Integrera IKT i literacy-undervisning

En av artiklarna i senaste RT presenterar delar av de amerikanska kursplaneinnehållet för att integrera IKT i ”literacy instruction” i överensstämmelse med de så kallade CCSS, dvs. The Common Core State Standards (English Language Arts & Literacy in History/Social Studies, Science, and Technical Subjects). CCSS är den amerikanska motsvarigheten till våra kursplaner.

Utgångspunkten är att IKT, i betydelsen digitala verktyg och miljöer, förändrar betydelsen av att vara ”literate”.  Formerna för bild, ljud och färg i digitala texter påverkar vårt läsande både till form och funktion. Vi skapar mening utifrån bild, ord, text och ljud. Dessa delar samspelar sinsemellan. Konsekvensen blir att vi måste undervisa explicit i hur detta samspel fungerar, hur vi och vår förståelse av olika texter påverkas och hur vi själva kan använda oss av det när vi uttrycker oss, kommunicerar, skriver och läser. 

Författarna, Hutchison & Woodward, utgår i artikeln från en teoretisk modell kallad TPACK, Technological Pedagogical Content Knowledge framework. Denna är utarbetad av forskarna Mishra & Koehler (2006). Mishra & Koehler menar att det effektivaste sättet för lärare att integrera IKT i undervisningen är att de parallellt applicerar och använder sig av sina tekniska, didaktiska och innehållsliga kunskaper.  TPACK modellen ”emphasizes the connections, interactions, affordances, and constraints between and among content, pedagogy, and technology” (Mishra & Koehler, 2006, sid. 1025).

Hutchison & Woodward har i sin studie utarbetat en planeringsmodell i form av ett hjul för att intregrera IKT i litteracitetsundervisningen. Syftet med detta är: “Our cycle is specifically aimed at helping literacy teachers consider whether their planned instruction contributes to both digital and nondigital literacy development” (sid. 462). Detta planeringshjul identifierar sju kritiska moment som påverkar lärarens planering av en undervisning där IKT ingår som ett moment. Nyckelorden för de sju kritiska punkterna är:

  1. …instructional goal… (undervisningens syfte och mål)
  2. …instructional approach… (förmåga att hitta en ingång i förhållande till syfte och mål)
  3. …tools… (val av digitala och icke-digitala verktyg)
  4. …contribute to the instructional goal… (förmåga att se hur det valda verktyget bidrar till syfte och mål)
  5. …constraints… (eventuella hinder)
  6. …instruction… (hur undervisningen ska läggas upp)
  7. …ability to reflect… (förmåga att reflektera över undervisning, resultat och vilka förändringar som kan behövas)

Dessa sju kritiska punkter utvecklas, presenteras och problematiseras i artikeln tillsammans med praktiska exempel utifrån två fingerade lärare, Ms Thomas och Ms Kay. Författarna fann att dessa var representativa för de klassrumsstudier de gjort. Ms Thomas och Ms Kay gestaltar två lärare som mött två typer av svårigheter när de integrerar IKT i sin undervisning. Ms Thomas finner när hon använder iPads att trots att eleverna lär sig använda den app som de har fått i uppgift att arbeta med så är hon osäker på om de förstått det centrala innehållet för lektionen. Ms Kay upptäcker att hennes elever använder för mycket tid till att välja bilder vilket leder till att hon och eleverna inte hinner till det moment i den planerade lektionen som utgör det centrala innehållet. Författarna fann att dessa två lärares upplevelser är allmängiltiga och utgör problem för många lärare. 

Personligen tycker jag att de sju kritiska punkterna gäller även för svensk undervisning. Undervisningens syfte och mål styr förstås planering och val av verktyg, material och arbetsformer. Läraren måste ju kontinuerligt analysera sina val och reflektera kring dessa i förhållande till elevernas lärande, lärsituation och förväntat resultat.

Jag fann det också intressant att möta formuleringar ur de amerikanska kursplanerna, CCSS. De framstår som mer tydligt och konkret formulerade än våra svenska motsvarigheter. I artikeln citeras CCSS’ standards i förhållande till de exempel som nämns. Artikeln väckte min nyfikenhet på CCSS så mycket att jag faktiskt har laddat ner och tittat lite översiktligt på dessa.  Du hittar CCSS för English Language Arts Standards här: http://www.corestandards.org/ELA-Literacy/

Artikeln jag refererar har rubriken ”A Planning Cycle for Integrating Digital Tecknology into Literacy Intruction” (Reading Teacher, Vol. 67, sid. 455 – 464, March 2014).

Du hittar artikeln på: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/trtr.1225/abstract

En annan direktlänk är: http://www.academia.edu/5151373/A_Planning_Cycle_for_Integrating_Digital_Technology_Into_Literacy_Instruction

Referenslistan finns i artikeln. Där hittar du likaså bilderna på TPACK modellen samt planeringshjulet för att integrera IKT i litteracitetsundervisningen.

PS. Nu ser jag att denna artikel knyter an även till Kristina Danielssons föreläsning! Det tänkte jag inte på när jag läste den.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.