Att ha den teoretiska kunskapen

I debattartikeln ”Med forskare i skolan”, UNT, understryker forskarna Eva Heimdahl Mattson och Catharina Tjernberg några faktorer som möjliggör och/eller hindrar forskning att nå lärare och därigenom påverka undervisningen. De lyfter problematiken med att ytterst evidensbaserade metoder inte ger önskad och förväntad effekt på elevers lärande beroende på att när lärare inte har den teoretiska kunskapen för att förstå en viss metod så implementeras den inte korrekt eller fullt ut och ger därmed inte heller rätt effekt. För att erövra en metod krävs att läraren förstår de bakomliggande sambanden. Skickliga lärare reflekterar över sin undervisning och elevernas lärande samt anpassar sin undervisning till det rådande sammanhanget. Det är i denna anpassning och implementering av en viss metod som garanten för att den ska ge effekt är att läraren förstår den bakomliggande teorin och sambanden teori – praktik.

Författarna föreslår att forskarutbildade lärare ska gå in i det kollegiala sammanhanget och i samverkan med lärarna koppla praxiskunskaper till aktuella vetenskapliga teorier”. Just det här är en spännande väg att gå. I mitt förra blogginlägg skrev jag lite om mina egna och deltagarnas reflektioner över forskningscirkeln som utgjorde en del i den forskarstödda seminarieserie som jag ledde under läsåret 2013/14. När jag läser artikeln ”Med forskare i skolan” så ser jag att mycket av det Eva Heimdahl Mattson och Catharina Tjernberg tar upp i artikeln är sådant som funnits med i vår satsning. Det gäller till exempel den återkommande varvningen av teori och praktik samt dialogerna med forskare utifrån frågor som knyter an till både forskning och praktik.

Andra forskare understryker vikten av att utvecklingsarbeten:

  1. har en tydlig betoning på ämnesinnehåll och tillämpning av ny ämneskunskap i praktiska undervisningssituationer.
  2. arbetar systematiskt med återkoppling som metod för att kontrollera processen och undersöka vad som behöver justeras.
  3. aktiverar och utmanar lärares föreställningar om arbetet i klassrummet.

Läraren behöver i sin tur ha:

  • goda faktakunskaper,  ett begreppsligt ramverk samt kunna organisera sin undervisning väl och skapa goda lärandesituationer.
  • en metakognitiv inställning till undervisning vilket betyder att läraren reflekterar över sin undervisning och förhållningssätt.

(Hattie 2009; SKL 2011; ESO 2011:8)

Vill du läsa hela artikeln som är publicerad i UNT, Upsala Nya Tidning, så hittar du den här: Med forskare i skolan

Författarna till artikeln är forskarna Eva Heimdahl Mattson, professor emeritus i specialpedagogik, Stockholms universitet, samt Catharina Tjernberg, fil dr i specialpedagogik, Stockholms universitet.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.