Visar alla blogginlägg från: juni 2014

Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14

Slutpresentationerna inom forskningscirkeln gjordes 2/6 vilket också utgjorde avslutningen på forskningscirkeln ”Litteracitet – Multimodalitet – Framgångsfaktorer”. Jag har skrivit om detta tidigare och nu är slutpresentationerna av alla utvecklingsarbetena genomförda. Deltagarna har arbetat parvis på sina skolor. Hela grundskolan är representerad från F-klass till årskurs 9. Gemensamt för alla är att de på något sätt anknyter till språk-, läs- eller skrivundervisning/lärande. Under varje film hittar du också respektive presentation, i de fall dessa var en PowerPoint. Filmerna är kring 8-10 min och endast lätt redigerade. Det är inte riktigt alla presentationer som lagts upp. Av olika anledningar är det några som avstod från möjligheten att visa sina presentationer.

Jag vill också passa på att nämna att jag i ett tidigare blogginlägg har presenterat mina och deltagarnas reflektioner kring forskningscirkeln och lite om vad den har gett deltagarna. Det blogginlägget hittar du under den här rubriken: Combon praxis – forskning gjorde skillnad!

Utvecklingsarbetena kommer i nedanstående ordning. Rubrikerna länkar till respektive PowerPoint i pdf-format.

  1. SkarpatorpsskolanHar cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet?
    Susanna Rimmerfors & Jessica Mellgren
  2. HässelbygårdsskolanSpråkutvecklande arbete på Hässelbygårdsskolan.
    Annette Sjöberg & Helena Hedqvist
  3. Nya Elementar: Ett utvecklingsarbete.
    Tove Mejer & Cecilia Peña
  4. Skarpnäcks skolaUppdrag Språkplan.
    Maria Ekenhill & Susanne Hyltenstam
  5. Hökarängsskolan & SkönstaholmsskolanUtvecklingsarbete: Litteracitet-Framgångsfaktorer- Multimodalitet.
    Gunilla Granberg & Kina Norberg.
  6. SolhemsskolanVårt uppdrag som språkutvecklare och förstelärare på Solhemsskolan.
    Eva Olsen & Susanne Dahlgren.
  7. Norra Ängby skolorKan de forskningsbaserade modellerna RT, TSI och CORI höja kvalitén på undervisningen och därmed förbättra elevernas resultat när det gäller läsförståelse? Hur kan vi arbeta på vetenskaplig grund och med beprövad erfarenhet?
    Petra Borglund & Anna Carlheim-Gyllenskiöld.
  8. Årstaskolan: Läsutveckling med Bornholm och ASL som en gemensam metod. Karin Carlberg-Axelsson & Jonas Johansson

Även om du är särskilt intresserad av ett speciellt arbete så vill jag understryka att alla är lika intressanta så ta chansen att se dem alla.

  1. Skarpatorpsskolan: Har cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet? Susanna Rimmerfors & Jessica Mellgren
  2. Hässelbygårdsskolan: Språkutvecklande arbete på Hässelbygårdsskolan. Annette Sjöberg & Helena Hedqvist
  3. Nya Elementar: Ett utvecklingsarbete. Tove Mejer & Cecilia Peña
  4. Skarpnäcks skola: Uppdrag Språkplan. Maria Ekenhill & Susanne Hyltenstam
  5. Hökarängsskolan & Skönstaholmsskolan: Utvecklingsarbete: Litteracitet-Framgångsfaktorer- Multimodalitet. Gunilla Granberg & Kina Norberg.
  6. Solhemsskolan: Vårt uppdrag som språkutvecklare och förstelärare på Solhemsskolan. Eva Olsen & Susanne Dahlgren
  7. Norra Ängby skolor: Kan de forskningsbaserade modellerna RT, TSI och CORI höja kvalitén på undervisningen och därmed förbättra elevernas resultat när det gäller läsförståelse? Hur kan vi arbeta på vetenskaplig grund och med beprövad erfarenhet? Petra Borglund & Anna Carlheim-Gyllenskiöld
  8. Årstaskolan: Läsutveckling med Bornholm och ASL som en gemensam metod. Karin Carlberg-Axelsson & Jonas Johansson

En animerad sommarhälsning!

