Läxor, läxor, läxor
Om läxor kan vi alla tycka… Alla har vi erfarenheter av läxor och läsning.
Inte är det väl märkligt att länder som hamnar i topp vid olika kunskapsmätningar ger mycket läxor men också många gånger har barn som får extra undervisning utanför skolan? Vår skidlegend Stenmark lär i en intervju där reportern sa något om han hade sådan tur ha svarat att han, Stenmark, själv tyckte det var konstigt för ju mer han tränade desto mer tur hade han. Bra resultat – handlar det om tur och otur? Har bra resultat något samband med hur mycket tid och energi vi lägger på en uppgift? Sedan är det en annan fråga hur mycket vi vill att våra barn ska arbeta med sina läxor. Som klasslärare brukade jag ta upp med föräldrar att om läxorna tog mer än en halvtimma att göra så skulle de ta det med mig. En läxa kanske tar 10 minuter att göra för ett barn men en timme för ett annat barn och då är det läge att fundera över varför det tar så lång tid, om det är rimligt, om läxan ger det mervärde som arbetsinsatsen kräver osv.
En angränsande fråga är hur det läsande barnet förklarar framgångar och tillkortakommanden. I en studie (Butkowsky & Willows 1980 i Taube 2007b:85) svarade de duktiga och medelgoda läsarna att de misslyckats därför att de inte hade ansträngt sig tillräckligt. När svaga läsare skulle ange orsak till att de hade klarat en uppgift bra svarade de att det berodde på tur eller att uppgiften var lätt. De duktigare läsarna menade att framgången berodde på deras goda förmåga. Studien pekar på att svaga läsare inte tar ett personligt ansvar för vare sig framgång eller misslyckande. Detta hänger i sin tur ihop med olika försvarsmekanismer som syftar till att skydda vår självbild.
Föräldrars medverkan i läxläsning är en annan komplex fråga. Det finns många både yttre och inre faktorer som påverkar läsutveckling och förståelse. Här nämner jag några faktorer:
- Individens förutsättningar utgör ett ömsesidigt samspel mellan inre och yttre faktorer. Genetiska förutsättningar och miljöfaktorer.
- Hemmets språkliga miljö, är en annan viktig faktor. Förekomsten av böcker i hemmet, att läsning är en naturlig sysselsättning, att och hur man talar med varandra påverkar också barnets språkutveckling från tidiga år.
- Motivation är en mycket stark framgångsfaktor. Motivation stärks av goda, konstruktiva relationer.
- Föräldrarnas utbildningsbakgrund har stor påverkan på elevernas skolresultat redan i årskurs 3. Det visar den första totalinsamlingen av de nationella proven i årskurs 3 som gjordes våren 2010 (Skolverket).
- En bra, väl strukturerad samt genomtänkt och för eleven meningsfull undervisning är viktig.
- Höga förväntningar ger en bättre inlärning.
Kan vi engagera föräldrar i barnens läsning, läxor, lärande och skolgång så ger det resultat. Härav diverse pedagogiska försök med att läsa visst antal böcker, premiera mycket läsande, lästävlingar och liknande. En läxvariant är att uppmana och argumentera för att föräldrar ska ta som vana att läsa högt för sina barn högre upp i åldrarna. Läsning av böcker har en stark och dokumenterad effekt på barns ordförråd och begreppsförståelse. Högläsning möjliggör läsning av svårare texter och det här kan föräldrar bidra. Högläsning ger också utrymme för trevlig samvaro, samtal och reflektioner och kan vara riktigt mysigt.
Skolverkets stödmaterial är bra just för att det benar upp olika aspekter på läxor och understryker vikten av att läxor förbereds och följs upp i skolan och att de ska leda till en kunskapsutveckling. Vi måste ge våra elever förutsättningar att lyckas. Inte tror vi väl att de som lyckas har mer tur än andra!?
PS. Det här var spännande och jag ser fram mot alla kommentarer och reflektioner från er läsare.
Referenser:
Hattie, J. A. C. (2009). Visible Learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London, New York: Routledge.
SKL (2011). Synligt lärande.
Skolverket (2014). Läxor i praktiken.
Taube (2007a). Barns tidiga läsning
Taube (2007b). Läsinlärning och självförtroende.