Visar alla blogginlägg från: april 2014

There ain’t no such thing as a free lunch

eller TANSTAAFL. Det lär nobelpristagaren i ekonomi, Milton Friedman, ha sagt. Igår åt jag en mycket god och kostnadsfri lunch på Berns och dessutom i en fin miljö. Porslinet var mycket vackert. Och så har vi takkronorna. Magnifika, eller hur!?

Nu undrar du vad jag gjorde här en vanlig fredagslunch! N&K anordnade läskonferens fredagen den 4e april. En riktig heldag med forskning, paneldiskussion med politiker, mer om den senaste chockrapporten från PISA och så fick vi möta årets mottagare av Ingvar Lundbergs-priset. Moderator under dagen var Bengt Westerberg som gjorde ett strålande jobb. Bengt fick in flera kniviga frågor och dråpliga slutkommentarer under dagen. Ett rent nöje att höra honom som moderator.

Du kanske undrar vem som blev 2014 års pristagare?! Svaret är Karin Taube och valet motiverades med orden:

”För att hon med stor uthållighet arbetat för barns och ungas läsande, ett arbete som sträcker sig från speciallärarens klassrumsvardag, barns tidiga läs- och skrivinlärning över dyslexi hos högskolestuderande till enskilda barns självkänsla. Med sin stora kunskap och bredd som pedagog, forskare och folkbildare verkar Karin Taube i bästa mening i Ingvar Lundbergs anda.”

Grattis Karin Taube. Du var rätt val till priset.

Konferensdagen började med ”vad säger forskning?” utifrån forskaren Catharina Tjernbergs avhandling och avslutades med hiphopartisten Petter. En kontrasternas dag med en röd tråd. Catharina tog upp många aspekter från sin studie och från aktuell forskning inom ämnesområdet. En iakttagelse hon gjort var att skolan går på trender utan att kontrollera deras förankring i teori och hon underströk att det hon kallade ”läs- och skrivpusslet” tar flera år att lägga för att nå framgång och resultat.

Timmen före lunch lotsade författaren Kerstin Lundberg Hahn oss genom ett författarbesök som det brukar se ut för henne. Kerstin lät oss verkligen uppleva hur hon som författare arbetar från idé till färdig text. Vi åhörare fick i olika former delta i ”leken” och Kerstin avslutade med att fritt återberätta det första kapitlet i den historia vi varit medskapare av. En mycket inspirerande timme!

Efter lunchen under kristallkronorna stod vi inför hotet av den så kallade ”paltkoman”. Detta tacklade Per Kornvall med kallduschar från den senaste Pisa rapporten. Per är skolstrateg från Upplands Väsby, medlem av Kungliga Vetenskapsakademien skolkommitté och han ingår också i ett nätverk av oberoende skolexperter åt Europakommissionen. Per har bland annat skrivit boken Barnexperimentet – svensk skola i fritt fall och våren 2014 kommer han ut med boken Alla i mål – skolutveckling på evidensbaserad grund, en handbok. Det som etsade sig fast från detta pass var hur viktig kunskap är för demokratin och att utbildning är den viktigaste skyddsfaktorn för den enskilde individens framtid och vuxenliv.

En omväxlande och givande dag och nu har jag i bloggform ”betalat” min lunch, eller hur?

För dig som vill ta del av Catharina Tjernbergs forskning så finns den publicerad i bokform med tillhörande studiehandledning för de lärare som vill diskutera den tillsammans i studiecirkelform. Titeln är ”Framgångsrik läs- och skrivundervisning. En bro mellan teori och praktik”.

Vi du läsa mer om Karin Taube och varför hon fick Ingvar Lundbergs priset så hittar du det HÄR.

Vill du läsa mer om PISA rapporten så kan du läsa Skolverkets pressmeddelande och själva rapporten hittar du på denna sidan: Kraftig försämring i PISA.

