Goda, självständiga läsare

respektive svaga, osjälvständiga läsare!? Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Ja, det är till och med färskvara. Läser vi mindre under en period så blir vi alla lite ringrostiga som läsare. Läser vi mer så flyter läsningen lättare, bättre och med mindre ansträngning.

Vad kännetecknar då dessa två grupper?

goda självständiga läsare_140819

Muskingum Colleges översikt av vad som kännetecknar goda läsare och svaga läsare. Läs mer i ”Läsdidaktik” sid. 110 ff, Roe (2014).

Tabellen ger oss en översikt av flera perspektiv på kännetecknen för goda, självständiga respektive svaga, osjälvständiga läsare. De mest typiska kännetecknen för de två grupperna läsare presenteras i var sin kolumn. Dessa är i sin tur indelade i de tre faserna: före, under och efter läsningen.

Den här översikten fokuserar på lässtrategier som är nödvändiga för att förstå texter som är mer avancerade utifrån språk, innehåll och textens längd. En mängd faktorer gör en text svårare alternativt lättare att läsa och förstå. Faktorer som spelar in är exempelvis förkunskaper om ämnet, antal okända eller lågfrekventa ord, sats-/meningsbyggnad, för att läsa texten och i vilken utsträckning metaforer används. Givetvis kan yttre faktorer som läsmiljö och liknande spela in samt personliga egenskaper som förmåga till att fokusera, intresse, motivation och uthållighet.

När vi tittar på de termer som används för att beskriva respektive grupps kännetecken ser vi att dessa också motsvarar olika lässtrategier. Här kan du jämföra de lässtrategier som jag listade i tabellöversikten i mitt förra blogginlägg. Gemensamt för strategierna som de goda, självständiga läsarna använder är att dessa innebär att läsaren har en god metakognitiv kompetens. Detta betyder att läsaren klarar att kontrollera sin egen läsning, dvs. vet när denne förstår och inte förstår samt vilka strategier/verktyg man kan använda i det senare fallet. En god läsare läser också texter på olika sätt beroende på syfte och svårighetsnivå.

PS. Glöm inte att fenomenet med att vara en god eller svag läsare ligger på en glidande skala! Vi kan vara goda läsare av en text men svaga läsare när vi läser en annan text.

6 kommentarer

  1. Ulla Sporrner, 20 augusti 2014

    Tack Toura!
    Det här var ett bra perspektiv. Utifrån det här kan man lätt lägga upp planer i IUP hur man ska gå vidare i skolarbetet med läsning.

  2. Toura Hägnesten, 20 augusti 2014

    Det är precis det jag hoppas på, dvs. att det jag skriver ska gå att använda i undervisningen och/eller det allmänna lärararbetet. Sedan hoppas jag också på att bidra till en starkare teoretisk kunskap hos alla som är intresserade av språk-, läs- och skrivundervisning.
    PS. jag läser gärna några av dina IUP:er!

  3. Åsa Edenfeldt, 15 november 2014

    Hej!
    Jag tycker ditt inlägg är så tänkvärt och sammanställningen från ”Läsdidaktik” tydlig. Boken är beställd och jag tänker vidare lite kring läsningen på gymnasiet i min blogg, läs gärna om du vill:

    http://asaedenfeldt.blogspot.se/2014/11/growth-mindset-och-vagen-till.html

    Åsa

  4. Toura Hägnesten, 15 november 2014

    Tack för din respons på min blogg! Nog är det härligt när strategier, reflektioner och olika förslag går att använda i undervisning för alla åldrar. Då känns det som att det är möjligt att skapa en röd tråd från undervisningen av våra yngsta elever till vuxna. Åsa, återkom gärna och berätta mer om din undervisning och hur du jobbar med metakognitivt tänk och strategier. Tack för länken till din blogg. Jag ska försöka följa dina inlägg. /Toura

  5. Pingback Lässtrategier i kursen Svenska 2 | Strategier för lärande

  6. Pingback Growth mindset och vägen till läskompetens | Strategier för lärande

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.