Läslogg, loggbok, lärarjournal, kunskapsjournal, dialoglogg och demokratilogg

För den som vill fördjupa sig mer i läsloggar så kan jag rekommendera Gunilla Molloys artikel som du hittar i Läslyftets Läs- och skrivportal. Artikeln heter Läsloggen – ett tankeredskap. Här får du en dos teori och en dos praktiska exempel.

Artikeln redogör för tidigare forskning för att sätta in läsloggarna i teoretiskt sammanhang. Den gemensamma grunden är idén om att tanke- och språkutveckling är två ömsesidigt beroende parallella processer; något som härrör från Vygotskij. En annan utgångspunkt är att kunskap skapas genom samarbete i en kontext.

För att bättre förstå hur det kan komma sig att olika läsare av samma text kan tolka och förstå texten på olika sätt presenterar Molloy också receptionsteorin. Här möter vi kända namn som Louise M. Rosenblatt, Judith Langer och Kathleen McCormick. Molloy skriver ”[…] att varje läsares texttolkning också utgår från just denna läsares sociala och kulturella bakgrund. I klassrummet, där vi ofta har läsare med olika livserfarenheter och dessutom olika bakgrunder, kan därför tolkningarna av en text bli mycket olika. ” (Molloy 2014, sid. 5) Ja, det är något som vi lärare känner igen, eller hur!?

Molloy lyfter bland annat Rosenblatts två läsarstrategier. Först efferent läsning som handlar om att när elever läser en so- eller no-text fokuserar eleven på fakta och detaljer i texten som denne förväntas förstå, lära sig och ta med sig in i andra lärsituationer. Den andra läsarstrategin är estetisk läsning och den handlar mer om ett personligt möte med skönlitterära texter där läsaren tolkar och förstår textens innehåll utifrån sina erfarenheter, förkunskaper och förutsättningar.

Molloy understryker läsloggarnas betydelse som metodiska redskap. Elevernas reflektioner styr innehållet i textsamtalen och ”[…] förvandlar klassrumssamtalet från ett monologiskt till ett dialogiskt sådant.”(Molloy 2014, sid. 8). I vårt metasamtal kring läsloggar, reflektioner, textsamtal har vi stor användning av begrepp som efferent och estetisk läsning, föreställningsvärldar och allmän och litterär repertoar.

Molloy ger oss ett antal olika exempel på olika läsloggstyper. Jag kan verkligen rekommendera dig att läsa hennes artikel så du får med dig både helheten och de praktiska detaljerna. Här finns mycket att hämta för den som vill arbeta med läsloggar, elevers reflektioner och textsamtal. Vi kan börja med definitionen på reflektion som inte ska förväxlas med att tänka noga. Reflektion handlar om att försöka tänka kring tidigare erfarenheter i ljuset av nya erfarenheter.

Här kommer några exempel från artikeln. Dialoglogg – Eleverna skriver ner sina tankar och reflektioner för att sedan byta med en kamrat, därav namnet dialoglogg. Nästa steg är att skriva kommentarer på varandras tankar för att skapa en dialog mellan olika tankar och reflektioner. Kunskapsjournal skrivs för att eleverna ska få syn på hur de skaffar sig kunskap samt hur denna kunskap förändras när nya fakta tillkommer; skrivs i ämnen som SO och NO. Demokratiloggen är en dialoglogg där tankar och reflektioner går vidare och bemöts och kommenteras av flera kamrater. Det kan liknas vid en skriftlig diskussion. Meta-reflektioner är också ett exempel på sätt att lyfta tankar och reflektioner. Syftet är att börja ”tänka kring det egna tänkandet”. Det kan handla om att fundera över om dagens val av arbetssätt var det bästa för uppgiften, huruvida eleven själv fick nya insikter/lärdomar efter att gruppen delat sina tankar och reflektioner och liknande.

Det finns ett antal ämnesspecifika begrepp i artikeln som jag som läsare har glädje av att borra djupare i. Termer och begrepp som lyfter och vässar vårt gemensamma samtal. Dessa begrepp är enligt min mening följande: efferent och estetisk läsning; föreställningsvärldar; allmän och litterär repertoar; reflektion; textsamtal; meta-reflektion.

För den som vill fördjupa sig mer i läsloggar så kan jag rekommendera Gunilla Molloys artikel som du hittar i Läslyftets Läs- och skrivportal. Artikeln heter Läsloggen – ett tankeredskap.

Referenser:

Gunilla Molloy (2014). Läsloggen – ett tankeredskap

Läslyftet (Skolverket). Läs- och skrivportalen

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.