PISA 2009 kartlade hur eleverna använder lässtrategier. Detta gjordes genom att presentera konkreta lässituationer för eleverna och låta dem rangordna vilka strategier de ville använda. Eleverna fick rangordna hur nyttiga olika strategier är för två olika ändamål. Först gällde det att ”förstå och komma ihåg” innehållet i en text. Fokus låg här på att eleverna skulle förstå och minnas. I det andra exemplet skulle de välja strategi för att på bästa sätt sammanfatta en lång och ganska svår text. Uppgifterna hade bedömts och besvarats av fristående läsexperter vars svar användes som bedömningsunderlag.
Den första lässituationen var:
Du måste förstå och minns informationen i en text. Hur bedömer du lämpligheten av följande strategier för att förstå och lägga texten på minnet?
Eleverna fick rangordna följande strategier:
- Jag koncentrerar mig på de delarna av texten som är lätta att förstå.
- Jag läser snabbt igenom texten två gånger.
- Sedan jag läst texten, diskuterar jag innehållet med andra människor.
- Jag stryker under viktiga delar av texten.
- Jag sammanfattar texten med egna ord.
- Jag läser texten högt för en annan person.
Hur skulle du rangordna strategierna? Skalan för rangordning sträcker sig från 1, ”överhuvudtaget inte nyttigt”, till 6, ”väldigt nyttigt”.
Den andra uppgiften löd:
Du har just läst en lång och ganska svår tvåsidig text om variationer hos vattennivån i en sjö i Afrika. Du ska skriva en sammanfattning. Hur bedömer du lämpligheten av följande strategier för att skriva och göra en sammanfattning av denna tvåsidiga text?
Eleverna fick följande fem strategier att rangordna efter vilken som de tyckte passade bäst.
- Jag skriver en sammanfattning. Sedan kontrollerar jag att alla stycken finns med i sammanfattningen, därför att innehållet i varje stycke ska finnas med.
- Jag försöker att noggrant skriva av så många meningar som möjligt.
- Innan jag skriver sammanfattningen, läser jag texten så många gånger som möjligt.
- Jag kontrollerar noggrant om de viktigaste fakta i texten återges i sammanfattningen.
- Jag läser igenom texten och stryker under de viktigaste meningarna. Sedan skriver jag dem med egna ord som en sammanfattning.
Hur skulle du rangordna dessa strategier?
Nu vill du förstås veta svaret! I den första uppgiften hade läsexperterna rangordnat så här: de bästa lässtrategierna är c, d och e. Därefter kommer a, b och f.
Eleverna gav e högst poäng. a, b, c och d placerade de i mitten. Flickorna rangordnade mer likartat med läsexperterna än vad pojkarna gjorde.
I den andra uppgiften ansåg läsexperterna att d och e är bästa strategierna. Därefter ansåg de att a och c kommer och sist b. I det andra exemplet skiljde sig elevernas rangordning inte lika mycket från läsexperternas.
Det visade sig vara en hög korrelation mellan förmågan att rangordna strategierna på ett bra sätt och elevernas poäng på läsprovet.
Ovanstående uppgifter är hämtade från ”Läsdidaktik” av Roe (2014).
Vilken nytta har jag som lärare av att ta del av dessa exempel? För min del kan jag tänka mig att använda idén för att skapa diskussionsunderlag kring lässtrategier att använda med eleverna. Det vore möjligt att byta ut textexemplen och kanske någon av strategierna och sedan låta eleverna svara på frågan om vilken/a strategier de skulle använda. Elevsvaren kan sedan utgöra underlag för en diskussion kring deras val; varför de valt som de gjort och vilka alternativ de kan tänka sig och varför. Det är ju själva ”tänket” vi vill synliggöra och arbeta med. Detta vore ett sätt att arbeta med metakognitiva strategier i undervisningen.