Dags för sommar och sol! I och med att vi nu står inför semestertider vill jag önska er alla läsare en lång, härlig ledighet med bra väder. Det gör jag med denna lilla animation som jag gjorde tillsammans med mina två kollegor Anne-Christin och Elin på vår (Mediotekets) ”lära av varandra” dag. Jag vill också passa på att tacka mina kollegor Stefan Didon och Carina Häll för en fantastiskt inspirerande och rolig workshop kring animering.

Själv jobbar jag på ett tag till så har du några frågor så är det bara att du hör av dig! I nästa vecka räknar jag med att få upp de presentationer vi filmade med deltagarna i forskningscirkeln den 2a juni.

Vad gör de på Medioteket i dessa dagar?

Jo, det kan jag berätta. Idag har vi lärt oss nya saker i teori och praktik. Här kommer några exempel.  Men först vill jag särskilt tacka Lena Fontin för utan hennes alldeles särskilda kontakter på Skansen hade det inte blivit lika bra. Nu fick vi ett väl genomarbetat program med många olika aktiviteter och proffsig guidning. Även om vi var en grupp som ordnade programmet så visade sig Lenas kontakter göra stor skillnad. En superdag. Tack Lena!

blå porten
Samling vid Blå porten där vi delades in i grupper.

 

guidning
Vi blev guidade och fick lära oss mycket nytt om hur man levde i olika delar av Sverige men också i olika samhällsklasser under 1800-talet. Mycket var nytt för mig.

 

vid sågningen
Inte var dag man ser en av cheferna på knä vid en huggkubb i samarbete runt en såg!

 

tälja
Flitiga händer trollade fram olika skapelser!

 

fågelex
Liten utställning av resultaten av ”tälj”-gruppens vedermödor under förmiddagens arbetspass.

 

dans

Som ”Grand final” på dagen tog Skansens folkdanslag på sig uppgiften att försöka lära oss dansa. Det gick lite si och så. Vi visade oss vara en ganska heterogen grupp med olika förkunskaper. Precis som i skolans värld!

 PS. en grupp bakade tunnbröd och här kommer Skansens ”hemliga” recept”: Tunnbröd enligt Skansens recept . Kan ju  vara bra att ha om sommaren mot förmodan också ger oss några regniga dagar.

Nytt spännande uppdrag

I fredags avslutade jag läsåret 2013/14 med en introduktionsträff kring vad vi börjar med efter sommarledigheten! Härligt att avsluta med att påbörja! Starkt gjort av er lärare på Husbygårdsskolan. All cred till er! Det gäller en satsning på Språkutvecklande arbetssätt med fokus på lässtrategier  där alla lärare i åk 4 – 9 kommer att delta.

Ett litet sidospår är att jag för sisådär 20 år sedan arbetade några år som speciallärare här i området på en skoldaghemsverksamhet för högstadieelever i åk 7-9 från Akalla, Husby och Kista. Det var ett mycket spännande samarbetsprojekt med socialtjänsten där vi var två lärare och två socionomer som samarbetade runt våra elevers skolgång. Utmanande, energikrävande, stimulerande, tröttsamt men också lärorikt och givande. Ett sådant där arbete som förändrade och utvecklade ”mig själv” som både lärare och människa. Något jag har burit med mig.

