Visar alla blogginlägg från: december 2014

Prata läsning med sporttermer

Hur kan det låta? Vad kan det handla om?

Först vill jag säga att det är väldigt bra att ha barn och barnbarn. Man kan lära sig mycket av dem! Är du bekant med begreppet MVP? Förkortning av ”Most Valuable Player”. Det syftar på den personen och hens insatser som anses vara mest betydelsefulla för laget som helhet. Här har barnen inga problem med att argumentera för varför och vad som gör någon till MVP.  Det är resultat i siffror för enskilda rekord likaväl som statistik och jämförelser; det kan gälla teknik och väderförhållanden och underlag.

Som lärare kan jag plocka upp idén med MVP när vi talar läsning men nu med innebörden textens ”Mest Värdefulla Fras”. Strategin att tala om MVP  leder in eleverna på att leta särskilt viktiga, och/eller för förståelsen betydelsefulla,  uttryck och fraser.  MVP samtal förutsätter  argument för ståndpunkter, förslag på bevis för dessa och exempel på varför exempelvis en viss fras är mer betydelsefull än en annan. Tanketekniken är densamma som om man diskuterade favoritlagets styrkor och svagheter jämfört med ett annat lag. Givetvis gäller  frasens betydelse för relationen till texten som en helhet. Betydelsen kan förstås som att M syftar på den centrala tanken ( Main idea) i texten eller att V handlar om ett exempel på det starkaste språkliga uttrycket (Vivid language). Det kan också handla om en fras som blir kvar i tankarna hos eleven, en fras som tillför något nytt till elevens tidigare kunskaper och/eller ger en ny förståelse av ett fenomen. V står för Vivid och syftar på att frasen skapar en klar, tydlig inre bild som förklarar och förtydligar innehållet i texten som helhet.

Kriterierna för MVP lärs ut en i taget som med andra lässtrategier.

Sammanfattningsvis krävs följande för att vara en MVP fras:

  • M: frasen säger något om textens centrala tema och/eller innehåll.
  • V: frasen ger en tydlig inre bild.
  • P: frasen är en fras som ”stannar” hos läsaren.

Dessa MVP samtal ska utmana eleverna i textsamtalen på ett högre metakognitivt plan Med krav på kritiskt tänkande och att  bearbeta och syntetisera textinformation. Det ger tillfälle att låta eleverna redan från tidig ålder analysera text på ord och meningsnivå relaterat till textens centrala idé, budskap och/eller innehåll.

Hur låter det för dig? Något du redan gör? Kan sportanknytningen göra en skillnad i textsamtalen?

Critical literacy – critical response – digitala verktyg

Karin lärde oss att vi ska lära eleverna ”att läsa världen”. Jag börjar med att repetera att det finns fyra centrala frågor för critical literacy, nämligen att:

  • ifrågasätta det vardagliga
  • utforska olika perspektiv
  • fokusera olika samhälleliga frågor
  • ta ställning och främja social rättvisa

I Karins föreläsning lyftes frågor som ”Vems röst hörs?” och ”Vem röst hör vi inte?”. Förhållningssättet i critical literacy ger en röst till de som annars inte hörs, ger eleverna möjlighet till nya perspektiv och att söka nya vägar. Detta hjälper våra elever att, utöver att läsa för nöjes skull, börja utforska vad författaren vill säga, ifrågasätta och/eller tänka bredare. Läsning utifrån critical literacy perspektivet tränar läsaren i att packa upp texter samt läsa mellan och bortom raderna.

Till detta kan jag som lärare fråga mig hur jag integrerar IKT i critical literacy. Utgångspunkten för critical literacy är att visuella, muntliga, skriftliga och digitala multimodala texter sammantaget innebär olika sätt att beskriva världen. Dessa beskrivningar är möjliga att tolka, ifrågasätta och omforma. Under läsning kan digitala verktyg som talsyntes, länkade ordlistor och uppslagsverk fungera som som stöd för att utveckla strategiska och självständiga läsare. Digitala verktyg underlättar och möjliggör också responsearbete. Nätplatser ger oss möjlighet att samarbeta på nya sätt och dela arbeten.

