Visar alla blogginlägg från: maj 2014

Då var det dags

för vårens träff med NCS referensgrupp. Vi är ett dussin hängivna språk-, läs- och skrivutvecklare från hela landet som träffas ett par gånger per år. Idag omfattade programpunkterna lägesrapporter från våra respektive nätverk, glimtar från de utvecklings- och utbildningsinsatser som vi drivit under det gångna året, det senaste om Läslyftet och inte minst bollande av programidéer för NCS årliga konferens som går av stapeln 27-28 november. Då Skolverket hade flyttdag just idag så fick vi träffas på Nordic Light hotel på Vasagatan. Precis som namnet antyder så präglas lokalerna av ljus i alla dess former.

grupprum1a
Grupprum som glasboxar i olikfärgade sken.
Tillräckligt udda för att vi bara var tvungna att fota!

Erica Jonvallen, undervisningsråd Skolverket, är vår sammankallande och sammanhållande kraft. Idag fick vi också träffa Ericas nya arbetskamrat, Anna Lindblom, undervisningsråd på NCS.

möte1
Uppstart av mötet. De allmänna kommunikationerna ställde till det för några av deltagarna. Malin som sovit över bara för att vara på plats tidigt och nu satt fast på pendeltåget. Välkommen till Stockholm är väl allt man kan säga…
 

Vi fick en genomgång av planerna för Läslyftet, som det i nuläget är tänkt att se ut. Ja, det har till upplägg och struktur stora likheter med matematiklyftet. Det kommer att bestå av ett antal moduler, varav deltagande lärare förväntas välja  och arbeta sig igenom några under ett läsår. Det betyder att det finns ett stort mått av valfrihet vilket i sin tur medför att det blir en anpassning till olika skolors och lärares behov. Det kommer att finnas handledare och processledare. Handledning i Läslyftet är ”en person som känner till hur materialet är uppbyggt och som fungerar sammanhållande för de deltagande lärarna”. Läslyftet i sin helhet likväl som dess delar med handledare, processledare och mycket annat är under utprövning. Det betyder att det kan och säkert kommer att ske förändringar under och efter utprövningstiden. Innebörden i utprövning är att något prövas och vid behov ändras. Vi fick också höra namnen på några av de forskare som kommer att delta. Erica gav oss rådet att ”fortsätt med det ni gör!”. Vi i referensgruppen har alla våra nätverk med lärare som är duktiga inom det här ämnesområdet och vi underströk hur viktigt det är att ta vara på den kompetensen och använda alla språk-, läs- och skrivutvecklare ute i landet i genomförandet av Läslyftet.

Glädjande nog kommer jag att kunna planera för en fortsättning på den forskarstödda seminarieserie som Stockholms läs- och språkutvecklare har kunnat delta i under läsåret 2013/14. Det är dock inte helt hundraprocentigt säkert än  men jag arbetar med planeringen. De forskare som är vidtalade så här långt för fortsättningen är Kristina Danielsson, Karin Jönsson, Christina Olin Scheller, Barbro Westlund och så hoppas jag på att även Karin Taube kommer att kunna delta. Ingen dålig samling, eller hur!?

Här ser du uppdraget för Läslyftet i punktform.

uppdrag2a uppdrag1a

Så arbetade vi fram förslag på fokus för NCS höstkonferens och tänkbara föreläsare. Här lyftes många bra förslag. Nu är det bara för Erica och Anna att sätta ihop ett tvådagarsprogram och boka alla och allt.

Är du nyfiken på vilka vi är? Besök NCS webbsida på Skolverket.

