nämnde Språket på väg, ett mycket bra verktyg som jag ska återkomma till i nästa blogginlägg. Man brukar ju säga att även solen har sina fläckar och vad gäller Språket på väg så reagerar jag på en mening, nämligen: ”Tänk på att elever med svenska som andraspråk har en kognitiv förmåga likvärdig med elevers med svenska som förstaspråk, …” (del 1 sidan 21). Är inte detta själklart?! Att läsa denna formulering är som att läsa i gamla uppslagsverk. Man vet inte om man ska skratta eller gråta. Annars är Språket på väg mycket bra; jag återkommer när jag har hunnit ikapp allt som samlats på hög.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.