Visar alla blogginlägg från: oktober 2014

Läxor, läxor, läxor

Om läxor kan vi alla tycka… Alla har vi erfarenheter av läxor och läsning.

Inte är det väl märkligt att länder som hamnar i topp vid olika kunskapsmätningar ger mycket läxor men också många gånger har barn som får extra undervisning utanför skolan? Vår skidlegend Stenmark lär i en intervju där reportern sa något om han hade sådan tur ha svarat att han, Stenmark, själv tyckte det var konstigt för ju mer han tränade desto mer tur hade han. Bra resultat – handlar det om tur och otur? Har bra resultat något samband med hur mycket tid och energi vi lägger på en uppgift? Sedan är det en annan fråga hur mycket vi vill att våra barn ska arbeta med sina läxor. Som klasslärare brukade jag ta upp med föräldrar att om läxorna tog mer än en halvtimma att göra så skulle de ta det med mig. En läxa kanske tar 10 minuter att göra för ett barn men en timme för ett annat barn och då är det läge att fundera över varför det tar så lång tid, om det är rimligt, om läxan ger det mervärde som arbetsinsatsen kräver osv.

En angränsande fråga är hur det läsande barnet förklarar framgångar och tillkortakommanden. I en studie (Butkowsky & Willows 1980 i Taube 2007b:85) svarade de duktiga och medelgoda läsarna att de misslyckats därför att de inte hade ansträngt sig tillräckligt. När svaga läsare skulle ange orsak till att de hade klarat en uppgift bra svarade de att det berodde på tur eller att uppgiften var lätt. De duktigare läsarna menade att framgången berodde på deras goda förmåga. Studien pekar på att svaga läsare inte tar ett personligt ansvar för vare sig framgång eller misslyckande. Detta hänger i sin tur ihop med olika försvarsmekanismer som syftar till att skydda vår självbild.

Föräldrars medverkan i läxläsning är en annan komplex fråga. Det finns många både yttre och inre faktorer som påverkar läsutveckling och förståelse. Här nämner jag några faktorer:

• Individens förutsättningar utgör ett ömsesidigt samspel mellan inre och yttre faktorer. Genetiska förutsättningar och miljöfaktorer.
• Hemmets språkliga miljö, är en annan viktig faktor. Förekomsten av böcker i hemmet, att läsning är en naturlig sysselsättning, att och hur man talar med varandra påverkar också barnets språkutveckling från tidiga år.
• Motivation är en mycket stark framgångsfaktor. Motivation stärks av goda, konstruktiva relationer.
• Föräldrarnas utbildningsbakgrund har stor påverkan på elevernas skolresultat redan i årskurs 3. Det visar den första totalinsamlingen av de nationella proven i årskurs 3 som gjordes våren 2010 (Skolverket).
• En bra, väl strukturerad samt genomtänkt och för eleven meningsfull undervisning är viktig.
• Höga förväntningar ger en bättre inlärning.

Kan vi engagera föräldrar i barnens läsning, läxor, lärande och skolgång så ger det resultat. Härav diverse pedagogiska försök med att läsa visst antal böcker, premiera mycket läsande, lästävlingar och liknande. En läxvariant är att uppmana och argumentera för att föräldrar ska ta som vana att läsa högt för sina barn högre upp i åldrarna. Läsning av böcker har en stark och dokumenterad effekt på barns ordförråd och begreppsförståelse. Högläsning möjliggör läsning av svårare texter och det här kan föräldrar bidra. Högläsning ger också utrymme för trevlig samvaro, samtal och reflektioner och kan vara riktigt mysigt.

Skolverkets stödmaterial är bra just för att det benar upp olika aspekter på läxor och understryker vikten av att läxor förbereds och följs upp i skolan och att de ska leda till en kunskapsutveckling. Vi måste ge våra elever förutsättningar att lyckas. Inte tror vi väl att de som lyckas har mer tur än andra!?

