Visar alla blogginlägg från: oktober 2014

Läxor, läxor, läxor

Om läxor kan vi alla tycka… Alla har vi erfarenheter av läxor och läsning.

Inte är det väl märkligt att länder som hamnar i topp vid olika kunskapsmätningar ger mycket läxor men också många gånger har barn som får extra undervisning utanför skolan? Vår skidlegend Stenmark lär i en intervju där reportern sa något om han hade sådan tur ha svarat att han, Stenmark, själv tyckte det var konstigt för ju mer han tränade desto mer tur hade han. Bra resultat – handlar det om tur och otur? Har bra resultat något samband med hur mycket tid och energi vi lägger på en uppgift? Sedan är det en annan fråga hur mycket vi vill att våra barn ska arbeta med sina läxor. Som klasslärare brukade jag ta upp med föräldrar att om läxorna tog mer än en halvtimma att göra så skulle de ta det med mig. En läxa kanske tar 10 minuter att göra för ett barn men en timme för ett annat barn och då är det läge att fundera över varför det tar så lång tid, om det är rimligt, om läxan ger det mervärde som arbetsinsatsen kräver osv.

En angränsande fråga är hur det läsande barnet förklarar framgångar och tillkortakommanden. I en studie (Butkowsky & Willows 1980 i Taube 2007b:85) svarade de duktiga och medelgoda läsarna att de misslyckats därför att de inte hade ansträngt sig tillräckligt. När svaga läsare skulle ange orsak till att de hade klarat en uppgift bra svarade de att det berodde på tur eller att uppgiften var lätt. De duktigare läsarna menade att framgången berodde på deras goda förmåga. Studien pekar på att svaga läsare inte tar ett personligt ansvar för vare sig framgång eller misslyckande. Detta hänger i sin tur ihop med olika försvarsmekanismer som syftar till att skydda vår självbild.

Föräldrars medverkan i läxläsning är en annan komplex fråga. Det finns många både yttre och inre faktorer som påverkar läsutveckling och förståelse. Här nämner jag några faktorer:

  • Individens förutsättningar utgör ett ömsesidigt samspel mellan inre och yttre faktorer. Genetiska förutsättningar och miljöfaktorer.
  • Hemmets språkliga miljö, är en annan viktig faktor. Förekomsten av böcker i hemmet, att läsning är en naturlig sysselsättning, att och hur man talar med varandra påverkar också barnets språkutveckling från tidiga år.
  • Motivation är en mycket stark framgångsfaktor. Motivation stärks av goda, konstruktiva relationer.
  • Föräldrarnas utbildningsbakgrund har stor påverkan på elevernas skolresultat redan i årskurs 3. Det visar den första totalinsamlingen av de nationella proven i årskurs 3 som gjordes våren 2010 (Skolverket).
  • En bra, väl strukturerad samt genomtänkt och för eleven meningsfull undervisning är viktig.
  • Höga förväntningar ger en bättre inlärning.

Kan vi engagera föräldrar i barnens läsning, läxor, lärande och skolgång så ger det resultat. Härav diverse pedagogiska försök med att läsa visst antal böcker, premiera mycket läsande, lästävlingar och liknande. En läxvariant är att uppmana och argumentera för att föräldrar ska ta som vana att läsa högt för sina barn högre upp i åldrarna. Läsning av böcker har en stark och dokumenterad effekt på barns ordförråd och begreppsförståelse. Högläsning möjliggör läsning av svårare texter och det här kan föräldrar bidra. Högläsning ger också utrymme för trevlig samvaro, samtal och reflektioner och kan vara riktigt mysigt.

Skolverkets stödmaterial är bra just för att det benar upp olika aspekter på läxor och understryker vikten av att läxor förbereds och följs upp i skolan och att de ska leda till en kunskapsutveckling. Vi måste ge våra elever förutsättningar att lyckas. Inte tror vi väl att de som lyckas har mer tur än andra!?