I oktober numret av RT, Reading Teacher, presenterar Wood & Jocius (2014) i en artikel tre appar för critical response arbete. Dessa är Storybook Maker, croak.it och Fotobabble. I samtliga exempel gör eleverna analyser av skeenden och förhållanden. Analyserna ligger till grund för tolkningar och i nästa steg ställningstagningar som presenteras i elevarbetena.

När man arbetar med Storybook Maker kan man publicera sitt arbete som en pdf utan interaktivitet, multimedia bok eller en bok som läggs upp och delas i det öppna Storybook Maker biblioteket. Förslagsvis läser eleverna en bok med ett tema som t.ex. mobbning för att sedan göra en egen bok där tar ställning mot detta och presenterar sitt budskap multimodalt.

Croak.it är en enkel ljudinspelningsapp för kortare ljud; 30 sekunder. Det finns en knapp för inspelning och sedan är det bara att trycka, spela in och dela. Ljudet blir en länk som i sin tur går att dela till Facebook, Twitter eller maila direkt från appen. Man kan dela sina croaks på croak.it community. Eftersom det blir en länk är detta ett bra sätt att skapa QR-koder av ljud. Artikeln beskriver ett elevarbete där eleverna fick arbeta med att förbereda, planera och presentera sina tankar och åsikter om utanförskap, vikten av mångfald och att gynna olikheter.

I Fotobabble kombinerar du ditt foto med ett intalat meddelande. Du kan också lägga på en kort text. Ett elevarbete kan handla om att till ett foto/en bild presentera tankar, känslor och reflektioner hos personen på bilden vilket kräver ett genomtänkt inkännande för att bild och röst i budskapet ska stämma överens.

Författarna (Wood & Jocius, 2014) understryker att vi måste komma ihåg att digitala verktyg bara är verktyg precis som papper och penna och att det är det vi gör som är av betydelse. Karin Jönsson upprepade flera gånger i sin föreläsning att critical literacy inte är ett antal färdigheter utan en social handling. Det gör också att högläsning med tänka högt inslag och frågor kring ”Vem är det vi hör tala här?” och ”Vad vill den personen att vi ska tycka?” och ”Vad tycker vi egentligen och varför?” passar bra för det gemensamma utforskandet av texten.

Sammanfattningsvis ligger fokus alltid på innehållet!

Referenser
Wood & Jocius (2014). Beyond Fun and Games: Using an iPad as a Tool for Critical Response. I RT, Reading Teacher, October 2014, p 129-133,  http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/trtr.68.issue-2/issuetoc

På webben för ReadWriteThink hittar du uppslag på lektioner ur ett critical literacy perspektiv, http://www.readwritethink.org

Läs mer om apparna på Skolappar.nu:
Storybook Makerhttp://www.skolappar.nu/my-story/
croak.ithttp://www.skolappar.nu/croak-it/
Fotobabblehttp://www.skolappar.nu/fotobabble/

Du hittar också instruktionsfilmer på Youtube för alla tre apparna.

Critical literacy – se filmen med Karin!

Varsågoda! Här får du chansen att se föreläsningen med Karin Jönsson från igår måndag 15/12. Efter föreläsningen var vi en mindre grupp, forskningscirkeln, som hade förmånen att få samtala med Karin under en timma. Ett reflekterande samtal, kan jag lova! Karin underströk att texter aldrig är neutrala varför vi måste arbeta med frågor som ”Vem säger något i texten?”, ”Vems röst är viktig?” och inte minst ”Vems röst hör vi inte?”. I vårt reflekterande samtal kom det också upp en mängd boktips kring att arbeta med dikter, perspektivisering och ”svåra” ämnen. Förutsatt att jag får in boktitlarna kan jag återkomma med dessa längre fram.

Ordmolnen som Karin visade bilder på under föreläsningen var gjorda i ett program som heter Wordle. För dig som inte var där så handlade ordmolnen om att visa och förtydliga vilka ord som var vanligast förekommande, och som därmed kunde anses som viktigast, i respektive sammanhang. Dessa ordmoln använde läraren för reflekterande samtal tillsammans med barnen. Ordmolnen tydliggjorde vilka ord som kunde ses som mest centrala i respektive text. Du hittar webbtjänsten Wordle på: http://www.wordle.net/

OBS! filmen togs bort 10/4 -15.