PS. Det här var spännande och jag ser fram mot alla kommentarer och reflektioner från er läsare.

Referenser:

Hattie, J. A. C. (2009). Visible Learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London, New York: Routledge.
SKL (2011). Synligt lärande.
Skolverket (2014). Läxor i praktiken.
Taube (2007a). Barns tidiga läsning
Taube (2007b). Läsinlärning och självförtroende.

Läsnivåer, automatisering och flyt

Pendeln blev stående i Sundbyberg. Konsekvensen blev en kraftig försening. Men inget ont som inte för något gott med sig. Jag googlade på frustration reading level och fastnade. Ja, så till den grad att jag kom att gräva ner mig i läsnivåer. Förseningen ledde till att jag har fortsatt läsa om läsnivåer för jag förstod snabbt att jag hade en del att undersöka inom detta.

Vi är många lärare som kämpat med att hitta lagom svårlästa böcker till våra elever. Jag hittade tre nivåer att välja på när jag utforskade siter som t.ex. Reading Rockets, www.readingrockets.org, en site jag ofta besöker.

När jag nu skriver om läsnivåer så väcks också frågan om läsningens flyt och automatisering. Här är det en skillnad mellan begreppen. Automatisering motsvarar en läsning som sker automatiskt, dvs. snabbt och utan ansträngning. Mycket läsning underlättar ordigenkänningen som är grunden för en automatiserad läsning. Flytande läsning är inte identiskt eller utbytbart mot automatiserad läsning. Den automatiserade läsningen är en förutsättning för en flytande läsning men inte tillräckligt. Flytande läsning handlar också om att kunna läsa med inlevelse; intonation och betoning på rätt ställe i texten. Den flytande läsningen är beroende av text och sammanhang; hur välkänt innehållet är för läsaren, ja, det gäller förstås också ord och begrepp i texten. Även en skicklig och erfaren läsare kan få svårigheter med okända och avancerade texter. Resultatet blir då en ansträngd och långsam läsning.

När man tränar för att få flyt i läsningen ska man läsa texter på den enklare oberoende nivån, independent level, för det är här det finns utrymme att öva på att läsa med inlevelse, god betoning och prosodi.

Ett sätt att öva upp flytet är så kallad upprepad läsning. Det betyder att eleven läser samma stycke flera gånger under lärarens ledning. Här finns det tillfälle att öva på intonation och betoning och få en känsla för hur det kan låta. Många elever har ingen känsla för, inre bild av, vad det betyder att läsa med inlevelse och behöver få öva och prova sig fram. Upprepad högläsning under en lärares ledning gynnar både automatiseringen och förbättrar den flytande läsningen.

En välrenommerad forskare vid namn Timothy Shanahan diskuterar och problematiserar vikten av att hitta ”lagom svåra” och passande böcker till eleverna. Han menar att lärare lägger alltför mycket tid på att matcha böcker med rätt läsare. Likaså att nivågruppera böcker och att skapa läsgrupper med elever på olika läsnivåer. Han har studerat olika forskningsstudier och menar att det inte finns något samband mellan matchandet elev-text och elevers lärande. Shanahan tycker inte att vi ska lägga tid och kraft på att hitta ”lagom svåra” böcker till våra elever utan i stället ägna vår tid och energi åt att stötta eleverna så att de klarar att läsa ”lite svårare” böcker.

