Vad påverkar läsförståelsen hos yngre barn?

Mina senaste inlägg har kretsat kring lässtrategier och läsfärdighet ur olika aspekter. Vi vet sedan tidigare att förskolebarns förståelse av berättelser har ett starkt samband med deras:

  • Ordförråd
  • Förmåga att göra inferenser
  • Arbetsminne

I en artikel i Reading Research Quarterly (Vol. 49, nr 2, april/maj/juni 2014) presenteras en studie med rubriken ”The Role of Comprehension Monitoring, Theory of Mind, and Vocabulary Depth in Predicting Story Comprehension and Recall of Kindergarten Children” av Strasser och del Rio. Det visade sig dels att effekterna av ordförrådets bredd påverkas av dess djup, dels att arbetsminnet delvis förmedlas av förmågan till självövervakning (selfmonitoring) och att göra inferenser. Författarna skriver om ordförrådet och att det består av olika nivåer. Det är skillnad på bredd, antal ord barnet kan, och djup, den lexikala kvalitén i ordförrådet, vilket förenklat kan beskrivas som förmågan att ge definitioner och förklaringar för ord. De skriver bland annat att ett barns ordförråd är ett tecken på omvärldskunskap.

Förmågan att göra inferenser styr förståelsen. Inferensförmågan kan prövas med bilder eller muntligt med två korta meningar som är grunden för en slutsats. Exempelvis läser läraren (eller eleven om denne kan läsa) meningarna ”Pedro glömde sitt paraply’” och ”Pedro var våt”. För att knyta ihop dessa två meningar krävs att barnet förstår att det regnar. Ett annat exempel som ges är meningarna ”Den lilla björnen åt upp hela sin frukost. Hans frukost var honung”. Barnet förväntas här göra inferensen att björnen åt honung till frukost. Om barnet svarade att björnen fick mycket honung så tolkas det som en felaktig slutsats för det står inte att björnen fick mycket honung, bara att han åt upp all honung.

Att använda bilder för att både träna barn att göra inferenser och bedöma hur de gör sådana är mycket användbart. Jag har hittat exempel på bra bilder i böckerna om familjen Monstersson (Wänblad & Forshed). Här kommer ett exempel med ett uppslag ur Gamen Polly rymmer. Den som har läst boken vet att Polly är en gam. Här är slutsatsen att Polly tagit Fifi.

Gamen Polly rymmerA_140317

 

Det jag främst fick med mig från denna artikel är betydelsen av att vi explicit undervisar i ord och begrepp, att denna undervisning sätter in ord i sammanhang, att det inte är engångsföreteelser utan att vi återkommer till orden och skapar möjligheter för barnen/eleverna att använda orden i praktiken. Vi måste i vår undervisning, som ett led i att undervisa i läsförståelse, lära barnen olika strategier för att arbeta med ord och begrepp. Vi behöver explicit lära ut hur man gör för att reda ut oklarheter i läsningen alternativt den upplästa berättelsen. Exempel på tekniker är:

  • läsa om ord, meningar och stycken
  • läsa vidare i texter för att utifrån kontexten lista ut vad ordet betyder
  • härleda ord och använda mina förkunskaper för att göra kvalificerade gissningar
  • identifiera sammansatta ord
  • och sist men inte minst: fråga en kamrat eller vuxen eller slå upp i en ordbok.

Känner du igen strategierna? Ja, RT, Reciprocal Teaching.

Jag vill understryka vikten av att läraren har känsla för när det är dags att tona ner lässtrategiundervisningen, dvs. vet vad de enskilda eleverna kan och klarar antingen på egen hand eller med stöd. Det får inte bli torrsim med lässtrategiundervisningen. Läraren måste veta när det är dags att utgå från att eleverna kan en viss respektive några lässtrategi/er. Samtidigt betyder detta inte att vi ska sluta undervisa i läsning utan i stället är nästa utmaning att ta textsamtalen till nya mer avancerade nivåer.

Tidskriften Reading Research Quarterly ges ut av IRA, International Reading Association: http://www.reading.org/general/publications/journals/rrq.aspx  och räknas som en av de bästa vetenskapliga tidskrifterna inom läsforskning. Du hittar den säkert på Kungliga biblioteket eller Stockholms universitetsbibliotek om du själv vill läsa artikeln.

1 kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.