Här hittar du dokumentet för regeringsuppdraget Läslyftet: Uppdrag om fortbildning i läs- och skrivutveckling – Läslyftet (Utgiven:5 december 2013)

Den som söker ska finna

 

i alla fall i nya cirkbloggen! Cirkbloggen (=bloggen för Mediotekets cirkulationsbibliotek). Idag hade vi bloggträff på jobbet och  Clarissa visade cirkbloggens nya blogg. Sååå fin och välfungerande! En väl genomarbetad finess är sökfunktionen som du hittar till höger under ”Våra böcker” och  ”Sök bland våra böcker”.

cirkblogg3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sebastian har enligt välinformede källor lagt ner mycket arbete på att tagga allt som finns i cirkbloggen för att skapa en riktigt bra sökfunktion. Jag möter ofta lärare som frågar frågor i stil med: ”Jag har en åk X och undrar om du har tips på en bra högläsningsfråga?” eller ”Har du bra tips på sommarläsning som jag kan skicka med eleverna hem inför sommaren?” eller ”Jag söker lästips för pojkar i åk 6″. På cirkbloggen kanske svaret finns!

Det finns också en länk för lässtrategier!

lässtrategier1

 

 

 

 

 

 

 

Här hittar du en början på att presentera böcker relaterat till olika lässtrategier. Det gläder mig extra mycket! På mina kurser möter jag många lärare som vill ha bokförslag utifrån olika lässtrategier som de arbetar med i sin undervisning.

Och så finns de på Instagram också. Det gör mig riktigt avundsjuk. Ni ser boktitlarna som ett bildspel en bit ner till höger på sidan.

instagram

 

 

 

 

 

 

 

 

Du hittar förstås också flikar för boklistor, bokbeställningar och vanliga frågor samt alla små symboler: Ej namngiven 6

 

Du har väl lagt märke till att färgerna stämmer med Stockholms nya interface (heter det så?). Då tänker jag på t.ex. färger och teckensnitt.

Som ni förstår så har vi ett fantastiskt aktivt gäng på vårt cirkulationsbibliotek. Nu måste du väl bara besöka cirkbloggen, eller hur!?

Betydelsen av att utveckla skrivandet

Skrivandet är en fråga som är lika aktuell i samtliga av IRA’s tidskrifter (International Reading Association). De kallar frågan för ”a Cross-Journal Virtual Issue”. Som en extra bonus så har de samlat ett antal artiklar kring skrivande på sin webb och artiklarna är tillgängliga för alla intresserade till augusti 2014. Du hittar dem här: http://onlinelibrary.wiley.com/subject/code/000048/homepage/custom_copy.htm

Artiklarna tar upp frågor som exempelvis: skrivundervisning för alla åldrar, hur man intresserar och engagerar elever att skriva, skrivande i sakämnen och hur man motiverar elever att skriva.

En artikel fokuserar vad de kallar ”graphic stories” vilket motsvarar böcker som kombinerar bild och text. Detta ses som ett första steg mot att arbeta med ”new literacies”, dvs. multimodala texter.

Artikeln redogör för en studie där eleverna som deltar är ”second graders” vilket betyder att de är runt 7-8 år gamla. Klassen bestod av 18 elever vars bakgrund presenteras så här: ”59 % African American, 32 % Latino, and 9 % European American. Seven of the students were English learners whose first language was Spanish. Thirteen of the students were considered reading below grade level according to Fountas and Pinnell running records.”.

Artikeln är indelad i ett antal delar och det går att navigera i artikeln med hjälp av en rullgardinsmeny vid varje rubrik.

Det gör det mycket smidigt att läsa artikeln eller de delar av den som väcker mitt första eller största intresse.

Författarna föreslår en undervisningsplan för att introducera och arbeta med ”graphic stories” i undervisningen. Arbetet med eleverna, dvs. undervisningen, delas in i tre faser:

1. uppstart och det första mötet med ”graphic stories
2. elevernas skapande egna ”graphic stories” och
3. slutligen deras skapande av multimodala texter.

Resultatet av detta undervisningsprojekt blev att eleverna läste ett mycket stort antal ”graphic stories”, 171 stycken, de tyckte det var roligt att skriva och ville skriva mer, deras egna ”graphic stories” innehöll alltid karaktärer, miljöer och handling. 14 av 18 av elevernas ”graphic stories” hade en tydlig handling. Eleverna läste efter avslutat projekt mer än tidigare och de utvecklade läsflyt och läsförståelse mer än förväntat för deras ålder.

