Visar alla blogginlägg från: september 2014

Intressanta föreläsningar på Sbi

Svenska Barnboksinstitutet erbjuder flera intressanta föreläsningar under hösten och du kan läsa mer om föreläsningarna under Aktuellt på Svenska Barnboksinstitutets webbsida.

Föreläsningsserie
Perspektiv på läsförståelse. Stockholms universitet och Svenska barnboksinstitutet i samarbete. Med stöd från Stockholms stad och Statens kulturråd. Ingår i Tema barns läsning.

  1. 29 september – Att stödja och bedöma elevers läsförståelse genom hela grundskolan
    Barbro Westlund (universitetslektor i läs- och skrivutveckling).
  2. 15 oktober – Att lära genom att läsa – multimodala texter i skolarbetet
    Kristina Danielsson (professor i läs- och skrivutveckling och i svenska språket).
  3. 23 oktober – Läsförståelse – eller läsförståelser? Så läser vi en berättelse
    AnnaCarin Billing (universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning)
    Olle Fritzell (universitetsadjunkt i svenska och svenska som andraspråk)
    Katarina Rejman (universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning)
    Eva Söderberg (universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning)
  4. 28 oktober – Att ta barn på allvar
    Möt några av de nominerade författarna och illustratörerna till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris. På skolforum.
  5. 28 oktober – Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris
    Möt ännu fler av de nominerade författarna och illustratörerna till det prestigefyllda litteraturpriset, på Sbi.
  6. 6 november – Vad har skrivlusten med läslusten att göra
    Barrnboksakademiska utvecklingssamtal.
  7. 27 november – Vad har läsningen med paddorna att göra?
    Barnboksakademiska utvecklingssamtal.

Tid och plats
Kl. 18.00-19.30 i föreläsningssalen på Svenska barnboksinstitutet, Odengatan 61, Stockholm. Om inget annat anges.
Fri entré. Ingen förhandsanmälan krävs.

Fortsatt multimodalitet på schemat

Imorgon leder Kristina Danielsson, professor SU, en workshop kring multimodalitet. Kristina kommer att börja med en snabbrepetition av analysmodellen som hon har utarbetat och presenterar i sin bok ”Se texten! – multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete” (Gleerups 2014). Kristina föreläste kring multimodalitet i våras och jag har skrivit om detta i tidigare blogginlägg. Besök och läs mitt inlägg ”Filmtajm med Kristina” om du känner att du behöver fräscha upp minnet. Där hittar du också vår inspelning av vårens föreläsning. Även i morgon kommer vi att spela in den kombinerade föreläsningen och workshopen. Detta med multimodalitet är oerhört viktigt. I Skolinspektionens granskningar påpekas att fler textarter behöver användas i större utsträckning i undervisningen samt att vi trots satsningar på IT behöver utveckla arbetet med digitala texter i ett multimodalt perspektiv.

Deltagarna är våra lokala läs- och språkutvecklare på Stockholms kommunala grundskolor. Vi är drygt ett 80-tal varav en mindre grupp ingår i en forskningscirkel som jag också har bloggat om tidigare. Du kan läsa om forskningscirkeln i inlägget ”Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14”.

Återkommer om morgondagens föreläsning och workshop tillsammans med inspelningen i veckan som kommer.

 

Hemligheten bakom att blogga!?

Förra veckan fick jag lära mig en del på området. På Medioteket är vi ett gäng som lär oss mer om sociala medier. Ja, snittåldern ligger på en sådan nivå att vi behöver lära mer. Vi har inte fötts in i det virtuella flödet. Till vår hjälp hade vi Albert Lannerstad, digital strateg. Förmiddagen handlade om Facebook, Twitter och bloggar. Albert öppnade med att fråga oss: ”Varför skriver vi i sociala medier?” Med lite brainstorming kom vi fram till att det handlar om tidsfördriv, att vi alla får en röst och kan göra oss hörda, vi får prata hos ”någon annan”  och kanske lite om bekräftelse och att bygga en image av vem jag är.

Vi fick också se goda och mindre goda exempel. Bland annat tittade vi närmare på Sveriges kommunikatörers webb och fick höra om hur de utvecklat sin site från att så här gör du till mer att försöka var ett gott exempel. Kommunicera, kommunicera och åter kommunicera.