För dig som vill läsa mer om critical literacy så har Karin Jönsson, tillsammans med Kerstin Bergöö,  skrivit en bok som heter Glädjen i att förstå. Språk- och textarbete med barn (Studentlitteratur 2012). Boken ser ut så här:

gladjen-i-att-forsta-sprak--och-textarbete-med-barn

Skapa, omskapa, återskapa – Critical Literacy med Karin Jönsson

I går måndag (15/12) föreläste Karin Jönsson, lektor från Malmö högskola, som en del i vår forskarstödda seminarieserie. Vad är då critical literacy? Jag börjar där Karin slutade, dvs. med ett citat om vad literacy är.

Literacy är framför allt något människor gör; det är en handling, som äger rum i en rymd mellan tanke och text. Literacy är inte något som finns i människors huvuden som en uppsättning färdigheter man ska lära sig, och inte något som finns på papper fångat i en text som ska analyseras. Som all annan mänsklig aktivitet är literacy till sitt väsen socialt och äger rum i samspelet människor emellan” (Barton & Hamilton 1998; citerat efter Vasquez & Vander Zanden 2006: 125).

Fokus ligger på literacy som en social handling. I critical literacy går vi ett steg längre och ser inte bara till vad barn läser utan också vad de tänker om läsningen. Karin introducerade oss i critical literacy med följande citat.

”… vad elever lär sig läsa och skriva om, vad de gör med det skrivna och det lästa och vad skrivningen och läsningen gör med dem och deras värld” (Vasquez utgår från Comber & Kamler 1997).

Själv fastnar jag för tanken om att läsning gör något med läsaren. Har vi det som utgångspunkt så blir det mycket viktigt vad vi läser och skriver om. Innehållsfrågan är central i läs- och skrivarbetet i undervisningen. Att läsa och skriva får inte bli en fristående aktivitet utan ett sammanhang utan innehållet i vad vi läser och skriver om ska hela tiden stå i fokus. Karin talade om att våra elever ska få lära sig ”att läsa världen” och hon bjöd oss på många praktiska exempel med vardagstexter, reklam likaväl som skönlitterära texter. Elevernas läsande och skrivande bygger på att de får undersöka texter av olika slag med fokus på makt, genus, etnicitet och rättvisa. Eleverna ska också själva få syn på hur deras förståelse och erfarenheter är grunden för deras egna analyser och tolkningar av vad de läser, deras föreställningar men också av samhälleliga föreställningar och förhållanden.

Sammanfattningsvis handlade Karins föreläsning om funktionellt användande av läsande och skrivande, meningsskapande utifrån texter våra elever möter och en kritisk utforskning av dessa texter. Dessa tre aktiviteter samspelar och stödjer varandra i en ömsesidig process.

Själv tyckte jag att Karins föreläsning även hjälper mig att se hur vi ska arbeta i undervisningen för att medvetandegöra och ge våra elever redskap för ett kritiskt förhållningssätt; helt i enlighet med vad Lgr11 säger. Dessutom redan från förskoleålder. Ungefär som vi kan lära även våra yngsta barn förståelsestrategier redan innan de själva kan läsa.

Vi filmade föreläsningen och jag hoppas att Hasse och Magnus blir klara med den under dagen. I så fall kan jag lägga upp den senare idag, dvs. i nästa inlägg. Filmen kommer att ligga uppe till mitten av januari så de av er som vill se filmen tillsammans med kollegor och diskutera kring critical literacy har en chans att hinna göra det.

Karin Jönsson2_141215

Läslogg, loggbok, lärarjournal, kunskapsjournal, dialoglogg och demokratilogg

För den som vill fördjupa sig mer i läsloggar så kan jag rekommendera Gunilla Molloys artikel som du hittar i Läslyftets Läs- och skrivportal. Artikeln heter Läsloggen – ett tankeredskap. Här får du en dos teori och en dos praktiska exempel.