Shanahan har listat 23 forskningsstudier som styrker det han argumenterar för. Du hittar listan här: Building Up to  Frustration-Level Text

Timothy Shanahan är professor emeritus vid the University of Illinois, Chicago, och är medlem och arbetar för IRA’s Literacy Research Panel. Du kan följa honom på hans blogg Shanahan on Literacy. Länken är: http://www.shanahanonliteracy.com/

Referenser:

Lundberg. God läsutveckling.
Reading Rockets. www.readingrockets.com
IRA. http://www.reading.org/

Bloggar om Wikimini, forntiden, fritids, Stockholms slott …

Meeer bloggar att visa! Nästa blogg som står på tur att tipsa er om är åk 3:s blogg på Hjulsta grundskola (inte längre tillgängligt). Responsen börjar dyka upp. Den består än så länge enbart av positiva tillrop. Ett utvecklingsområde att arbeta med tillsammans med barnen är hur man skriver respons. En konkret och konstruktiv responsmodell är ”two stars and a wish”. I praktiken innebär det att responsgivaren lyfter två bra saker, som ska vara konkreta, kring det lästa. Sedan formulerar givaren också en wish, dvs. pekar på något som kan förbättras och beskriver också konkret en förbättring. Tanken med vår QB, quadbloggingkurs, är att bloggandet ska leda till att barnen skriver inlägg och ger respons på varandras inlägg. QB ska handla om skrivande och att utveckla elevernas skrivande men också om en möjlighet att låta skrivande och läsande gå hand i hand.

Det finns alltid en tendens när man börjar med något nytt att den första tiden går åt till hur-frågor. Hur skriver man ett inlägg, hur skapar jag en kategori, hur gör jag för att godkänna en kommentar, hur organiserar jag barnens skrivtillfällen och hur lär jag dem att formulera en respons på någon annans text osv.

Bloggarna ser olika ut, har olika inriktning och olika ambitionsnivå. Precis som sig bör! Ulla som leder bloggen har bloggat flera år med sina elever. Nu har de startat en ny blogg. De skriver om vad de gör i skolan. Jag vet t.ex. att de planerar att studera sin närmiljö och att de jobbar på att använda Stockholmskällan. Att få läsa deras inlägg om detta är något jag ser fram mot.

När åk 3 skriver inlägg så är det extra intressant att fundera över pojkars skrivande. På sikt vore det roligt att titta närmare på vad bloggskrivandet betyder för pojkarnas skrivande och om det betyder något särskilt eller om detta med skillnad på pojkars och flickors skrivande är något som mest finns i våra lärarhuvuden som spår efter alla debatter kring PIRLS och PISA.

Är du bekant med Wikimini? Denna 3a är det. Vi hittar ett inlägg om Abbamuseet. Hjulstabloggarna har skrivit ett eget bidrag om Abbamuseet. På Wikimini kan man också välja att jämföra sin egen text med andra informationskällor. Det är bara att trycka på knappen för Jämför den här artikeln med andra informationskällor. Wikimini är en utmärkt ingång för att diskutera källkritik. Det blir konkret och tydligt hur lätt det är att sprida felaktig information och att jag som läsare alltid måste undersöka varifrån informationen kommer och hur trovärdig den är.

För att guida användaren använder Wikimini en symbol i form av en klok uggla.

Den kloka ugglan har flera skepnader. Det finns till exempel en Wikiboodetektiv som letar efter artiklar,  och en Wikiboojournalist som hjälper dig att redigera artiklar. Ni som arbetar med läsfixarna och/eller En läsande klass känner igen er med detektiver, och reportrar, eller i det här fallet journalisten. Jag ser väldigt mycket fram mot att få höra klassens lärare berätta mer om hur de använder Wikimini i undervisningen, fördelar och eventuella svårigheter.

Länkadressen till Wikimini är: http://sv.wikimini.org/wiki/Huvudsida

PS. Det är underbart det här med elevernas bloggar. Nu när jag är klar med mitt blogginlägg märker jag att eleverna har skrivit ett antal inlägg varför jag plötsligt har svårt att hitta inlägget om Wikimini som skrevs förra veckan! Här gäller det sannerligen att vara ”på”!

Jag undrar om jag får någon kommentar från dem på detta inlägg!?