PS. Det här var spännande och jag ser fram mot alla kommentarer och reflektioner från er läsare.

Referenser:

Hattie, J. A. C. (2009). Visible Learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London, New York: Routledge.
SKL (2011). Synligt lärande.
Skolverket (2014). Läxor i praktiken.
Taube (2007a). Barns tidiga läsning
Taube (2007b). Läsinlärning och självförtroende.

Tankeväckande respons på förra inlägget

Mitt förra inlägg om läsnivåer, automatisering och flyt inspirerade till FB-respons på ämnet läxor. Dessa gav tips om en artikel i Skolvärlden på ämnet läxor vilket i sin tur ledde vidare till Skolverkets stödmaterial till lärare om läxor, vilket egentligen var ursprunget till artikeln. Det jag fastnade för i artikeln var ståndpunkten att läxor ska ha en tydlig koppling till pågående  undervisning, vara väl förberedda,  ha ett klart syfte samt följas upp och efterarbetas på ett sätt som stöder lärandet. Självklarheter, eller hur!? Tydligen inte för alla för annars hade inte detta stödmaterial behövts.

Läxor ska inte handla om att ”göra ikapp” eller förutsätta föräldrarnas medverkan. Alltför många föräldrar har tvingats agera hjälplärare då barnet inte fått den hjälp och det stöd som barnet har behov av. Lärares reflektion är central för allt lärararbete. Ja, reflektion tar tid men är viktig för att säkerställa kvaliteten i lärares arbete. Läxor får inte heller ges oreflekterat.

Skolverkets stödmaterial benar upp  läxor i kategorierna ”olika läxor – olika syften” och beskriver sedan för- och nackdelar med olika läxtyper. Vidare diskuteras olika aspekter på  kvalitet hos läxor samt olika sociala och kulturella perspektiv på läxor. Vid en första snabb genombläddring ser det ut att vara ett bra och användbart material.

Läxor

Skolvärlden: Råden som ska göra läxan mer jämlik.

Skolverket: Läxor i praktiken. Ett stödmaterial om läxor i skolan.

Läsnivåer, automatisering och flyt

Pendeln blev stående i Sundbyberg. Konsekvensen blev en kraftig försening. Men inget ont som inte för något gott med sig. Jag googlade på frustration reading level och fastnade. Ja, så till den grad att jag kom att gräva ner mig i läsnivåer. Förseningen ledde till att jag har fortsatt läsa om läsnivåer för jag förstod snabbt att jag hade en del att undersöka inom detta.

Vi är många lärare som kämpat med att hitta lagom svårlästa böcker till våra elever. Jag hittade tre nivåer att välja på när jag utforskade siter som t.ex. Reading Rockets, www.readingrockets.org, en site jag ofta besöker.

Läsnivå Kravnivå
Oberoende läsning (independent level) Eleven klarar läsningen på egen hand (läser med ca 95 procent korrekthet vilket betyder att läsaren knappt göra några misstag alls och har utmärkt förståelse av innehållet. )
Undervisningsnivå (instructional level) En mer krävande läsning som läsaren ändå klarar med stöd från en lärare eller en förälder. Läsningen introducerar läsaren till nya ord och begrepp vilket leder till att läsningen utvecklas. (läser med ca 90 procent korrekthet och har omkring 80 korrekthet i förståelse av innehållet. )
Utmanande läsning (frustration level) En svår, utmanande text som kräver stöd för att eleven ska förstå innehållet (mindre än 90 procent korrekthet)

 

När jag nu skriver om läsnivåer så väcks också frågan om läsningens flyt och automatisering. Här är det en skillnad mellan begreppen. Automatisering motsvarar en läsning som sker automatiskt, dvs. snabbt och utan ansträngning. Mycket läsning underlättar ordigenkänningen som är grunden för en automatiserad läsning. Flytande läsning är inte identiskt eller utbytbart mot automatiserad läsning. Den automatiserade läsningen är en förutsättning för en flytande läsning men inte tillräckligt. Flytande läsning handlar också om att kunna läsa med inlevelse; intonation och betoning på rätt ställe i texten. Den flytande läsningen är beroende av text och sammanhang; hur välkänt innehållet är för läsaren, ja, det gäller förstås också ord och begrepp i texten. Även en skicklig och erfaren läsare kan få svårigheter med okända och avancerade texter. Resultatet blir då en ansträngd och långsam läsning.

