Du måste bara läsa

boken ”Läsdidaktik. Efter den första läsinlärningen” av Astrid Roe! Här får jag mer om teorier och begrepp om läsning och läskompetens men också konkreta förslag på hur jag som lärare kan arbeta med att utveckla elevers läsförståelse i min undervisning. Författaren skriver om textbegreppet, lässtrategier, förkunskaper, motivation, metakognition samt bedömning av läsning. Allt med inriktning på senare skolår där i alla fall jag tidigare inte har hittat så mycket bra facklitteratur. Än har jag bara läst en tredjedel men ack så bra sidor! Astrid Roe öppnar med att definiera tre olika beteckningar hon använder i boken för läsning. Läsfärdighet motsvarar den tekniska delen av läsningen (ordavkodning, elementär förståelse, automatisering och läsning med sammanhang). Läsförståelse handlar om själva förståelseaspekten och detta är något som ständigt utvecklas. Läskompetens använder författaren i en vidare bemärkelse med en betydelse som omfattar textförståelse, lässtrategier, attityder till läsning men också förmågan att använda läsningen i olika sammanhang. Ja, boken bidrar till att utveckla, fördjupa och stärka läsarens professionella språk inom ”läsning”.

Så har jag lärt mig ett nytt härligt begrepp nämligen ”gemensamhetstext”. Roe förklarar gemensamhetstext som den förståelse som uppstår i mötet mellan elevtext och lärartext. Här är det oerhört viktigt att eleverna får gå i dialog med texter så att de får möjlighet att konfrontera textens verklighet med sin egen verklighetsbild och den vägen utveckla egna insikter. Lärarens tolkning av en text ses här som den officiella. Om lärartolkningen får dominera så tystnar eleverna. Mötet och ”förståelseförhandlingen” mellan lärartext, den pedagogiska iscensättningen och elevernas tolkning är en process där både lärar- och elevtext ändras genom samtalet. Författaren ger praktiska undervisningsexempel på hur detta arbete med att skapa gemensamhetstext kan gå till. Ja, Roe varvar ofta teori med praktiska undervisningsexempel där hon också nämner de konkreta texterna som har använts.

Om 20 sidor kommer jag till en figur med en samlad översikt av lässtrategier från fyra olika modeller, bland annat den reciproka. Då lovar jag att återkomma med nya inlägg utifrån boken!

PS. Astrid Roe är forskare vid Institutt for lærerutdanning og skoleforskning (ILS) i Oslo. Hon har arbetat med läsdelen i PISA-undersökningarna sedan 1998.

Roe1a
Alla gem visar hur mycket bra jag har hittat i texten!

Roe2
Så här ser boken ut.

3 kommentarer

  1. Åsa Edenfeldt, 11 november 2014

    Tack för inspirationen, nu är boken beställd! Jag jobbar på gymnasiet men hoppas kunna få ut mycket av den ändå!
    Åsa Edenfeldt

  2. Toura Hägnesten, 11 november 2014

    Roligt att du känner dig inspirerad av att läsa inlägget. Jag är säker på att boken kommer att ge dig mycket! /Toura

  3. Pingback Om läsundervisning på gymnasiet och om att introducera en roman | Strategier för lärande

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.