Sociala medier handlar om konsten att engagera andra och att nå fram. En fena på detta lär en man vid namn Gary Vaynerchuk vara. Han har myntat begreppet The Thank You Economy som också är titeln på en bok. Boken lyfter vikten av att varje fråga, klagomål eller inlägg är en öppning till en fortsatt kontakt. Därför är det alltid lika viktigt att möta den som frågar, klagar och/eller skriver något. Det konkreta rådet till oss på Medioteket var att skapa en möjlighet för besökaren på vår webb att ställa frågor samt att samla vägarna till de olika ställen där vi kommunicerar.

Vad ska man då tänka på när man bloggar? Det vi fick med oss var i  korthet:

  • skriv en tydlig programförklaring då detta är en hjälp med innehållet (det där vi skriver under ”Om oss” och där vi talar om VILKA vi är och VARFÖR och VAD vi bloggar om)
  • bjud på poängen direkt!
  • gör läsaren nyfiken!
  • tänk på att du måste förtjäna läsarnas uppmärksamhet
  • ställ enkla frågor
  • bjud in
  • var ”här och nu”
  • kommunicera i ett tidigare skede och inte först när något är klart
  • ANVÄNDARNYTTA!

Easyplätt, eller hur!? Bara att sätta igång, eller hur!?

Personligen ska jag försöka ta fasta på uppmaningen att kommunicera olika saker i ett tidigare skede. Förra veckan startade jag upp en ny kurs ”QuadBlogging” som syfter till att utveckla elevers skrivande genom att blogga. Nu funderar jag på hur jag skulle kunna ta med er läsare på vår, jag och kursdeltagarnas, resa in i bloggandets värld. Vill du följa oss från vår första lite trevande början? Nyfiken?

PS. har ni sett att jag nuförtiden har en sökfunktion i min blogg?! Jag har själv använt den när jag letade efter ett tidigare blogginlägg. Bra att inte behöva bläddra så mycket.

Pojkar kan visst skriva!

Det är titeln på en rykande färsk avhandling av Katharina Andersson. För att gå direkt på resultaten av hennes studie så visar de att pojkar (åk 3 på nationella ämnesprovet) kan skriva:

  • i minst två genrer utan att blanda ihop dem
  • att de har stor kunskap om andra texer och
  • att de har stor rörlighet mellan olika slags texer, lästa och sedda texter från teve, film, dator, böcker, spel och tidskrifter.

Dessa resultat ska ses i ljuset av vad de nationella ämnesproven kräver. När nationella provet för årskurs tre bedöms så handlar det om att det ska finnas tre fullständiga meningar med stor interpunktion, att det finns tio korrekt stavade formord och innehållsord och att berättelsen har en början, en mitt och ett avslut. Katharina menar att nationella ämnesproven representerar en föråldrad syn på kunskap och att detta i sig krymper svenskämnet till språkriktighet och grammatik.

Katharina visar i sin avhandling att man får helt andra resultat om man mäter annorlunda. I sina analyser tittar hon på aspekter som mottagarmedvetenhet och intertextualitet, förebilder samt att pojkarna refererar till en annan text. Hon problematiserar en del av de förutsättningar som NP ger eleverna som t.ex. att proven ska skrivas för hand på papper på en viss tid, att det inte finns möjligheter att bearbeta den egna texten utan den ska skrivs klart vid ett och samma tillfälle samt att eleverna ges möjligheter att rita bilder till sina texter utan att tala om att bilderna inte räknas in i bedömningen. Läraren förväntas bedöma ursprungstexten men som Katharina skriver – Vad är det?

Katharinas resultat visar att skrivundervisningen i framtiden behöver fokusera på innehåll och språkutveckling. Hon menar också att momentet att skriva för hand kan bytas ut mot tangentbord och/eller pekskärm – även vid prov.

Avhandlingen bygger på en studie av 231 tioåriga pojkars texter från nationella provet i svenska för årskurs 3 år 2009. Totalt ingick 900 texter i studiens analys.

Sist men inte  minst – Katharina kommer att föreläsa utifrån sin avhandling för oss! Vi håller på och letar datum och lokal. Det betyder att du som blev nyfiken och vill veta mer och kanske ställa frågor direkt till Katharina får chans till det framåt vintern.

Min fråga till dig är: Vilka erfarenheter har du av pojkars skrivande och nationella ämnesprov?

Skolportens presentation av avhandlingen hittar du här: Pojkar kan visst skriva! (här kan du också ladda ner avhandlingen kostnadsfritt för att läsa)

Högskolan i Gävle, HiG, presenterar avhandlingen här: Pojkar kan visst skriva!

Visst kan pojkar skriva2

Vilken strategi är bäst att använda?