Att lära av varandra

Igår, min första arbetsdag efter semesterveckan, började jag med att gå på en av mina kollegors kurs. Det var Margareta, skolbibliotekskonsulent,  som föreläste om talböcker och digitala resurser. Talböcker är att läsa med öronen. Det var något jag använde med som specialpedagog MEN det var före 2008, då jag började på mitt nuvarande jobb med grundskoleavdelningens läs- och språksatsning. Tänk vad mycket som händer och hur snabbt utvecklingen går. Margareta berättade anekdotiskt om när talböcker var något i en orange stor låda längst ner på  hyllan, något mystiskt för ett fåtal. Ja, det minns jag också. Idag kan en talbok motsvara en nedladdning på en Daisyspelare som inte är större än en liten mobil. Tunn och läcker, inte alls ”skämmig” att bära med sig och att använda. De som ville kunde låna en talbok till nästa träff.

Kravet för att låna en talbok är att man har en läsnedsättning men någon diagnos behövs inte. Läsnedsättningen måste dock vara kopplad till en funktionsnedsättning. Svenska som andraspråk räknas i sig inte som en läsnedsättning. Givetvis går det bra att läsa talböcker på både svenska och andra språk förutsatt att eleven har en läsnedsättning kopplad till en funktsionsnedsättning. Jag lärde mig att gamla TPB nuförtiden heter MTM (Myndigheten för tillgängliga medier). Visste du att det finns talböcker med text? Då kan läsaren höra uppläsningen samtidigt som denne ser texten. I det här fallet är text och inläsning synkroniserade och det finns en mängd inställningar för hastighet, bakgrundsfärg, uppläsning och liknande.

Det är bäst att skolor startar ett talboksteam för att inte plötsligt stå handfallna när skolans ”talboksexpert” försvinner. Rekommendationen är att detta talboksteam består av: skolbibliotekspersonal, specialpedagog, skolledare och en IKT-pedagog eller någon annan som är händig med det tekniska.

Ja, så finns det förstås ljudböcker som alla får låna!

Det här var första tillfället av tre. Vill du ha hjälp att komma igång med talböcker eller få tips och råd runt att använda talböcker och digitala resurser i undervisningen så kan du läsa mer och hitta kontaktuppgifter HÄR.

Besök också Mediotekets skolbiblioteksgrupps blogg.

PS. Kursen är kostnadsfri då den finansieras av grundskoleavdelningen.

Tillbaka i fållan

Apostlahästarna skenar inte längre fritt i crocsen och det är slut på att nynna ”ta av dig skorna…”, Mustang cabben är tillbaka i sitt stall, dagens största fråga är inte om det är grön flagg eller röd och lila med ”man of wars” och annat otyg.

Jag har fått med mig en del nya ord hem. Humungous och flutter kicks är två exempel. Leo två år accepterar bara allt som är humungous, dvs. extra stort, tja extra allt ska det vara. Jag har också lärt känna Jackie, uttalat som något i stil med ”Jaaackiiie” i solhatt, solglasögon med två medhjälpare och 8 två till fyraåringar fritt dykande, simmande, frustande än ovan, än under vattnet från kant till kant. Jag har aldrig sett så små barn simma och dyka själva. Här kallas det att man lär sig rescue swimming. Syftet är att allra minsta barn som ramlar i poolen simmar/sprattlar sig fram till kanten själv och tar sig upp. Imponerande men också ett exempel på hur miljön bestämmer vad som är viktigt att kunna! Nu har även jag tagit ett antal privatlektioner i frisim, vid samma Swimming Academy som barnbarnen. Mina flutter kicks är inte så pjåkiga men rytmen i andningen sitter inte än, trots nya goggles. Kvällsnöjet har varit att studera youtube filmer med simteknik. Ja, här finns det en del att ta tag i…

Lite läsande har det också hunnit bli. Utöver Språket på väg så har jag kunna välja litteratur från bokhyllan på bilden. Svenskmenyn består än så länge av Bu och Bä, Alfons samlade verk, Totte och Emma böcker och det senaste tillskottet blev Sagan om det röda äpplet. Psst, nästa bok blir Det är inte min hatt men säg inget, det är en överraskning.

 

Att vara trespråkig är här alldeles naturligt och självklart utom för mig. På sikt är det nog engelskan som blir första språk i och med att det är skolspråket.