Tillbaka till vår kommande gemensamma satsning. Deltagarna har under våren närläst sina respektive kursplaner, strukit under allt med anknytning till läsning, ord- och begrepp samt språk. Dessa citat har de sedan diskuterat gruppvis. Till hösten kommer jag att leda en kurs kring språkutvecklande arbetssätt med fokus på lässtrategier.  Givetvis kommer vi att relatera till både vårens förberedande språkarbete, kursplaneinnehåll och deltagarnas respektive ämnen. Det är ju ämnesläraren som är expert på sina ämnens centrala innehåll och tillsammans ska vi synliggöra språkkopplingarna samt vilka strategier som kan vara aktuella för att lägga grunden för läsförståelsen. Min kollega Anders Ödvall kommer att gästföreläsa om essäfrågor i nationella ämnesprov för åk 9 i kemi, fysik och biologi. Skolbibliotekskonsulenterna Linda Spolén och Elin Hirschfeldt gästföreläser om sökning och källkritik. Som grädde på moset har alla lärare en iPad. Det betyder att det kan bli möjligt att arbeta med direktrespons under  kurstillfällena. Respons i form av så kallade ”clickers”. Jag ser väldigt mycket fram mot detta arbete!

husbygardsskolan2
Bilden hämtad från Stockholm stads webbinformation om Husbygårdsskolan.

 

Känner dina elever till målet med läsundervisningen?

Jag har tillbringat onsdagskvällen med att läsa en Skolinspektionsgranskning, Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7 – 9 (Rapport 2012:10). En del uppgifter kändes bekanta och väntade andra mer förvånande. Att det finns stora skillnader inom såväl som mellan skolor är välkänt. Detta är belagt i många andra kända forskningsstudier och rapporter. I den här granskningen låg fokus på läsundervisningen och dess kvalitet och ett 40-tal skolor granskades. Resultatet av granskningen kan återges i fem korta punkter:

  1. Eleverna utmanas inte i sin läsning.
  2. Få texter från digitala medier.
  3. Bibliotek saknas.
  4. Stora skillnader på hur lärarna förbereder elever inför en text.
  5. Skolorna följer sällan upp läsundervisningen.

Att elever sällan utmanas i sin läsning betyder att undervisningen alltför ofta ligger på en medelnivå och inte är anpassad efter elevernas förkunskaper, behov och intressen. Det kan också innebära att lärare inte arbetar formativt för det förutsätter att vi inte bara ger återkoppling på elevens prestationer i förhållande till kunskapsmålen utan och visar på hur eleven kan komma vidare, vilket borde innebära att eleven utmanas i sin läsning och i sitt lärande.

Granskningen konstaterar att det är sällan som texter från digitala medier används och därmed får eleverna inte utveckla sina kunskaper om social mediers språk och funktion. Detta leder i sin tur till att de inte får möjlighet att utveckla sin förmåga att förstå, tolka, analysera och värdera olika digitala källor och budskap.

Skolbibliotekens vikt för elevers lärande understryks. Det visar sig i intervjuerna att eleverna anser sig behöva ett aktivt stöd av lärare och skolbibliotekarier för att ta till sig läsundervisningen. Lärare kan i undervisningen hjälpa eleven att reflektera över sin läsning och sitt lärande. Skolbibliotekarien har stor betydelse för elevers lärande som informationsspecialister men lär också ut sökteknik samt ger stöd i källkritik.

Tyvärr visar det sig att vid mer än hälften av skolorna i granskningen arbetar lärarna inte i tillräcklig omfattning med att förbereda eleverna inför texterna i läsundervisningen. Det föreligger alltså brister i hur lärarna arbetar för att ge eleverna en förförståelse av använda texter. Texterna ges inte ett sammanhang och eleverna får inte reflektera tillsammans eller i grupp och/eller jämföra vad de läst. Eleverna får med andra ord inte undervisning i olika lässtrategier. Arbete med formativ bedömning skedde endast på någon enstaka skola.

Uppföljningar görs av undervisningen i svenska i stort men också av elevers läsförmåga. Däremot visade det sig att de flesta av skolorna inte följde upp läsundervisningen i sig. Genom att utveckla arbetet med en formativ kunskapsbedömning skulle lärarna få återkoppling på hur deras undervisning fungerar och vad som behöver utvecklas och ändras för att förbättra undervisningen och elevernas resultat.