PISA 2009 kartlade hur eleverna använder lässtrategier. Detta gjordes genom att presentera konkreta lässituationer för eleverna och låta dem rangordna vilka strategier de ville använda. Eleverna fick rangordna hur nyttiga olika strategier är för två olika ändamål. Först gällde det att ”förstå och komma ihåg” innehållet i en text. Fokus låg här  på att eleverna skulle förstå och minnas. I det andra exemplet skulle de välja strategi för att på bästa sätt sammanfatta en lång och ganska svår text. Uppgifterna hade bedömts och besvarats av fristående läsexperter vars svar användes som bedömningsunderlag.

Den första lässituationen var:

Du måste förstå och minns informationen i en text. Hur bedömer du lämpligheten av följande strategier för att förstå och lägga texten på minnet?

Eleverna fick rangordna följande strategier:

  1. Jag koncentrerar mig på de delarna av texten som är lätta att förstå.
  2. Jag läser snabbt igenom texten två gånger.
  3. Sedan jag läst texten, diskuterar jag innehållet med andra människor.
  4. Jag stryker under viktiga delar av texten.
  5. Jag sammanfattar texten med egna ord.
  6. Jag läser texten högt för en annan person.

Hur skulle du rangordna strategierna? Skalan för rangordning sträcker sig från 1, ”överhuvudtaget inte nyttigt”, till 6, ”väldigt nyttigt”.

Den andra uppgiften löd:

Du har just läst en lång och ganska svår tvåsidig text om variationer hos vattennivån i en sjö i Afrika. Du ska skriva en sammanfattning. Hur bedömer du lämpligheten av följande strategier för att skriva och göra en sammanfattning av denna tvåsidiga text?

Eleverna fick följande fem strategier att rangordna efter vilken som de tyckte passade bäst.

  1. Jag skriver en sammanfattning. Sedan kontrollerar jag att alla stycken finns med i sammanfattningen, därför att innehållet i varje stycke ska finnas med.
  2. Jag försöker att noggrant skriva av så många meningar som möjligt.
  3. Innan jag skriver sammanfattningen, läser jag texten så många gånger som möjligt.
  4. Jag kontrollerar noggrant om de viktigaste fakta i texten återges i sammanfattningen.
  5. Jag läser igenom texten och stryker under de viktigaste meningarna. Sedan skriver jag dem med egna ord som en sammanfattning.

Hur skulle du rangordna dessa strategier?

Nu vill du förstås veta svaret! I den första uppgiften hade läsexperterna rangordnat så här: de bästa lässtrategierna är c, d och e. Därefter kommer a, b och f.

Eleverna gav e högst poäng. a, b, c och d placerade de i mitten. Flickorna rangordnade mer likartat med läsexperterna än vad pojkarna gjorde.

I den andra uppgiften ansåg läsexperterna att d och e är bästa strategierna. Därefter ansåg de att a och c kommer och sist b. I det andra exemplet skiljde sig elevernas rangordning inte lika mycket från läsexperternas.

Det visade sig vara en hög korrelation mellan förmågan att rangordna strategierna på ett bra sätt och elevernas poäng på läsprovet.

Ovanstående uppgifter är hämtade från ”Läsdidaktik” av Roe (2014).

Vilken nytta har jag som lärare av att ta del av dessa exempel? För min del kan jag tänka mig att använda idén för att skapa diskussionsunderlag kring lässtrategier att använda med eleverna. Det vore möjligt att byta ut textexemplen och kanske någon av strategierna och sedan låta eleverna svara på frågan om vilken/a strategier de skulle använda. Elevsvaren kan sedan utgöra underlag för en diskussion kring deras val; varför de valt som de gjort och vilka alternativ de kan tänka sig och varför. Det är ju själva ”tänket” vi vill synliggöra och arbeta med. Detta vore ett sätt att arbeta med metakognitiva strategier i undervisningen.

Politiska förslag stämmer dåligt med vad forskning föreslår!

Erik Lakomaa, forskare vid Handelshögskolan, har på uppdraag av Svenskt näringsliv sammanställt vad forskning säger om skolan, resultat och lärarlöner. Rapporten  publicerades förra veckan (5e september) under titeln ”Vad kan forskningen säga om utbildningsresultat och lärarlöner”. Syftet med rapporten är att belysa hur vi kan använda skattemedel för att få bra utbildningsresultat. Givetvis styr detta fokus vilken forskning som lyfts fram. Likaså styr uppdragsgivarens bakgrund. Samtidigt är det viktigt att olika röster hörs, att olika utgångspunkter används när forskning genomlyses och analyser görs. Idealet är en tvärvetenskaplig ansats där olika utgångspunkter problematiserar kärnfrågan. I ljuset av detta är det intressant att politikerna utlovar mindre klasser samtidigt som forskning, ganska entydigt, för fram att klasstorlek inte har någon nämnvärd betydelse utom för de tidigaste skolåren.