När man tränar för att få flyt i läsningen ska man läsa texter på den enklare oberoende nivån, independent level, för det är här det finns utrymme att öva på att läsa med inlevelse, god betoning och prosodi.

Ett sätt att öva upp flytet är så kallad upprepad läsning. Det betyder att eleven läser samma stycke flera gånger under lärarens ledning. Här finns det tillfälle att öva på intonation och betoning och få en känsla för hur det kan låta. Många elever har ingen känsla för, inre bild av, vad det betyder att läsa med inlevelse och behöver få öva och prova sig fram. Upprepad högläsning under en lärares ledning gynnar både automatiseringen och förbättrar den flytande läsningen.

En välrenommerad forskare vid namn Timothy Shanahan diskuterar och problematiserar vikten av att hitta ”lagom svåra” och passande böcker till eleverna. Han menar att lärare lägger alltför mycket tid på att matcha böcker med rätt läsare. Likaså att nivågruppera böcker och att skapa läsgrupper med elever på olika läsnivåer. Han har studerat olika forskningsstudier och menar att det inte finns något samband mellan matchandet elev-text och elevers lärande. Shanahan tycker inte att vi ska lägga tid och kraft på att hitta ”lagom svåra” böcker till våra elever utan i stället ägna vår tid och energi åt att stötta eleverna så att de klarar att läsa ”lite svårare” böcker.

Shanahan har listat 23 forskningsstudier som styrker det han argumenterar för. Du hittar listan här: Building Up to  Frustration-Level Text

Timothy Shanahan är professor emeritus vid the University of Illinois, Chicago, och är medlem och arbetar för IRA’s Literacy Research Panel. Du kan följa honom på hans blogg Shanahan on Literacy. Länken är: http://www.shanahanonliteracy.com/

Referenser:

Lundberg. God läsutveckling.
Reading Rockets. www.readingrockets.com
IRA. http://www.reading.org/

 

Kristallerna bloggar

Mina bloggare kommer igång mer och mer. Spännande och roligt, eller hur!? Idag tänkte jag rikta strålkastaren på Kristallernas blogg som är åk 3 på Fagersjöskolan. På deras blogg hittar vi inlägg vecka för vecka som håller oss uppdaterade om vad de gör i skolan. Varje inlägg avslutas med författarnas förnamn. Ja, det är en rekommendation att nöja sig med förnamnet.

Kristallerna är också flitiga med att ge respons. Vi hittar Kristall-respons på bloggarna för t.ex. Hjulsta grundskola och Skarpatorp. Kristallerna delar NTA engagemanget med Hjulsta grundskola. Tydligen arbetar de för tillfället alla med området förändringar. Det måste i sig vara en intressant iakttagelse för barnen att det finns andra som arbetar med precis samma område. Detta gör också att det finns ett utvecklingsområde i responsen nämligen att i stället för att bara skriva om vad man själv gör försöka bygga vidare på inlägget som man ger respons på. Reflektera över vad som står i inlägget eller kanske ställa frågor.

Så här ser ett inlägg ut tillsammans med en respons.

NTA svar

I Kristallernas egen blogg får vi veta att klassen har en ny musiklärare, vad de har gjort i syslöjden och att klassläraren har varit och ute och rest.

Kristallerna_141021

Här hittar vi också  bilder från olika miljöer i verksamheten och på teckningar barnen har gjort.