Avslutningsvis tipsar artikeln om en webbsida med ”graphic stories”, Toon-books. Utöver att besökaren här hittar exempel på sådana böcker så finns det förslag på frågor som läraren kan ställa till respektive bok. I och för sig så kan en svensk lärare inte använda detta rakt av men de ger ändå förslag på hur man kan resonera och reflektera tillsammans med elever runt en ”graphic story”. Vi hittar frågor som motsvarar våra ”läsfixare” och frågor att ställa före, under och efter läsningen. Ett exempel på en sådan bok hittar du här: The Secret of the Stone Frog.  

Jag känner mig ganska säker på att alla ni som använder t.ex. Book Creator i er undervisningen kan ha glädje av att läsa den här artikeln.

Artikeln i sin helhet hittar du här: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/TRTR.1211/full



QuadBlogging

är titeln på en ny kurs som jag planerar för till hösten. Inspirationen fick jag på BETT mässan tidigare i år.

Syftet är att med bloggandet som verktyg utveckla våra elevers skrivande. I kursen får deltagarna hjälp och stöd i att skapa en blogg, lägga upp profiler och komma igång med att låta eleverna blogga. Vi delar in oss i quaddar, dvs. fyrlingar, eller med andra ord smågrupper med fyra skolor i varje grupp. Uppdraget att skriva blogginlägg går runt bland skolorna i varje quad i 4-veckors cykler. Vecka 1 bloggar klass A och övriga tre klasser i quaden skriver respons och förbereder sina blogginlägg. Vecka 2 bloggar klass B och tre klasser i quaden skriver respons och förbereder sina blogginlägg. Så går det sedan runt. Tanken är att det tar lite tid att förbereda och skriva blogginlägg men också att skriva respons. Responsskrivandet är en viktig del! Finessen med quadblogging är att deltagarna är garanterade att andra läser och ger respons.

quadblogg bild1
Bilden kommer från siten quadblogging.net.

Upplägget är: 6 tillfällen á 90 min (ev. 2 timmar) under hösten 2014 samt våren 2015.

I kursen diskuterar vi också ramar för hur man skriver respons, kommer överens med eleverna om vad man får skriva i blogginlägg och i respons, lär oss mer om PUL och liknande frågor. Min tanke är också att diskutera skrivande och teori runt skrivande som en del i kursen. För de deltagare som vill fördjupa sig mer i själva skrivkonsten finns det möjligheter att anmäla sig till skrivargrupper inom KUL 2014/15. Elisabeth Söder har berättat för mig att lärare under hösten kommer att erbjudas wokshops i kreativt skrivande, bildberättande, dramaturgiskt skrivande, spoken world och mycket annat. Några av oss får chansen att delta i workshops ledda av t.ex. Martin Widmark, Magnus Nordin och Maria Ådahl (från Årstaskolan). Det finns också planer på lärarworkshop i att skriva musiktexter med Timbuktu. Här finns en fantastisk möjlighet att kombinera deltagandet i kursen ”Quadblogging” med dessa workshops.  Information om KUL 201415 läggs enligt Elisabeth kontinuerligt upp på PS (Kulan) och Kulans facebook.

Två kursomgångar för nybörjare har startat hitintills (1/9 -15). En omgång genomfördes lå 14/15 och en kursomgång startar september -15. Anmälningstiden har gått ut och gruppen är fulltecknad.

Du kan läsa mer om QuadBlogging där jag fick min inspiration: http://quadblogging.net/

Who’s who!?

PS bloggträff skingrade dimman kring vilka vi egentligen är. Nu har vi hört varandra presentera våra tankar, idéer, expertområden, syften med våra bloggar och inte minst hur vi ser ut vilket inte alltid stämmer med bilderna på bloggarna – visade det sig. Jag hade aldrig känt igen Monika Dolfin, nu med ursnygg kort frisyr. Grattis till den, Monika!