Det som verkligen förvånade mig var att granskningen fann att ”eleverna sällan känner till målet med läsundervisningen eller vilka kunskapskrav som gäller för specifikt läsning”. Mot bakgrund av att läsförståelse inte är ett ämne utan ett tillämpningsområde så kanske det glöms bort. Frågan är också huruvida vi lärare kan beskriva målet med läsundervisningen och kunskapskraven för läsning?! Något för att reflektera över gemensamt i kollegiet?!

Att ha den teoretiska kunskapen

I debattartikeln ”Med forskare i skolan”, UNT, understryker forskarna Eva Heimdahl Mattson och Catharina Tjernberg några faktorer som möjliggör och/eller hindrar forskning att nå lärare och därigenom påverka undervisningen. De lyfter problematiken med att ytterst evidensbaserade metoder inte ger önskad och förväntad effekt på elevers lärande beroende på att när lärare inte har den teoretiska kunskapen för att förstå en viss metod så implementeras den inte korrekt eller fullt ut och ger därmed inte heller rätt effekt. För att erövra en metod krävs att läraren förstår de bakomliggande sambanden. Skickliga lärare reflekterar över sin undervisning och elevernas lärande samt anpassar sin undervisning till det rådande sammanhanget. Det är i denna anpassning och implementering av en viss metod som garanten för att den ska ge effekt är att läraren förstår den bakomliggande teorin och sambanden teori – praktik.

Författarna föreslår att forskarutbildade lärare ska gå in i det kollegiala sammanhanget och i samverkan med lärarna koppla praxiskunskaper till aktuella vetenskapliga teorier”. Just det här är en spännande väg att gå. I mitt förra blogginlägg skrev jag lite om mina egna och deltagarnas reflektioner över forskningscirkeln som utgjorde en del i den forskarstödda seminarieserie som jag ledde under läsåret 2013/14. När jag läser artikeln ”Med forskare i skolan” så ser jag att mycket av det Eva Heimdahl Mattson och Catharina Tjernberg tar upp i artikeln är sådant som funnits med i vår satsning. Det gäller till exempel den återkommande varvningen av teori och praktik samt dialogerna med forskare utifrån frågor som knyter an till både forskning och praktik.

Andra forskare understryker vikten av att utvecklingsarbeten:

  1. har en tydlig betoning på ämnesinnehåll och tillämpning av ny ämneskunskap i praktiska undervisningssituationer.
  2. arbetar systematiskt med återkoppling som metod för att kontrollera processen och undersöka vad som behöver justeras.
  3. aktiverar och utmanar lärares föreställningar om arbetet i klassrummet.

Läraren behöver i sin tur ha:

  • goda faktakunskaper,  ett begreppsligt ramverk samt kunna organisera sin undervisning väl och skapa goda lärandesituationer.
  • en metakognitiv inställning till undervisning vilket betyder att läraren reflekterar över sin undervisning och förhållningssätt.

(Hattie 2009; SKL 2011; ESO 2011:8)

Vill du läsa hela artikeln som är publicerad i UNT, Upsala Nya Tidning, så hittar du den här: Med forskare i skolan

Författarna till artikeln är forskarna Eva Heimdahl Mattson, professor emeritus i specialpedagogik, Stockholms universitet, samt Catharina Tjernberg, fil dr i specialpedagogik, Stockholms universitet.

 

Combon praxis – forskning gjorde skillnad!

0x16a084f0_gruppbild_forskningscirkeln2
Gruppbild på forskningscirkeln. Två deltagare fattas dock på bilden.

 

I måndags 2/6 var det dags för avslutning på forskningscirkeln som vi arbetat tillsammans kring under 2013/14. Temat har varit ”Litteracitet < > Framgångsfaktorer < > Multimodalitet”. Totalt har vi varit 87 deltagare varav 18 utgjorde en forskningscirkel. Alla har bjudits på föreläsningar med forskarna Kristina Danielsson, Catharina Tjernberg, Barbro Westlund, Michael Tengberg samt Carin Wolf från Skolinspektionen. Mellan föreläsningarna har forskningscirkeln träffats för att diskutera de utvecklingsarbeten deltagarna parvis har initierat, planerat, startat upp och lett under året. Centralt har varit att omsätta valda forskningsrön i praktiken i ett kollegialt lärande.