Kristallerna 2 bilderA Kristallerna 2 bilderB

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vore jag förälder till ett barn i den här klassen så blir bloggen en fantastisk kanal för att hålla sig ajour med allt som händer i undervisningen och klassen. I min egenskap som en mer distanserad besökare är jag nyfiken på hur inläggen kommer att utvecklas framöver. Jag funderar på om det vore möjligt att utveckla skrivandet genom att exempelvis använda de så kallade läsfixarna. Ett scenario kunde vara att läraren presenterar för klassen vad som kommer att hända under nästa vecka och att barnen sedan får i uppgift att förustpå vad det kommer att föra med sig. Det kan gälla ett nytt ämnesområde, en hemläxa eller en friluftsdag. Tankar och hypoteser får bli ett inlägg som man kan återkomma till en-två veckor senare. Då med uppgift om att skriva för att möta det man själv förutspått tidigare. Blev det som man tänkte, vad är skillnaderna. Reflektioner om hur det blev och vad man lärde sig. En sammanfattning av uppgiften, egna reflektioner och tankar och kanske också tankar om de egna tankarna.

Adressen till Kristallerna är: Kristallernas blogg

Och vem vet vilka inlägg vi hittar på Kristallernas blogg i morgon!? Bäst att skynda sig att läsa NU.

Bloggar om Wikimini, forntiden, fritids, Stockholms slott …

Meeer bloggar att visa! Nästa blogg som står på tur att tipsa er om är åk 3:s blogg på Hjulsta grundskola. Responsen börjar dyka upp. Den består än så länge enbart av positiva tillrop. Ett utvecklingsområde att arbeta med tillsammans med barnen är hur man skriver respons. En konkret och konstruktiv responsmodell är ”two stars and a wish”. I praktiken innebär det att responsgivaren lyfter två bra saker, som ska vara konkreta, kring det lästa. Sedan formulerar givaren också en wish, dvs. pekar på något som kan förbättras och beskriver också konkret en förbättring. Tanken med vår QB, quadbloggingkurs, är att bloggandet ska leda till att barnen skriver inlägg och ger respons på varandras inlägg. QB ska handla om skrivande och att utveckla elevernas skrivande men också om en möjlighet att låta skrivande och läsande gå hand i hand.

Det finns alltid en tendens när man börjar med något nytt att den första tiden går åt till hur-frågor. Hur skriver man ett inlägg, hur skapar jag en kategori, hur gör jag för att godkänna en kommentar, hur organiserar jag barnens skrivtillfällen och hur lär jag dem att formulera en respons på någon annans text osv.

Bloggarna ser olika ut, har olika inriktning och olika ambitionsnivå. Precis som sig bör! Ulla som leder bloggen har bloggat flera år med sina elever. Nu har de startat en ny blogg. De skriver om vad de gör i skolan. Jag vet t.ex. att de planerar att studera sin närmiljö och att de jobbar på att använda Stockholmskällan. Att få läsa deras inlägg om detta är något jag ser fram mot.

När åk 3 skriver inlägg så är det extra intressant att fundera över pojkars skrivande. På sikt vore det roligt att titta närmare på vad bloggskrivandet betyder för pojkarnas skrivande och om det betyder något särskilt eller om detta med skillnad på pojkars och flickors skrivande är något som mest finns i våra lärarhuvuden som spår efter alla debatter kring PIRLS och PISA.

Är du bekant med Wikimini? Denna 3a är det. Vi hittar ett inlägg om Abbamuseet. Hjulstabloggarna har skrivit ett eget bidrag om Abbamuseet. På Wikimini kan man också välja att jämföra sin egen text med andra informationskällor. Det är bara att trycka på knappen för Jämför den här artikeln med andra informationskällor. Wikimini är en utmärkt ingång för att diskutera källkritik. Det blir konkret och tydligt hur lätt det är att sprida felaktig information och att jag som läsare alltid måste undersöka varifrån informationen kommer och hur trovärdig den är.ugglan

För att guida användaren använder Wikimini en symbol i form av en klok uggla.