Svenska Dagbladet skriver på Brännpunkt om rapporten och använder rubriken ”Både M och S har fel lösning för skolan” (140911). Svd anser att politikerna fokuserar enkla lösningar och inte tar till sig forskningsresultaten. Artikeln tar upp de brister i stöd till elever i behov av särskilt stöd som lärare är väl förtrogna med. Att inte få det stöd eleven har rätt till påverkar inte bara kunskapsinlärningen, betygen och fortsatta studiemöjligheter utan många gånger också den ungas hela framtida liv.

Rapporten innehåller flera resultat som behöver diskuteras. Ett exempel är faktum att de länder som presterar bra i PISA har större klasser än vad vi har i Sverige och högre löner för de bäst betalda lärarna. Frågan är om större klasser leder till bättre resultat?! Nej, givetvis inte. Troligtvis leder inte  högre löner heller till förbättrade resultat. Däremot pekar forskning på att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevers kunskapsinhämtning och lärande. Erik Lakomaa skriver: ”En av världens ledande forskare på området, Stanfordforskaren Eric Hanushek, har beräknat att elever som har en lärare som tillhör den dugligaste fjärdedelen på en skola lär sig tre gånger så mycket på samma tid som elever som har en lärare som tillhör den minst dugliga fjärdedelen (Hanushek 2010).” – ett citat värt att diskutera, eller hur?

Direktlänken för att ladda  ner och läsa rapporten är: ”Vad kan forskningen säga om utbildningsresultat och lärarlöner?”

Rapporten hos Svenskt näringsliv hittar du här: Vad kan forskningen säga om utbildningsresultat och lärarlöner?

 

Att se, läsa och höra olika saker

Det kallas att perspektivisera. Det kan också leda till att man i samtalet problematiserar ett fenomen.

Som ni redan tidigare förstått så har vi ett fantastiskt aktivt gäng på vårt cirkulationsbibliotek. Mediotekets skolbiblioteksgrupp stödjer utvecklingen av Stockholms kommunala skolbibliotek. Bland annat bloggar några av kollegorna. Ett tidigare inlägg handlar om en föreläsning med Catarina Schmidt kring hennes avhandling ”Hur blir man en sån som läser?”.

Det är intressant att läsa när olika personer skriver om samma sak. Beroende på funktion, utbildning och profession så tar man upp olika trådar. Det betyder inte att man inte tycker att andra aspekter är intressanta eller viktiga att ta upp. Jag tror mer att det handlar om vad som ”ligger överst när man lyfter på locket”, för tillfället.

Läs inläggen och jämför de olika inläggen.

Emma lyfter skolbibliotekariernas centrala roll  och vikten av samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie; en sådan ska ju med självklarhet finnas i biblioteket på varje skola. Ingalill tar upp identitetsskapandet genom texter, val av texter men också skolbibliotekarien som nyckelperson.

Pia Borrman,  Regionbibliotek Stockholm, refererar Catarina Schmidt på följande punkter: forskning är idag i stort sett samstämmig kring vikten av fonologisk medvetenhet, behovet av att läsa aktivt samt att bemästra lässtrategier och att det är dags att omsätta forskningsresultaten i praktiken. Pia refererar också Catarina  när det gäller vikten av textsamtal, bokval, att använda sig av elevernas populärkulturella erfarenheter och referenser samt den egna textproduktionen.

Jag själv skrev mest om hur Catarina understryker vikten av textsamtal samt att undervisningen utgår från en integrerad ämnessyn, ett vidgat textbegrepp och ett inkluderande flerspråkighetsperspektiv.

Fyra röster kring samma avhandling. Spännande tycker jag! Ett utmärkt underlag för diskussion, eller hur!? Kanske ska du gå ta chansen att läsa och diskutera med dina kollegor!