Artikeln redogör för tidigare forskning för att sätta in läsloggarna i teoretiskt sammanhang. Den gemensamma grunden är idén om att tanke- och språkutveckling är två ömsesidigt beroende parallella processer; något som härrör från Vygotskij. En annan utgångspunkt är att kunskap skapas genom samarbete i en kontext.

För att bättre förstå hur det kan komma sig att olika läsare av samma text kan tolka och förstå texten på olika sätt presenterar Molloy också receptionsteorin. Här möter vi kända namn som Louise M. Rosenblatt, Judith Langer och Kathleen McCormick. Molloy skriver ”[…] att varje läsares texttolkning också utgår från just denna läsares sociala och kulturella bakgrund. I klassrummet, där vi ofta har läsare med olika livserfarenheter och dessutom olika bakgrunder, kan därför tolkningarna av en text bli mycket olika. ” (Molloy 2014, sid. 5) Ja, det är något som vi lärare känner igen, eller hur!?

Molloy lyfter bland annat Rosenblatts två läsarstrategier. Först efferent läsning som handlar om att när elever läser en so- eller no-text fokuserar eleven på fakta och detaljer i texten som denne förväntas förstå, lära sig och ta med sig in i andra lärsituationer. Den andra läsarstrategin är estetisk läsning och den handlar mer om ett personligt möte med skönlitterära texter där läsaren tolkar och förstår textens innehåll utifrån sina erfarenheter, förkunskaper och förutsättningar.

Molloy understryker läsloggarnas betydelse som metodiska redskap. Elevernas reflektioner styr innehållet i textsamtalen och ”[…] förvandlar klassrumssamtalet från ett monologiskt till ett dialogiskt sådant.”(Molloy 2014, sid. 8). I vårt metasamtal kring läsloggar, reflektioner, textsamtal har vi stor användning av begrepp som efferent och estetisk läsning, föreställningsvärldar och allmän och litterär repertoar.

Molloy ger oss ett antal olika exempel på olika läsloggstyper. Jag kan verkligen rekommendera dig att läsa hennes artikel så du får med dig både helheten och de praktiska detaljerna. Här finns mycket att hämta för den som vill arbeta med läsloggar, elevers reflektioner och textsamtal. Vi kan börja med definitionen på reflektion som inte ska förväxlas med att tänka noga. Reflektion handlar om att försöka tänka kring tidigare erfarenheter i ljuset av nya erfarenheter.

Här kommer några exempel från artikeln. Dialoglogg – Eleverna skriver ner sina tankar och reflektioner för att sedan byta med en kamrat, därav namnet dialoglogg. Nästa steg är att skriva kommentarer på varandras tankar för att skapa en dialog mellan olika tankar och reflektioner. Kunskapsjournal skrivs för att eleverna ska få syn på hur de skaffar sig kunskap samt hur denna kunskap förändras när nya fakta tillkommer; skrivs i ämnen som SO och NO. Demokratiloggen är en dialoglogg där tankar och reflektioner går vidare och bemöts och kommenteras av flera kamrater. Det kan liknas vid en skriftlig diskussion. Meta-reflektioner är också ett exempel på sätt att lyfta tankar och reflektioner. Syftet är att börja ”tänka kring det egna tänkandet”. Det kan handla om att fundera över om dagens val av arbetssätt var det bästa för uppgiften, huruvida eleven själv fick nya insikter/lärdomar efter att gruppen delat sina tankar och reflektioner och liknande.

Det finns ett antal ämnesspecifika begrepp i artikeln som jag som läsare har glädje av att borra djupare i. Termer och begrepp som lyfter och vässar vårt gemensamma samtal. Dessa begrepp är enligt min mening följande: efferent och estetisk läsning; föreställningsvärldar; allmän och litterär repertoar; reflektion; textsamtal; meta-reflektion.

För den som vill fördjupa sig mer i läsloggar så kan jag rekommendera Gunilla Molloys artikel som du hittar i Läslyftets Läs- och skrivportal. Artikeln heter Läsloggen – ett tankeredskap.