Den kloka ugglan har flera skepnader. Det finns till exempel en Wikiboodetektiv som letar efter artiklar,  och en Wikiboojournalist som hjälper dig att redigera artiklar. Ni som arbetar med läsfixarna och/eller En läsande klass känner igen er med detektiver, och reportrar, eller i det här fallet journalisten. Jag ser väldigt mycket fram mot att få höra klassens lärare berätta mer om hur de använder Wikimini i undervisningen, fördelar och eventuella svårigheter.

 

Wikimini

Länkadressen till Wikimini är: http://sv.wikimini.org/wiki/Huvudsida

Länkadressen till bloggen är: Hjulsta grundskola åk 3

PS. Det är underbart det här med elevernas bloggar. Nu när jag är klar med mitt blogginlägg märker jag att eleverna har skrivit ett antal inlägg varför jag plötsligt har svårt att hitta inlägget om Wikimini som skrevs förra veckan! Här gäller det sannerligen att vara ”på”!

Jag undrar om jag får någon kommentar från dem på detta inlägg!?

Barn behöver någon att berätta för!

Autentiska åhörare är en förutsättning för att vilja fortsätta berätta. Det är här bloggandet har en uppgift att fylla. De första bloggarna börjar komma igång. Jag syftar på det dussin som startat inom kursen QB, Att utveckla elevers skrivande med Quadblogging. Några av lärarna har lagt upp arbetet så att de själva lägger upp sina elevers inlägg och respons. Andra lägger in eleverna som användare så att eleverna själva kan skriva och redigera. Vilket man väljer är en smaksak. Har man yngre barn eller känner sig lite ovan i början så går det utmärkt att börja med att ha ”helkoll”, dvs. sköta publiceringen själv. Det är inga problem att allteftersom man kommer igång släppa på eleverna som självständiga användare.

Idag presenterar jag åk 1:s blogg på Skarpatorpsskolan. De har hunnit en hel del som du kan se om du besöker deras blogg. De har också hunnit få kommentarer. De bildar tillsammans med tre andra skolor en grupp. Uppgiften är att minst var fjärde vecka skriva inlägg och övriga veckor skriver de respons på varandras inlägg. Givetvis får man skriva inlägg varje vecka men man lovar att göra det de veckor gruppen har kommit överens om.

Hitintills har vi gått igenom hur man skapar kategorier, lägger upp dessa på menyraden, skriver inlägg, godkänner kommentarer och skriver respons. Vi börjar så smått lägga in bilder också. Det tar några gånger innan handgreppen sitter. Dessutom har vi upptäckt det som är så vanligt när man jobbar i olika program; det ser inte alltid likadant ut på olika enheter. Exempelvis har jag själv just upptäckt att det här med att lägga till widgets inte är så lätt på Stockholm stads datorer på grund av att vi där har Explorer 9. Widgets lägger man med fördel till på paddan eller på en privat dator med Explorer 10 eller senare. authors widget_141016

Vad är då en widget? Titta i bloggens högerkant. Där ser du fält; exempelvis ett fält med rubriken ”Vi som skriver går i årskurs 1.” – det är en widget. Den kallas ”authors widget” och den visar vem som skriver inläggen. Här kan man lägga upp klassens samtliga elever som användare. Namnen på användarna kan visas i en lista som fälls ut eller fast, på rad undervarandra. I exemplet med Skarpatorpsskolan är det klassens lärare som skriver in barnens inlägg och därför har de valt att det ska stå ”1b på Skarpatorpsskolan”. Parentesen (9) betyder att det just nu finns totalt 9 inlägg.

Det här är det första du ser när du besöker bloggen.

Skarpatorp hem

 

Under kategorin Texter vi skriver och sedan ASL på menyraden hittar du ett antal filmade sagor som barnen fått hjälp att arbeta fram. Så här presenterar klassens lärare Marie-Louise hur de gör: ”Vi har i svenska jobbat med att göra egna sagor tillsammans. Först har barnen hittat på sagan sen har de fått rita varsin bild och sist har de fått läsa in sagan i programmet PhotoStory. Det här är första gången eleverna i åk 1 läser.