Ett tema var ”vårt mest framgångsrika blogginlägg”; en rubrik som väckte frågor kring vad som ska ses som framgång. Är det antal besök eller nya besökare, innehållet i inlägget och vad är egentligen kvalitet på ett blogginlägg?

PPbild.jpg3
Pelle leder oss med fast hand. Den utmanande frågan är här: ”Världens mest framgångsrika blogginlägg?”.

Många av oss började nog vårt bloggande för PS utan alltför tydliga tankar kring syftet och därmed innehållet. Själv hade jag från början ytterst vaga föreställningar om detta. Med tiden har det blivit klarare och idag ser jag på meningen med mitt bloggande som:

  • Kommunicera med ALLA lärare som är intresserade av språk-, läs- och skrivundervisning
  • Ge glimtar ur min arbetsvardag
  • Lyfta några av alla ni lärare som gör ett fantastiskt jobb i vardagen
  • Förmedla forskningsrön inom mitt ämnesområde
bild 2a
Fokuserade och kunskapstörstande bloggare. Det finns mycket att lära, visade det sig!

Pelle visade oss statistik över antal besök, träfftoppar, följare, nya besökare, språkval och mycket mer. Vi försökte analysera statistiken och finna förklaringar till berg- och dalbaneprofiler. Vilka ämnen, teman och enskilda inlägg får många besök? Vad ger många ”Gilla”? När rasslar kommentarerna in? Är syftet att kommunicera och föra dialoger så är det inte så viktigt med många ”Gilla” utan då är det kommentarerna som gäller.

Hur gör man för att göra en blogg ”känd”? Hur ska man tänka när man lägger ut inlägg? Ett exempel kan vara att när vi i blogggruppen råkar vara inne på samma fråga så vänta någon dag efter bloggkollegans inlägg innan du hakar på och lägger upp ditt uppföljande inlägg på samma fråga. Ett annat exempel är att vi själva faktiskt läser och kommenterar varandras inlägg när ämnet känns relevant. Tillsammans kan vi belysa frågor/ämnen/ teman ur olika vinklar och perspektiv. En iakttagelse vi gjort är att när en fråga är aktuell i media så uppmärksammas också blogginlägg på samma tema.

Så är det förstås Jantelagen! Att själv inte genera sig för att hänvisa till sin egen blogg! och att sprida…

Du som brukar läsa min blogg kring språk-, läs- och skrivfrågor – vad tycker du att jag ska skriva om? Är det bra som det är? Fattas det frågor/teman i mina blogginlägg? Något du saknar?

Integrera IKT i literacy-undervisning

En av artiklarna i senaste RT presenterar delar av de amerikanska kursplaneinnehållet för att integrera IKT i ”literacy instruction” i överensstämmelse med de så kallade CCSS, dvs. The Common Core State Standards (English Language Arts & Literacy in History/Social Studies, Science, and Technical Subjects). CCSS är den amerikanska motsvarigheten till våra kursplaner.

Utgångspunkten är att IKT, i betydelsen digitala verktyg och miljöer, förändrar betydelsen av att vara ”literate”.  Formerna för bild, ljud och färg i digitala texter påverkar vårt läsande både till form och funktion. Vi skapar mening utifrån bild, ord, text och ljud. Dessa delar samspelar sinsemellan. Konsekvensen blir att vi måste undervisa explicit i hur detta samspel fungerar, hur vi och vår förståelse av olika texter påverkas och hur vi själva kan använda oss av det när vi uttrycker oss, kommunicerar, skriver och läser. 