Referenser:

Gunilla Molloy (2014). Läsloggen – ett tankeredskap

Läslyftet (Skolverket). Läs- och skrivportalen

 

Alternativ läslogg

Läsloggar är ett utmärkt arbetsverktyg i läsundervisningen har varit min åsikt till jag läste en liten artikel med rubriken Rethinking Reading Logs. Artikelförfattaren Sarah Davis upptäckte en dag att – ja, visst läste hennes elever och skrev sina läsloggar – men det fanns ett MEN, upptäckte Sarah. Eleverna såg på läsningen som en uppgift och inte på något de gjorde för nöjes skull.  Inte heller när de faktiskt uppskattade boken de läste. I stället började Sarah prova olika modeller. Det hon fastnade för var att övervaka läsningen via en klasslista. Till att börja med byggde denna på en enkel listning av boktitlarna för respektive elev och vilken sida de hade kommit till respektive dag. Sarah och hennes elever hjälptes  åt med att fylla i listan. Eleverna deltog också i ett boksurr en gång i veckan. Under boksurrs tid fick de först skriva en reflektion kring vad de läste innan de alla delade sina reflektioner i par eller i mindre grupper med sina klasskamrater. Sarah fann att hon fick veta lika mycket om elevernas läsning med skillnaden att eleverna nu själva delade sina tankar och reflektioner om böckerna de läste med kamraterna. Engagemanget och intresset ökade som ett resultat av den nya modellen för läsloggar.

Vi vet från senare tids forskning att tyst läsning i sig inte utvecklar våra elevers läsförmåga. När tiden för tyst läsning också omfattar minilektioner kring lässtrategier och textsamtal blir scenariot ett annat. Eleverna kan få olika uppgifter beroende på dagens genomgång. Uppgifterna kan röra olika strategier som:

  • Prova lässtrategin vi gick igenom.
  • Uppmärksamma hur huvudpersonen agerar och vad som gör att hen agerar just så.
  • Föreställ dig miljön som författaren beskriver så att du i vårt boksurr kan beskriva den.
  • Leta efter en bra början.
  • Lägg märke till ett kapitels tema.
  • Använd sådant du kan för att lista ut vad nya ord betyder. Lägg ett sådant exempel på minnet så du kan berätta om det i vårt boksurr ,
  • Lägg märke till hur en bild eller annan visuell markör hjälper dig att förstå innehållet.

Textsamtalen kan ske i par, smågrupper eller helklass. De kan vara elev- eller lärarledda. Det finns inget one size fits all utan bäst är att använda olika sätt att organisera textsamtalen. Detta återkommer jag till i nästa inlägg där jag kommer att lyfta en del som finns presenterat i en artikel av Gunilla Molloy.

Referenser:

The Reading Teacher (september 2014). Rethinking Reading Logs. Sid. 45.

Glädjen i att förstå – 15/12

Vi har ett fåtal restplatser till föreläsningen 15/12 med Karin Jönsson, lektor vid Malmö högskola. Kommer du loss från allt sista minuten arbete med pepparkaksbak, klippa änglar, julpynta o.likn. så är du hjärtligt välkommen att anmäla dig. Karin Jönsson forskar på yngre elevers läsning med fokus på vad vi läser och skriver om. Critical literacy är ett centralt tema för både boken och denna föreläsning. Med det menar vi här att barnen får undersöka texter av olika slag med fokus på makt, genus, etnicitet och rättvisa. Barnen får lära sig att arbeta med texter utifrån frågor som exempelvis: Vem är det som talar i texten? Vad säger texten oss? Varför? Skulle det kunna vara på något annat sätt?

Föreläsningen, Critical Literacy – Att få tillträde till ett skriftspråkligt medborgarskap, handlar om att det inte bara är viktigt vad barn läser utan också vad de tänker om läsningen. Läsning handlar om att utveckla en annan typ av färdighet än att bara ”läsa rätt och snyggt”.

Andra frågor som föreläsningen berör är:

  • Vad är det barn/elever lär sig när de lär sig läsa och skriva?
  • Vad gör de med det de läser och skriver?
  • Vad gör läsningen och skrivandet med dem och deras värld?