Jag nämnde Språket på väg, ett mycket bra verktyg som jag ska återkomma till i nästa blogginlägg. Man brukar ju säga att även solen har sina fläckar och vad gäller Språket på väg så reagerar jag på en mening, nämligen: ”Tänk på att elever med svenska som andraspråk har en kognitiv förmåga likvärdig med elevers med svenska som förstaspråk, …” (del 1 sidan 21). Är inte detta själklart?! Att läsa denna formulering är som att läsa i gamla uppslagsverk. Man vet inte om man ska skratta eller gråta. Annars är Språket på väg mycket bra; jag återkommer när jag har hunnit ikapp allt som samlats på hög.

Vad ger quadblogging?

Här är några citat jag har hittat på http://quadblogging.net/ :

  • “…now 10 000 see you work…”
  • “…if people like it more people visit our blog…”
  • Svarskommentarer och respons! (min översättning)
  • “… massive impact on the levels of their writing and their engagement…”
  • “…making writing cool…”
  • “…pencil and paper is a bit boring…. Only teachers can see it…- blogging – anyone around the world can see it…”
  • “…the enthusiasm level is really really high now…”
  • “…they are really engaged in their learning…”
  • “…in average the children have done two years of progress in one year…”

Quadblogging motsvarar definitivt ett autentiskt skrivande i ett autentiskt sammanhang. För dig som har äldre elever finns ju också  möjligheten att gå med i en internationell grupp där eleverna får praktisera språkkunskaper och samtidigt lära känna elever från andra länder. För dig som inte just nu vill kasta dig ut i ett större sammanhang planerar jag för en kurs med fokus på ”att utveckla elevers skrivande med quadblogging”. Om någon månad tänkte jag lägga upp ett formulär för att göra intresseanmälningar (ej bindande) för att se hur många som tycker att det vore roligt att jobba med detta i skrivundervisningen.

Jag har skrivit tidigare om quadblogging i bloggen men detta tål att upprepas: I en rapport från Ofsted (den engelska skolinspektionen) skriver de om hur en skolas deltagande i quadblogging: ”…has a profound impact in developing pupils’ team working, communication and problem-solving skills” (Hertford and Infant school, sid. 6 i rapporten: http://issuu.com/hertfordinfants/docs/ofstedreport2012).

THIEVES – informationstjuvar vill vi vara allihop!

Många förkortningar och begrepp blir det! RU, TSI, CORI, kritisk läsning, Expeditionary Learning och nu THIEVES. Lugn bara lugn. För de av er som har följt mina inlägg så har ni säkert märkt att de har mycket gemensamt. Ja, mer gemensamt än vad som skiljer dem åt. THIEVES kvalar också in i samma gäng av läsförståelseundervisningsmodeller. Oops! Vilka strategier använde du för att läsa ordet läsförståelseundervisningsmodeller? Din förförståelse om läsundervisning, din vana att läsa om långa ord eller kanske bara läsa långsamt eller din förmåga att dela upp långa ord i kortare som du känner igen? Ett litet sidospår…

THIEVES är en strategi du använder före du börjar läsa. Ordet är en akronym för Title, Headings, Introduction, Every first sentence/paragraph, Visuals and Vocabulary, End-of-chapter questions samt Summary. Läraren börjar med så kallad guide practice, dvs. modellerar hur man kan närma sig en text eller en bok. Sedan prövar eleverna, gärna i par, för att sedan diskutera tillsammans vad/vilken information de lyckades att ”stjäla” ur texten/boken och hur strategin leder till en bättre förståelse för läsaren. Som alltid är det viktigt att eleverna vet, inte bara HUR, utan också VARFÖR och NÄR de använder strategin.

Som för det mesta finns det en film på youtube, dryga 4 minuter, som visar THIEVES i lightversion. En skolklass sjunger och spexar sig genom lässtrategin. Här är den:

Kan den vara något för engelskundervisningen?

What Great Schools Do

är en 5 minuters video där John Hattie kort och översiktligt presenterar vad han kommit fram till att framgångsrika skolor gör.