Preliminärboka 12e jan!

om du är lärare vid någon av Stockholms kommunala grundskolor. 12/1 presenterar Katharina Andersson resultaten av den studie som hennes avhandling bygger på. Titeln är Visst kan pojkar skriva! Resultaten är intressanta särskilt ur perspektivet att vi gång på gång hör och läser att pojkar inte kan.  Frågan är om de inte kan eller om det är våra test och prov som begränsar de testade elevernas möjligheter att visa vad  de kan. Ett klassiskt citat är som man frågar får man svar. Det är också titeln på en bok från 1988 som jag har i min bokhylla. Den ingick in någon av alla mina utbildningar jag har i bagaget och är en introduktion i intervju- och enkätteknik. Boken är skriven av professor Bengt-Erik Andersson.

Så här presenterar Katharina själv innehållet i föreläsningen:

Katharina Andersson föreläser utifrån sin avhandling om tioåriga pojkars texter och de skrivkompetenser som kan utläsas när inte läroplanens kursplaner styr bedömningen av textens innehåll. Pojkar sägs vara de som presterar sämst vid en jämförelse med flickor. För att visa några av pojkarnas skrivkompetenser används begrepp som intertextualitet, multimodalitet och mottagarmedvetenhet.

21/9, bara 10 dagar efter Katharina disputerade skrev jag några rader om hennes avhandling. De hittar du här: Visst kan pojkar skriva!

NIKK, Nordisk information för kunskap och kön, har också refererat avhandlingen. Så också Nationella sekretariatet för genusforskning! Ämnet är högaktuellt och jag är säker på att vi kommer att se fler som uppmärksammar denna avhandling!

Katharina Andersson är fil.dr. och lektor vid Högskolan i Gävle där hon undervisar i läs- och skrivundervisning inom ämnesgruppen i Svenska språket.

Jag kommer att lägga upp anmälningsformuläret om en månad, dvs. mot slutet av november. Du kommer att hitta det i kalendariet på PS, PedagogStockholm men också här i min blogg. Du som inte jobbar i Stockholm och därmed inte kan delta får trösta dig med att se Katharinas föreläsning i inspelad form för vi filmar och lägger upp filmen ca 2 veckor.

Grattis Catharina Tjernberg!

Catharina har fått Eve Malmquist priset för sin forskning om skickliga lärares så kallade ”tysta kunskap”. Tydligen har Catharinas avhandling laddats ner 10 000 gånger från Skolporten och Divas siter. Avhandlingen heter ”Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande”. Avhandlingen finns också utgiven som bok på NoK.

Det var i samband med sin 75-års dag som Eve Malmquist instiftade en fond för läsforskning. Denna fond delar varje år ut pris till någon forskare som bidragit till kunskapen om och förståelsen av läs- och skrivprocesserna eller hur vi ska undervisa för att utveckla läs- och skrivförmågan hos våra barn och elever. Det är alltså detta pris som Catharina Tjernberg nu har fått! Priset delas ut idag 11 oktober av SCIRA, Swedish Council of International Reading Association.

Eve Malmquist (1915-2011) var en framstående svensk forskare inom läs- och skrivutveckling som även kom att bli känd och uppskattad utomlands. Under några år var han gästprofessor vid Berkeley universitet i USA där han också gjorde flera föreläsningsturneer. Under 1970-talet var han adjungerad till IRAs styrelse som inter­nationell emissarie.

Catharina är själv lärare samt forskare men också lektor och skolutvecklare verksam i Enköpings kommun. Det betyder att hon har behållit kontakten med praktisk undervisning och lärares arbete ute på ”golvet”. DN skriver och grattar Catharina till priset idag på Familje-sidan.

Jag skrev faktiskt ett inlägg om Catharinas avhandling när den var alldeles ny. Du kan läsa det inlägget här: Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. 

Extra roligt är det också att Catharina är en av de forskare som har föreläst i vår forskarstödda seminarieserie som skolornas läs- och språkutvecklare kan delta i. Några av oss har haft förmånen att få sitta och diskutera läs- och skrivundervisning med Catharina i en mindre grupp! Mycket lyxigt!