Skarpatorp_141016

Nog blev du sugen på att titta och lyssna på några av sagorna? Bloggadressen är: Skarpatorpsskolan blogg åk 1-3

Fler bloggar finns det och jag kommer att tipsa om allihop!

Psst! Skriv gärna själv en kommentar när du besökt bloggen. Jag vet att barnen blir överlyckliga när de ser att någon har besökt deras blogg.

Preliminärboka 12e jan!

om du är lärare vid någon av Stockholms kommunala grundskolor. 12/1 presenterar Katharina Andersson resultaten av den studie som hennes avhandling bygger på. Titeln är Visst kan pojkar skriva! Resultaten är intressanta särskilt ur perspektivet att vi gång på gång hör och läser att pojkar inte kan.  Frågan är om de inte kan eller om det är våra test och prov som begränsar de testade elevernas möjligheter att visa vad  de kan. Ett klassiskt citat är som man frågar får man svar. Det är också titeln på en bok från 1988 som jag har i min bokhylla. Den ingick in någon av alla mina utbildningar jag har i bagaget och är en introduktion i intervju- och enkätteknik. Boken är skriven av professor Bengt-Erik Andersson.

Så här presenterar Katharina själv innehållet i föreläsningen:

Katharina Andersson föreläser utifrån sin avhandling om tioåriga pojkars texter och de skrivkompetenser som kan utläsas när inte läroplanens kursplaner styr bedömningen av textens innehåll. Pojkar sägs vara de som presterar sämst vid en jämförelse med flickor. För att visa några av pojkarnas skrivkompetenser används begrepp som intertextualitet, multimodalitet och mottagarmedvetenhet.

21/9, bara 10 dagar efter Katharina disputerade skrev jag några rader om hennes avhandling. De hittar du här: Visst kan pojkar skriva!

NIKK, Nordisk information för kunskap och kön, har också refererat avhandlingen. Så också Nationella sekretariatet för genusforskning! Ämnet är högaktuellt och jag är säker på att vi kommer att se fler som uppmärksammar denna avhandling!

Katharina Andersson är fil.dr. och lektor vid Högskolan i Gävle där hon undervisar i läs- och skrivundervisning inom ämnesgruppen i Svenska språket.

Jag kommer att lägga upp anmälningsformuläret om en månad, dvs. mot slutet av november. Du kommer att hitta det i kalendariet på PS, PedagogStockholm men också här i min blogg. Du som inte jobbar i Stockholm och därmed inte kan delta får trösta dig med att se Katharinas föreläsning i inspelad form för vi filmar och lägger upp filmen ca 2 veckor.

Hett var’e här!

Hur heta är olika frågor inom literacyfältet? Hur tar man reda på det och vem gör det? Vad bygger ett sådant antagande på? Dessa frågor får man svaret på i en artikel i Reading Today, medlemstidningen i IRA.

Jag börjar med svaret. 2015 är sex områden riktigt heta. Fyra av dessa var med på listan 2014 och två är nya inför 2015.

4chili

De fyra som är ”very hot” redan från i år 2014 och som anses vara det även nästa år är:

  • College and career readiness
  • High-stakes assessment
  • Informational/nonfiction texts
  • Text Complexity

2chili

De två nya för 2015 är:

  • Digital literacies/new literacies
  • Writing, argumentative and based on sources

Att göra sådana här listor över vad som är ”hett” just nu började IRA med för 20 år sedan. Hur går det till när man gör de här ”heta” listorna?! Jo, 25 erkänt skickliga ”literacy leaders” från USA, Kanada men också från andra länder intervjuas kring vilka ämnen som är mest aktuella på dagordningen innevarande år. Likaså vilka områden som uppmärksammas. För att klassas som ”very hot” krävs att minst 75 % av de som intervjuas är eniga om uppgiften. För att rankas som ”hot” krävs att 50 % är eniga. Samma ordning för de ämnen som anses ”Cold”, dvs. 75 % är överens om att ämnesområdet inte är av intresse och ”not hot” kräver att 50 % är eniga i frågan. På de punkter där samtliga tillfrågade har samma åsikt listas området som ”extremely hot” respektive ”extremely cold”.

