Multimodalitet i en skolvärld av möjligheter; NCS 27e november

Några centrala termer på Skolverkets nationella konferens 27-28/11. Två dagar fyllda av möten, samtal, ny och gammal kunskap och mycket, mycket mer.

Först ut som föreläsare var Christina Olin-Scheller med en föreläsning om ”Ungas läsande och skrivande i ett föränderligt medielandskap”. Jag lärde mig en ny term, prosument. Det är producent och konsument i samma person, dvs. du och jag i dagens medielandskap. Christina gjorde en snabböversikt av olika läsprojekt som är aktuella idag och menade att de har en förenklad syn på vad läsning är. Därmed har de också förenklade förslag på lösningar om hur vi ska stärka våra elevers läsfärdighet. Christina liknade läsning vid indiska elledningar. De är många, vi vet inte varifrån de kommer, vart de leder, vilken effekt de ger, om de fungerar osv. Tillsammans med en mycket talande bild av en härva elledningar mellan ett antal stolpar gav det en talande bild av hur komplicerad och svårbegriplig färdigheten läsning är.

Christina gav oss också en indelning av våra digitala användningsmönster. Vi kan vara besökare (visitors) eller bosatta (residents). I det förra fallet använder vi nätet som ett redskap. I det senare fallet är nätet en plats där vi ständigt är närvarande. Telefonen och paddan ligger alltid framför oss. Lika mycket som vi håller koll på personer omkring oss håller vi koll på eventuella digitala meddelanden. Tänk så bra att vi i vår forskningsbaserade seminarieserie får möta Christina i en föreläsning i januari! Ni som deltar i den har något att se fram mot!

Anna-Lena Godhe följde upp med bedömning av multimodala texter. Hon berättade om sin forskning på området.

Dagen erbjöd också ett antal pauser där jag hade tillfälle att möta många både bekanta och obekanta ansikten. Du kan tänka dig hur häftigt det är att möta lärare jag inte känner som säger saker som ”Är det inte du som bloggar på PedagogSTockholm?” följt av att de alltid läser vad jag skriver. Tack alla ni som gav mig sådan improviserad respons. Det värmer ska jag säga! Jag håller med dig Erica Löfgren när du skriver att NCS konferensen känns som en riktig branschträff med många kära möten.

På eftermiddagen följde två kortare seminarier i smågrupper. Anne Öhman guidade oss genom ett antal elevexempel från åk 3 där eleverna hade fått i uppgift att ta fram en reklamfilm för en resa till en planet. Anna-Lena guidade oss in i diskussioner kring bedömning av processen i elevarbetet. Det är lätt att fastna i att bara titta på produkten. Givande och tankeväckande.

Avslutningsvis lyssnade jag på Dan Åkerlunds översiktliga presentation av didaktiska grepp och konsekvenser av vår multimodala utveckling, om kommunikation, bedömning och att designa undervisning. Dan är lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet och forskar kring vad digitaliseringen av skolan innebär för lärandet och minnandet under de första skolåren. Dan tog oss med på en färd från början vad gäller de tekniska finesserna i undervisningen mot det multimodala medielandskapet. Han bjöd oss på flera mycket talande bilder. Minns ni dessa fantastiska, på sin tid moderna, apparater? Jag har faktiskt, en gång för länge sedan, gått kurs där jag lärde mig att klippa i bandet till Tandbergbandspelaren. Rent fysiskt klippte och tejpade vi ihop bandinspelningar för att förändra budskap och skapa effekter. Det var tider det….

IMG_1184A

PS. Dan glömde blåstencilen. Minns du hur det var när läraren delade ut blåstenciler och alla barn satt och luktade på pappren?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.