Författarna, Hutchison & Woodward, utgår i artikeln från en teoretisk modell kallad TPACK, Technological Pedagogical Content Knowledge framework. Denna är utarbetad av forskarna Mishra & Koehler (2006). Mishra & Koehler menar att det effektivaste sättet för lärare att integrera IKT i undervisningen är att de parallellt applicerar och använder sig av sina tekniska, didaktiska och innehållsliga kunskaper.  TPACK modellen ”emphasizes the connections, interactions, affordances, and constraints between and among content, pedagogy, and technology” (Mishra & Koehler, 2006, sid. 1025).

Hutchison & Woodward har i sin studie utarbetat en planeringsmodell i form av ett hjul för att intregrera IKT i litteracitetsundervisningen. Syftet med detta är: “Our cycle is specifically aimed at helping literacy teachers consider whether their planned instruction contributes to both digital and nondigital literacy development” (sid. 462). Detta planeringshjul identifierar sju kritiska moment som påverkar lärarens planering av en undervisning där IKT ingår som ett moment. Nyckelorden för de sju kritiska punkterna är:

  1. …instructional goal… (undervisningens syfte och mål)
  2. …instructional approach… (förmåga att hitta en ingång i förhållande till syfte och mål)
  3. …tools… (val av digitala och icke-digitala verktyg)
  4. …contribute to the instructional goal… (förmåga att se hur det valda verktyget bidrar till syfte och mål)
  5. …constraints… (eventuella hinder)
  6. …instruction… (hur undervisningen ska läggas upp)
  7. …ability to reflect… (förmåga att reflektera över undervisning, resultat och vilka förändringar som kan behövas)

Dessa sju kritiska punkter utvecklas, presenteras och problematiseras i artikeln tillsammans med praktiska exempel utifrån två fingerade lärare, Ms Thomas och Ms Kay. Författarna fann att dessa var representativa för de klassrumsstudier de gjort. Ms Thomas och Ms Kay gestaltar två lärare som mött två typer av svårigheter när de integrerar IKT i sin undervisning. Ms Thomas finner när hon använder iPads att trots att eleverna lär sig använda den app som de har fått i uppgift att arbeta med så är hon osäker på om de förstått det centrala innehållet för lektionen. Ms Kay upptäcker att hennes elever använder för mycket tid till att välja bilder vilket leder till att hon och eleverna inte hinner till det moment i den planerade lektionen som utgör det centrala innehållet. Författarna fann att dessa två lärares upplevelser är allmängiltiga och utgör problem för många lärare. 

Personligen tycker jag att de sju kritiska punkterna gäller även för svensk undervisning. Undervisningens syfte och mål styr förstås planering och val av verktyg, material och arbetsformer. Läraren måste ju kontinuerligt analysera sina val och reflektera kring dessa i förhållande till elevernas lärande, lärsituation och förväntat resultat.

Jag fann det också intressant att möta formuleringar ur de amerikanska kursplanerna, CCSS. De framstår som mer tydligt och konkret formulerade än våra svenska motsvarigheter. I artikeln citeras CCSS’ standards i förhållande till de exempel som nämns. Artikeln väckte min nyfikenhet på CCSS så mycket att jag faktiskt har laddat ner och tittat lite översiktligt på dessa.  Du hittar CCSS för English Language Arts Standards här: http://www.corestandards.org/ELA-Literacy/

Artikeln jag refererar har rubriken ”A Planning Cycle for Integrating Digital Tecknology into Literacy Intruction” (Reading Teacher, Vol. 67, sid. 455 – 464, March 2014).

Du hittar artikeln på: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/trtr.1225/abstract

En annan direktlänk är: http://www.academia.edu/5151373/A_Planning_Cycle_for_Integrating_Digital_Technology_Into_Literacy_Instruction

Referenslistan finns i artikeln. Där hittar du likaså bilderna på TPACK modellen samt planeringshjulet för att integrera IKT i litteracitetsundervisningen.

PS. Nu ser jag att denna artikel knyter an även till Kristina Danielssons föreläsning! Det tänkte jag inte på när jag läste den.

Filmtajm med Kristina

och ”multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete”. En föreläsning som bara måste ses!

