Vill du arbeta med guided practice?

Osäker på vad det är? Inga konstigheter! Lägg upp undervisningen så den låter dina elever gå från enklare till mer komplexa texter, från kortare till längre texter. Arbeta själv med att modellera och stötta. Var noga med att utmana dina elever i deras textarbete samtidigt som du erbjuder stöttning. När du modellerar ett moment i undervisningen så visar du helt enkelt hur man gör. Detta gör du helst i korta pass, det kan räcka med fem minuter. Sedan får eleverna prova på själva vilket ställer större kognitiva krav. När du som lärare modellerar demonstrerar du alltså hur man förutspår, ställer frågor, reder ut oklarheter och sammanfattar det lästa. Stöttning kan se olika ut. Här är några förslag på stöttning i undervisningen:

  • Förklaringar
  • Frågor som ställs för att utveckla elevernas förståelse
  • Att läraren är en aktiv samtalspartner
  • Att demonstrera, visa och ge modeller
  • Att eleverna får tanketid
  • Visuellt stöd
  • Förbered aktiviteter
  • Att ge eleverna strategier
  • Att ge återkoppling som för lärandet framåt

Du kan lära dig mer om stöttning (scaffolding) i undervisningen i Skolverkets film ”Språkutvecklande arbete”.

Vill du arbeta specifikt med kognitiv stöttning så ska du inrikta dig på strategiundervisning kring följande färdigheter:

  • göra begreppskartor
  • göra inferenser
  • sammanfatta

Varför dessa 3 stöttningsområden och hur gör man?

Begreppskartor gör det möjligt och underlättar när man ska strukturera och omstrukturera textinformation och fylla denna med orsaks- och tidssamband. Dessa kan visas genom att satser binds samman med ord som ”eftersom”, ”därför” och ”sedan”.

Inferensträning är nödvändigt därför att fackämnestexter oftast är fyllda av diskussioner som är svåra för elever att ta till sig, förstå och koppla till egna erfarenheter eller annat de har läst. Inferensträning kan gå till på olika sätt. Exempelvis kan vi låta eleverna ta hjälp av rubrik och bilder för att förutspå vad de tror att texten kommer att handla om. Eleverna drar då slutsatser från vad de redan vet i ljuset av ny information som dyker upp i texten. De gör inferenser; de drar slutsatser utifrån olika delar i texten och andra resurser. Vi kan också säga att vi läser mellan raderna.

Att göra en sammanfattning kräver att eleven kan bygga hierarkier av kunskap. En sammanfattning är inte en uppräkning av innehåll utan en identifiering av centrala begrepp och idéer/tankar.

I näsa inlägg återkommer jag till guided practice.

Referenser:

Skolverket. Språkutvecklande arbetssätt. Länken är: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/diskutera-och-utveckla/sprakutvecklande-arbetssatt , 141123.

Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse. Stockholm: Natur och Kultur.

Guthrie, J.T. & Klauda, S., L. (2014).  Effects of Classroom Pracitices on Reading Comprehension, Engagement and Motivations for Adolescents, i Reading Research Quarterly, Vol. 49, No 4, Oktober/November/December 2014, sid. 387-416)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.