Artikeln understryker att listningen av vad som rankas som heta områden inte är liktydigt med vad som är viktiga områden! I stället handlar det om att se trender inom språk-, läs- och skrivområdet. En lista över vad som är viktigt skulle kunna se helt annorlunda ut. Syftet med dessa undersökningar är att stimulera intresset för fortsatta studier kring delområden inom ”literacy”-området.

För att bestämma årets ”hetta” för olika ämnesområden intervjuas föregående års respondenter som får föreslå tillägg och justeringar.

High-stakes assessment syftar på prov där resultatet har stor betydelse för den som prövas. Exempel på high-stakes assessment är gamla tiders studentprov som där studenten kunde bli underkänd och därmed inte kunde gå vidare. Idag skulle man kunna se våra nationella ämnesprov som exempel på sådana prov även om dagens elever inte behöver gå om på grund av proven. Andra exempel är körkortsprov där resultatet på själva testet avgör om den som prövas kommer att få körkort eller inte.

För dig som är nyfiken på hela listan så har jag fotat av den så du ser den här.

Här är hela listan på de områden som är "heta" och står på dagordningen för 2015. Här är hela listan på de områden som är ”heta” och aktuella för 2015.

 

Du kan läsa mer om hur uppgifterna som listan bygger på har samlats in här: The What’s Hot in Literacy Survey: How the 2015 Data was Gathered

Jag tycker att ett medlemskap i IRA är ”ett måste” för alla oss som arbetar med dessa frågor!

Grattis Catharina Tjernberg!

Catharina har fått Eve Malmquist priset för sin forskning om skickliga lärares så kallade ”tysta kunskap”. Tydligen har Catharinas avhandling laddats ner 10 000 gånger från Skolporten och Divas siter. Avhandlingen heter ”Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande”. Avhandlingen finns också utgiven som bok på NoK.

Det var i samband med sin 75-års dag som Eve Malmquist instiftade en fond för läsforskning. Denna fond delar varje år ut pris till någon forskare som bidragit till kunskapen om och förståelsen av läs- och skrivprocesserna eller hur vi ska undervisa för att utveckla läs- och skrivförmågan hos våra barn och elever. Det är alltså detta pris som Catharina Tjernberg nu har fått! Priset delas ut idag 11 oktober av SCIRA, Swedish Council of International Reading Association.

Eve Malmquist (1915-2011) var en framstående svensk forskare inom läs- och skrivutveckling som även kom att bli känd och uppskattad utomlands. Under några år var han gästprofessor vid Berkeley universitet i USA där han också gjorde flera föreläsningsturneer. Under 1970-talet var han adjungerad till IRAs styrelse som inter­nationell emissarie.

Catharina är själv lärare samt forskare men också lektor och skolutvecklare verksam i Enköpings kommun. Det betyder att hon har behållit kontakten med praktisk undervisning och lärares arbete ute på ”golvet”. DN skriver och grattar Catharina till priset idag på Familje-sidan.

Jag skrev faktiskt ett inlägg om Catharinas avhandling när den var alldeles ny. Du kan läsa det inlägget här: Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. 

Extra roligt är det också att Catharina är en av de forskare som har föreläst i vår forskarstödda seminarieserie som skolornas läs- och språkutvecklare kan delta i. Några av oss har haft förmånen att få sitta och diskutera läs- och skrivundervisning med Catharina i en mindre grupp! Mycket lyxigt!

Pedagogisk whiplash!

Ja, vad är då det?! Vilka inre bilder får du när du hör det uttrycket? Kanske kan min text förtydliga vad som åsyftas.