Vad gav då denna forskningscirkel oss?

Jag fastnade för hur deltagarna lyfte upplevelsen av att ha varit med om en process på flera plan; dels i att initiera, planera och leda ett utvecklingsarbete, dels att få möta och följa det gemensamma lärandet och den gemensamma utvecklingen på skolan och sist men inte minst upplevelsen av en alldeles egen personlig utveckling och lärande. Deltagarna talade om hur de under året erövrat ett gemensamt professionellt språk kring språk-, läs- och skrivfrågor.

En lärdom var insikten om att utvecklingsarbete tar tid. En annan lärdom var erfarenheterna av att det första syftet och de första frågeställningarna behövde omformuleras under resans gång. Verkligheten krävde att ursprungliga idéer och visioner begränsades för att vara möjliga att arbeta med under så pass kort tid som ett läsår.

Deltagarna talade om det fantastiska med att få befinna sig på samt föra pedagogiska samtal på metanivå. De uppskattade att det var hög nivå på föreläsningarna, mycket intresserade och engagerade deltagare och att läroprocesserna har fått ta tid. De ansåg att upplägget var proffsigt och att forskningscirkeln starkt bidragit till både deras egen utveckling och kollegors utveckling genom utvecklingsarbetena. Möjligheten till en direkt koppling mellan forskning och praxis var en stor vinst! Den gjorde skillnad!

Upplägget med 70 minuters föreläsningar följt av ett dialogsamtal mellan forskare och deltagare i forskningscirkeln ansågs särskilt givande och inspirerande. Att två av föreläsarna höll två föreläsningar var med en tid emellan upplevdes som mycket bra. Det ledde till nya insikter och fördjupade kunskaper att få möta samma forskare vid två olika tillfällen.

I måndags 2/6 presenterade deltagarna kort sina respektive utvecklingsarbeten, varje par disponerade 10 minuter för detta. En alldels för kort tid för att göra deras utvecklingsarbeten rättvisa! Därför kommer de av deltagarna som vill att under nästa läsår få möjligheter att i form av inspirationsföreläsningar presentera sina pågående utvecklingsarbeten lite mer utförligt. Till dessa tillfällen blir det möjligt för alla lärare att anmäla sig och inte bara deltagarna i seminarieserien. Vi filmade också måndagens presentationer och när deltagarna har godkänt sina respektive bidrag så lägger vi upp dessa filmpresentationer. Räkna med att det tar någon vecka.

Här är listan över deltagande skolor och lärare.

Här hittar du blogginlägget (från 140626) med exempel på de utvecklingsarbeten som deltagarna arbetade med. Vi filmade slutpresentationerna och det är de du kan ta del av här. Länken är: Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14

Skolvärlden gjorde runt årsskiftet ett webbreportage om forskningscirkeln som du hittar på Skolvärlden men också här för dig som inte redan sett det.

 

UR: 7 filmer om strategier för läsförståelse

Från och med idag (enligt uppgift från kl. 15.15) kan vi se UR:s 7 nya filmer om strategier för läsförståelse. De finns också på SLI. Här måste tittaren dock logga in i SLI. Om du väljer att gå in på SLI för att titta på filmerna och vill använda sökfunktionen så sök på ”strategier för läsförståelse”. På SLI kunde jag se dem redan nu!

Tänk så fantastiskt att strategier för läsförståelse nu är i fokus! UR har gjort dessa filmer, En läsande klass erbjuder oss ett material med texter och förslag på lektioner för åk 1-6 och snart kommer också regeringen Läslyft. Härligt!