Läsförståelse på olika nivå

och olika djup. Läsförståelse är ett klurigt fenomen. Det är lätt att bli lurad. Det händer att elever som har en ytlig läsförståelse ändå bedöms av läraren som att deras läsförståelse är god. Det kan bero på att eleven exempelvis läser flytande och läser mycket på egen hand. Vi talar om ”the Three R:s”. Med det menar vi:

  1. R = recall
  2. R = Recognition
  3. R = Recitation

Recall hänvisar till förmågan att återberätta, recognition till förmågan att hitta rätt svar i texten och recitation till avkodningsförmåga och läsflyt. Vad gäller förmågan att hitta rätt svar i texten så bygger denna alltför ofta på att läraren ställer frågor med förutbestämda svar, i motsats till öppna frågor som handlar om att kunna tolka, göra inferenser samt koppla till egna erfarenheter eller annat eleven läst. Kontrollerande frågor är samma sorts frågor som vi tänker på när vi använder uttrycket ”hitta svaret i texten”. Lena Franzén använder tre begrepp för de olika svarsnivåerna, nämligen att svaret finns ”precis där”, leta efter svaret i texten alternativt svaret finns inte explicit uttryckt i texten.

I ett strukturerat textsamtal ska läsaren dels utvinna den mening som författaren har lagt in i sin text, dels skapa en egen personlig förståelse. Till sin hjälp kan läsaren använda frågor. Frågor fungerar som stöttor i denna metakognitiva process. För att ställa frågor som kräver att läsaren tänker efter och letar i texten eller formulerar ett svar helt på egen hand förutsätts att läsaren kan göra inferenser. I ett tidigare blogginlägg (Vad påverkar läsförståelsen hos yngre barn?) gav jag två enkla exempel för att konkretisera begreppet inferenser. Inferenser betyder att läsaren kan knyta ihop två meningar eller två avsnitt eller information i olika delar av en text och ur sin slutsats finna ett svar.

Centralt för läskompetensen är användning av lässtrategier samt metakognitiv förmåga. Det senare handlar om förmåga att kontrollera och/eller reflektera över sin egen läsning och läsförståelse. Ett sätt att ta reda på OM, HUR och VILKA lässtrategier eleven använder och HUR de resonerar är att låta dem ”tänka högt” när de läser. Ett annat sätt är att låta eleverna skriva ner hur de tänker. Ett tredje sätt är att göra som i PISA 2009, dvs. att beskriva en lässituation och samt låta eleverna besvara flervalsfrågor med olika exempel på lässtrategier som de skulle välja att använda i den givna lässituationen. Jag ska se om jag kan hitta några sådana exempel och återkommer i så fall med dessa i senare blogginlägg.

Tål att sägas en gång till

Vaddå? Jo, att vi har ett helt fantastiskt Cirkulationsbibliotek. Nu har mina kamrater som arbetar där uppdaterat fliken för Lässtrategier. Dessa är nuförtiden uppdelade för tre åldersgrupper, nämligen

  • åk F-klass-3
  • åk 4-6
  • åk 7-9 och Gy

Arbetet med tips på konkreta lässtrategier kopplat till böcker pågår löpande varför det hela tiden kommer nya förslag. OBS! kom ihåg att dessa exempel är just exempel. En viss bok går förstås att läsa med sikte på undervisning av flera olika lässtrategier.

En särskild finess är att böckerna som exemplen för lässtrategierna är tagna ur finns alltid att låna på Cirkulationsbiblioteket och de är oftast också länkade. Just nu ser det ut så här:

Cirkbibl_140831

På Cirkulationsbibliotekets webb finns också tipslistor i olika varianter; bland annat utifrån listor på böcker av samma författare. Ja, Cirkulationsbiblioteks webb är väl värd ett besök för alla lärare som använder skönlitteratur i sin undervisning.

Här hittar du dem: Cirkulationsbiblioteket 

Toura Hägnesten

Fotograf: Hans Johansson

Jag arbetar som ämnesutvecklare centralt på utbildningsförvaltningen med placering på Uppdragsavdelningen. Mitt ämnesområde är läs-, skriv- och språkutveckling och jag har arbetat med läs- och språkprojektet på grundskoleavdelningen sedan 2008.

Under dessa år har jag arbetat med FoU-frågor, som internkonsult och utvärderare. Jag föreläser, arrangerar kurser och studiecirklar samt håller i nätverksgrupper. I mån av tid åker jag också ut till skolor för att föreläsa på plats och/eller delta i planering och genomförande av konferenser och studiedagar med fokus på läs-, skriv- och språkutveckling. Med andra ord är det ett mycket omväxlande, stimulerande och lärorikt arbete!

Kontakt
Toura Hägnesten
@THgnesten

Följ denna blogg

Klicka på symbolen för att följa bloggen via RSS.

Senaste kommentarer

Arkiv