Reading Today låg i mitt fack idag (Vol. 32, Number 2, September/October 2014). Nya spännande artiklar att utmana mitt tänkande med! Först att bli läst var Break through the Frustration. Balance vs. all-or-nothing thinking. Frågeställningen känns bekant! På mångas dagordning i klassrummen står idag undervisning i läsförståelsestrategier. Parallellt med entusiastiska och positiva tongångar om hur mycket detta gör för elevernas läsförståelse har det höjts en del kritiska röster. Facebook-gruppen ”En läsande klass” har när jag såg efter nyss 22 754 medlemmar! Ett stort och entusiastiskt gäng som diskuterar hur man undervisar i läsförståelse 24/7, dvs. dygnet runt sju dagar i veckan.

De kritiska röster jag har hört tar upp faran av att undervisningen i lässtrategier instrumentaliseras och att lärarna missar målet att eleverna förväntas utveckla en förståelse om sig själva och omvärlden genom att läsa och tolka texter. I kursplanen för svenska står bl.a. ” I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden”. Vidare formuleras målen för läsa, i utdrag, så här:

  • Åk 3 – Lässtrategier  för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Åk 6 – Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Åk 9 – Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

Lärare ska undervisa så att eleverna får lässtrategier för olika syften och ändamål. Samtidigt får lärare inte veta vilka verktyg de ska använda. Här mötte Barbro Westlund med sin bok Att undervisa i läsförståelse (2012) och sin avhandling Att bedöma elevers läsförståelse (2013) ett stort behov. Genom sitt pedagogiska och förtjänstfulla sätt att presentera teori och praktiska exempel på hur lärare kan undervisa i lässtrategier fick vi lärare verktygen. Många studiecirklar har genomförts med Barbro Westlunds studiehandledning.

En läsande klass som sjösattes i våras blev för många lärare en första ingång i att undervisa i specifikt fem lässtrategier. Det jag hör från lärare i mitt arbete är att de verkligen uppskattar det stöd de tycker att studiehandledningen är. Man kan kanske tycka att textexemplen i studiehandledningen innebär en snuttifiering men då glömmer man att dessa exempel för väldigt många leder till att man också läser hela böckerna de är tagna ur och/eller andra böcker av samma författare. Mötet med textexemplet väcker nyfikenhet och lust att läsa mer! Det är i alla fall det lärarna jag har mött har förmedlat till mig.

Tillbaka till artikeln. Den behandlar den pedagogiska världens tendens att arbeta med antingen-eller och utvecklar vikten av att i stället tänka både-och. Lärares uppgift är att stödja eleverna att utveckla balanserade och integrerade läsprocesser. Vi måste i vår undervisning både lära ut VILKA strategier som finns, NÄR man använder dessa och VARFÖR man använder en viss strategi i en viss text. Eleven får stöd att utveckla sitt metakognitiva tänkande genom rikliga tillfällen till att tänka om hur de tänker. Detta sker bäst i gemensamma textsamtal. Artikelförfattarna (Jan Burkins och Kim Yaris) presenterar i en översiktlig tabell en övergripande strategi för läsundervisning. Den ser ut så här:

tabell

Tabellen visar hur textens svårighetsnivå relaterar till undervisningen. Det är just dessa samband som är lärarens pedagogiska uppgift och utmaning.

Vad stod bilden pedagogisk whiplash för? Artikelförfattarna syftar på vad pendelrörelserna mellan olika ytterligheter i den pedagogiska debatten gör med oss lärare. Pendeln rör sig från det ena till det andra, från phonics-undervisning till lässtrategi-undervisning och nu senast från läsundervisning på frustration-level till instuctional-level. Med frustration-level syftar de på hur pass svår och/eller svårtillgänglig texten är och med instuctional-level syftar de på hur läraren lägger upp läsundervisningen.

Det vore intressant att höra vad alla ni erfarna lärare på golvet anser om detta!

Reading Today är medlemstidningen för medlemmar i the International Reading Association (IRA). Länken till tidskriften är: Reading Today.