En blixtande bra tidning

och då tänker jag på Svenskläraren. Nr 2-2014 har hunnit ligga till sig lite vid min dator när jag tar upp och bläddrar lite förstrött, igen. Jag läste senaste numret med en orange markeringspenna i handen och så här efteråt är det lätt att se vad jag fastnade för. Mycket, kan jag berätta! Allra mest orange var artiklarna ”Elevers erfarenheter – en självklar utgångspunkt för svenskundervisning” (Carin Jörgel-Löfström, fil.mag.) och ”Låga förväntningar hindrar elevers utveckling” (Eva Lindqvist avhandling). Båda rubrikerna kunde lika gärna ha återfunnits i tidningen ”Specialpedagogik”!. Ämnena är allmängiltiga samtidigt som de är specifika i det här sammanhanget.

Carin Jörgel-Löfström skriver att ”…språket måste användas i allt lärande och att läraren måste utgå från elevernas perpektiv och erfarenheter”. Språkanvändning och textbearbetning omfattar reflektioner i tal och skrift över lästa texter och hur denna reflektion kan vara avgörande för förståelsen. Hon lyfter vikten av samarbete där jämförelser av nytt och obekant med egna erfarenheter och sådant man kan. Likaså att få möjligheter att ta upp iakttagelser, reda ut och ställa frågor. Grundläggande är att reflektera, analysera och dra slutsatser tillsammans. Gruppsamtal kan bli utgångspunkt för helklassamtal. Carin understryker att samtalen underlättar och stärker läsförståelsen men att de också leder till engagemang. Det Carin skriver kan jämföras och relateras till annan aktuell lässtrategiforskning och jag tycker att samstämmigheten är hög.

Eva Lindvist fann i sin avhandling ”Litteracitetsaktiviteter i slöjd och samhällskunskap” (2014) att lärarens förväntningar på eleven avgjorde den språkliga nivån som undervisningen läggs på. Detta gällde så vitt skilda ämnen som slöjd och  samhällskunskap. Varje ämne har sina centrala ord- och begrepp och sitt ämnesspecifika språk. Enligt Eva är det oftast omedvetna val som gör att lärare behandlar elever olika. För att komma åt detta behöver lärare få tid för gemensam reflektion över sin undervisning tillsammans med kollegor. Vikten av att lärare har höga förväntningar på sina elever är ju också något som forskare som Hattie har lyft som en avgörande faktor för elevers studieresultat.

På andra plats för mest orangemarkerad artikel kom ”Anpassning, ångest eller skrivglädje – elevröster om skrivande” (Suzanne Parmenius Swärd, Phd och lektor vid Linköpings universitet). Suzanne Parmenius Swärd har redan i sin avhandling ”Skrivande som handling och möte” (2008) intresserat sig för elevers tankar, åsikter och upplevelser om skrivande. I boken ”Läsning, skrivande, samtal – textarbete i svenska på gymnasiet” visar författarna (Bommarco & Parmenius Swärd 2012) hur svenskämnet kan läggas upp med stöd i aktuella läs- och skrivteorier. Exempel ur den teoretiska bakgrunden är Langers litterära föreställningsvärldar, Rosenblatts receptionsteori och Hallidays teori om textens dimensioner. Det visar sig att många elever bara skriver för att de måste utan att egentligen bry sig så mycket om vad de skriver om. Ibland är det så att eleverna inte får utrymme att visa vad de kan, de utmanas inte. En del elever upplever att skrivande i skolan är meningslöst och kan känna direkt motvilja mot att skriva. Författarna menar att det är en kommunikativ handling att skriva och att det är viktigt att få möjligheter att berätta saker i skrift då detta i sig utvecklar skrivförmågan.

Genomgående lyfts samtalet som ett verktyg för att lära.

Vill du läsa tidningen så behöver du bli medlem i Svensklärarföreningen. Nöjer du dig med att läsa artiklarna ”Elevers erfarenheter…” ochAnpassning, ångest …” så hittar du dem i PDF-format på Svensklärarföreningens hemsida.

svenskläraren3