Låter det intressant? Arbetar du som lärare i någon av Stockholms kommunala grundskolor? I så fall är du välkommen att anmäla dig.

Anmälningslänken är: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=80167

Du hittar också anmälningslänken i kalendariet på PS, PedagogStockholm.

Datum och tid: måndag 15/12 kl. 14.30-15.45, Bolinders plan (Bolindersalen).
Föreläsningen är kostnadsfri för skolorna.

gladjen-i-att-forsta-sprak--och-textarbete-med-barn

Kan du hjälpa mig utveckla en idé?

Maria som jag mött på två av mina kurser har föreslagit att jag ska starta en kurs eller kanske mer en workshop kring gemensam diskussion och bedömning av skrivna elevtexter. Hon vill diskutera olika aspekter på skrivna texter från sin undervisning. Programpunkterna på en sådan träff skulle vara att deltagarna tar med sig exempel på en elevtext samt kopior på denna. Deltagarna sitter i smågrupper om fyra och får ca 20 minuter för att diskutera var och ens medtagna elevtext. Kurstillfället skulle vara förslagsvis 2 timmar  och första gången vi provar ett sådant här upplägg träffas vi vid två tillfällen.

Syftet skulle vara att få syn på nya kvaliteter, förslag på vad eleven i fråga behöver utveckla och lite allmänt om nivån i förhållande till ålder, årskurs och kursplanemål.

Hur tycker du att det låter? Intressant? Skulle du vilja delta? Har du förslag på upplägget? Jag vill gärna ta del av dina reflektioner och förslag! Ta chansen att vara med och påverka!

Vägar in i läsningen

Det är rubriken på en av modulerna i Läslyftet. Här hittar vi förslag på arbetsgångar och moment, artiklar skrivna av forskare samt filmer. I avsnittet Texten och kontexten finns en film med rubriken Samtal och skrivande – vägar in i läsningen. Jag har just blivit uppmärksammad på att det är en av ”våra” lärare som guidar oss in i hur hon och hennes klass använder samtalet i textbearbetningen för att den lästa texten ska bli en källa till kunskap. Filmen har anknytning till critical literacy och forskaren Karin Jönsson som några av oss har förmånen att få lyssna på i en föreläsning den 15e december; Critical literacy – att få tillträde till ett skriftspråkligt medborgarskap. Det betyder att filmen karaktäriseras av ett ”critical literacy” perspektiv. Tankarna bakom critical literacy perspektivet genomsyras av att textsamtalen ska leda till att eleverna utvecklar sin förmåga att förstå och påverka sin omvärld men också att förhålla sig kritiskt till olika beskrivningar om omvärlden. Som ”vår” Susanne, läraren i filmen, kommer in på är det viktigt med ett öppet, tillåtande samtalsklimat då klassen kan behöva återkomma till textsamtalets frågor flera gånger och i olika sammanhang. Syftet med textsamtalet är att fånga elevernas engagemang och intresse för texten.

Vill du möta Susanne Dahlgren och hennes klass i årskurs 3 så kan du antingen se filmen i Läs- & skrivportalen  (Läslyftet, Skolverket) eller här:

Källa: Läslyftets Läs- & skrivportalen, Skolverket, 141206.

OBS! Det finns ett fåtal restplatser kvar till föreläsningen 15/12 med Karin Jönsson. Du kan anmäla dig till dessa i kalendariet på PS, PedagogStockholm.

Nytt om Läslyftet!

Har du sett? Kolla in! Hösten 2015 startar det.

Huvudmän kan nu, mellan 4 december och 23 januari, söka stadsbidrag för handledare som ska stödja lärargrupperna i det kollegiala lärandet.

Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Läslyftet bygger på kollegialt lärande, att lärare lär av och med varandra med stöd av en handledare. (www.skolverket.se/laslyftet; 141204)

Läslyftet bygge på antagandet att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevers lärande. Fokus för satsningen är lärarnas lärande. I informationsbroschyrna hittar du det mesta om upplägg, genomförande, handledarutbildning,  stödmaterialet som hör till Läslyftet samt detaljer om hur huvudmannens ansökan om statsbidrag går till.

Länkar till:

Läslyftet infobroschyr