3 artiklar, 3 inlägg om högläsning

Färre vuxna läser högt för sina barn färre timmar vid färre tillfällen. Forskarna är överens om att högläsning utvecklar barns ordförråd, ger en språklig medvetenhet, medvetenhet om genrer och textstrukturer samt ökar chanserna för att barn själva blir läsare. Vuxna fungerar idag inte i lika stor utsträckning som förr som läsande förebilder. Högläsning är något annat än tal, högläsning är en social handling, högläsning är att dela en upplevelse.

President Obama fick (24/2 2009) under presidentkampanjen intervjufrågan om vad en medborgare kan göra för sitt barn. Han svarade turn off the TV, put away the video games, and read to your child. Samtidigt är det viktigt hur  och vad man läser. Forskningsstudier visar att läsning tillsammans med samtal kring det lästa är ett mycket kraftfullt verktyg för att utveckla barns läsande och språk.  Repertoaren får gärna vara varierad, sakprosa lika mycket som skönlitterära böcker.

Olika aspekter av läsning och högläsning togs upp i tre olika artiklar i tidningen DN förra veckan. För dig som vill läsa dessa så hittar du dem här:

  1. Sakprosa lika viktig som sagor (3/4)
  2. Självständigt läsande föds ur högläsning (2/4)
  3. Högläsningen gör berättelsen mer levande (1/4)

Söker du inspiration kring högläsning så finns det en liten bok med titeln ”Den  meningsfulla högläsningen” skriven av Anne-Marie Körling. Det är en bok som både kan läsas av lärare och av föräldrar.

Är du lärare och söker inspiration kring läsning och undervisning i lässtrategier så föreslår jag att du läser något av Barbro Westlund, Monica Reichenberg eller Adian Chambers. När läsprojektet En läsande klass den 23e april släpper en studiehandledning, skriven av lärare för lärare, med tillhörande texter så får alla lärare i åk 1 – 6 en rik källa att ösa ur. Dessutom kostnadsfritt.

Mats Myrberg, professor emeritus Stockholms universitet, har under många år arbetat för att sprida kunskaper om läsningens betydelse. I en intervju i Forskning & Framsteg (2012) säger han att  ”Språket utvecklas ansikte mot ansikte, näsa mot näsa”. Mats Myrberg menar också att högläsningen utöver den språkligt positiva påverkan också har en annan effekt, nämligen ”med små barn utgör den fysiska upplevelsen i samband med högläsning en del av den psykologiska anknytningen, som påverkar barnets förmåga att skapa känslomässiga relationer till andra”.

Ja, det finns många skäl för högläsning. Dessutom är de vetenskapligt belagda. Låt oss läsa högt och samtala om det lästa ”näsa mot näsa”!

2 kommentarer

  1. Emma R, 9 april 2014

    Varför inte bjuda in skolbibliotekarien att presentera bra högläsningsböcker på nästa föräldramöte? Eller på öppet hus?

  2. Toura Hägnesten, 9 april 2014

    Bra förslag! Om ni är några som redan jobbar så ”där ute på fältet” så skriv gärna och berätta mer!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.