Jag har i ett tidigare blogginlägg skrivit sammanfattande anteckningar om centrala ord och begrepp som används i föreläsningen. I och med att jag skrev en del inlägg under SETT mässan igår så har inlägget hamnat lite längre bak i flödet på min blogg. Här får du därför direktlänken: http://pedagogblogg.stockholm.se/tourahagnesten/2014/05/06/korta-anteckningar-fran-kristinas-forelasning/

Här har jag skrivit lite mer allmänt om bakgrunden till Kristina och hennes föreläsning: http://pedagogblogg.stockholm.se/tourahagnesten/2014/05/04/dags-for-multimodala-texter-i-amnesdidaktiskt-arbete/

Enligt överenskommelse från början tog vi bort filmen till Kristi Himmelfärdshelgen. Av olika anledningar har vi kommit överens om att lägga upp den igen, dvs. nu kommer filmen upp här för andra gången. En anledning är att en del av oss som arbetar på Medioteket ska se Kristinas filmade föreläsning som en del i en utbildning kring mulitmodala texter i ämnesdidaktiskt arbete som vi kommer att ha under hösten. Filmen är nu raderad.

Jag är väldigt intresserad av att få dela dina tankar om läsförståelse och lässtrategier i förhållande till föreläsningen om  multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. Kommentera och/eller reflektera gärna! Här eller på FB.

PS. För er som vill läsa och lära mer om analysmodellen som Kristina presenterar i föreläsningen så finns den närmare beskriven i den bok som Kristina skrivit tillsammans med Staffan Selander. Boken kom ut häromdagen och titeln är: Se texten! – multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete (Gleerups)

The big surprise! årets lärarlag!?

Stockholms grundskolechef Håkan Edman steg fram ur publiken OCH berättade att de var nominerade till ett nytt pris: Årets lärarlag! Tisdag 13/5 kl 15 får vi veta vinnarna ! Vilken dag!

imageimage

image

Cecilia och Eva berättar

Varför blev det så bra?

image

image

Strukturer, bokstavskontroller, motorisk träning, penna i åk 2. Arbetsglädje, det sprudlar om föreläsarna! Qr koder med teckningar och barnens inspelade tal. Multimodalt var det!

Läsförståelsestrategier har de jobbat mycket med.

Veckans hjälte blev temat för att träna samarbete. Filmat, jobbat med berättarstrukturer.

Meningsfulla övningar.

Föreläsarna frågar ” Kunde vi det här då vi började?” NEJ!  Våga börja, våga försöka.

Resultat – Så här bra kan de inte vara! – sa de till jul och bad specialläraren kolla en gång till. Jo, barnen var så bra!

En härlig föreläsning. Inspirerande. Kan dom kan jag, eller hur!?

Språkpaketet på SETT -nu kör vi!

Rubriken som Cecilia och Eva valt är ”Jag känner mig som en författare”. Carola och jag har i uppgift att rama in deras presentation. Det betyder att Carola introducerar och blänkar lite om Språkpaketet och jag avslutar och knyter ihop. Du som inte är här – du missade något bra! Cecilia och Eva lyckades verkligen förmedla hur de jobbar i vardagen med sin utveckling av verksamheten. Ett utvecklingsarbete som förvandlats till nya och förändrade förhållningssätt. Jättespännande att höra dem berätta om sin resa!

PS! Vi har faktiskt gjort ett litet informationsblad som vi delar ut nu i anslutning till föreläsningen. För dig som inte är här just nu och därmed inte får detta lilla blad så lägger jag upp det här. ”Bladet” innehåller också flera QR koder så du kan läsa mer om exempelvis: Cecilia och Evas arbete på Sätraskolan, Språkpaketet, min blogg och hitta till våra språk-, läs- och skrivfilmer.

Läs/ladda ner: SETT – Infohäfte Språkpaketet

Har du inte sett den förr så kan du se vår film om Språkpaketet här: