Visar alla blogginlägg från: januari 2015

Vad lär vi genom forskningen om barns tidiga läsning och skrivning?

Forskartrion Karin Taube, Åke Olofsson och Ulf Fredriksson gav oss svaret på den frågan igår onsdag 28/1 på Vetenskapsrådets nationella konferens.

Jag börjar med resultaten, dvs. forskarnas rekommendationer till oss lärare.

lärar rekommendationer

För studien använde forskartrion meta-analyser och systematiska översikter med fokus på barns tidiga läsning och skrivning. Här kommer några fakta som jag tycker är intressanta att lyfta.

Avgörande för läsförståelsen är för yngre elever avkodningen och därmed förmågan att läsa automatiserat. För äldre elever är det språkförmågan som är mest utslagsgivande. När vi talar om olika språkliga moment är det lätt att glömma att olika elevgrupper och åldersgrupper kan behöva olika saker. I undervisning finns inget one size fits all.

Forskartrion underströk vikten av en systematisk undervisning om bokstav-ljud-kopplingar. Under frågestunden kom frågor kring Bornholmsmodellen och här påminde Karin oss återigen om att sätta just undervisning om bokstav-ljud-kopplingar före t.ex. rim och ramsor. Karin citerade ur National Reading Panels rapport.

It is important to emphasize that systematic phonics instruction should be integrated with other reading instruction to create a balances reading program […]
By emphasizing all of the processes that contribute to growth in reading, teachers will have the best chance of making every child a reader. (NICHD, 2000, s. 2-136).

Likaså underströk forskartrion ordförrådets betydelse för ordavläsning, stavning och läsförståelse. Här ska vi satsa på undervisning om ord morfem (betydelsebärande bitar). Detta gynnar både yngre och äldre elever och allra bäst effekt får man om den morfologiska undervisningen är integrerad med annan undervisning. Vi ska låta våra elever möta nya ord många gånger i olika och stimulerande sammanhang.

Vad gäller läsförståelse och läslust såg rekommendationerna ut så här:

läsförståelse

Skrivningen att det ”finns fast vetenskaplig grund för att följande strategier förbättrar läsförståelsen” är stark! Första punkten styra förståelsen syftar på elevens egen förmåga att övervaka sitt eget lärande för att veta när hen förstår respektive inte förstår. För dig som läst National Reading Panels rapport så är punkterna på sliden bekanta då de stämmer med NRP:s rekommendationer från 2000.

Ja, det var några glimtar från presentationen om Vad lär vi genom forskningen om barns tidiga läsning och skrivning?

Vill du läsa mer om konferensen och de olika forskningsprojekten så hittar du dem här: Vetenskapsrådet. SKOLFORSK – Nationell konferens

De 16 delstudierna finns närmare presenterade i en separat skrift som du antingen köper eller laddar ner kostnadsfritt. Den hittar du här: Forskning och skola i samverkan
För dig som är intresserad av just den här studien så rekommenderar jag dig att läsa sidorna 91-95 för där kan du läsa mer om studien.

Referens:

NICHD (2000). National Reading Panel. Teaching Children to Read. An Evidence-Based Assessment of the Scientific Research Literature on Reading and Its Implications for Reading Instruction.

 

SKOLFORSK – för forskning och skola i samverkan

En heldag med forskningspresentationer. Vilken spännande arbetsdag!

image

Seminarierna, 16 stycken parallella, speglar tre olika perspektiv på uppdraget att kartlägga forskningsresultat:

  1. Hur man kan göra kartläggningar
  2. Vad man kan lära av kartläggningarna
  3. Hur lärarprofession, lärarutbildning och beslutsfattare nyttjar forskning

Konferensen redovisar det projekt som Vetenskaprådet har genomfört under 2014 och som har handlat om att kartlägga utbildningsvetenskaplig forskning.

Jag har valt fyra seminarier:

  • Vad betyder egentligen begreppet inkludering? Vad leder till ökad måluppfyllelse för elever i svårigheter och hur är deras situationer när de integreras? – Claes Nilholm
  • Vad lär vi genom forskningen om barns tidiga läsning och skrivning? – Karin Taube
  • Vad är formativ bedömning enligt svensk och internationell forskning? – Viveca Lindberg
  • Internationella jämförelser av skolresultat. – Sverker Lindblad

Mycket är intressant och från förmiddagens pass vill jag lyfta Claes Nilholm som berättade om hur projektet inkluderande undervisning lett till tre forskningsöversikter. Han underströk att det är graden av skillnad som är det viktiga när man utvärderar olika typer av metoder/arbetssätt. Många har starka effekter men hur ser skillnaden ut? Han utvecklade också hur inkluderingsbegreppet används i forskning. I artiklar med empirisk inriktning används begreppet närmast som en synonym till VAR elever får sin utbildning (=placering) och i andra sammanhang kan det användas som en del i en mer avancerad diskussion om vad inkludering innebär.

Karin Taube presenterade preliminära resultat som pekar mot att barns tidiga läsutveckling stöds mest effektivt av en balanserad läsundervisning. En sådan omfattar språkliga aktiviteter i en miljö som stimulerar läsande och skrivande. Den omfattar också en tydlig och systematisk undervisning om bokstäver och ljud. Sammanfattningsvis: språkstimulerande miljö och en tydlig, välstrukturerad och systematisk undervisning.

image

Vädret var lite grått och trist men vad gör väl det en sådan här dag!?

Ordväggar

Är du bekant med det? Jo, det är ett (1) sätt att arbeta med elevers ordförråd.

Jag fortsätter mina inlägg om ordförråd utifrån en artikel i Reading Teacher, ”Four practical principles for enhancing vocabulary instruction”. Artikelförfattarna och forskarna använde i sin studie något som de kallade MCVIP, Multifaceted Vocabulary Instruction Program. Samtliga MCVIP-projektets klassrum arbetade med så kallade ordväggar. Läraren förbereder ord och begrepp som denne anser att eleverna behöver arbeta med och lära sig. Detta gör läraren när klassen exempelvis börjar att läsa ett nytt ämnesområde eller en ny text eller bok. Valda ord skrivs på lappar som sätts upp och organiseras i olika kolumner på en ordvägg. Kolumnerna väljs utifrån text, ämnesområde och syfte. Ord och begrepp åskådliggörs också med lämpliga bilder för att även visualisera betydelsen. Studien byggde på tre år av klassrumsobservationer med elever i 10-11 års ålder. Huvudresultatet utgörs av fyra principer för vad forskarna fann vara effektiv undervisning i ordkunskap. Dessa var:

  1. Connect Two
  2. Two-in-One
  3. Character Trait Writing
  4. Concept Word Précis Writing

Conncet Two, eleven väljer två ord från ordväggen och förklarar hur dessa två ord är relaterade till varandra. Two-in-One innebär att eleverna skriver meningar till orden varefter kamraterna får läsa deras meningar och diskutera hur orden har använts. Character Trait Writing innebär att eleverna väljer ord som betecknar karaktärsdrag hos någon av karaktärerna i en skönlitterär text. De skriver några meningar om hur de valda orden passar karaktären i texten. Kamraterna läser varandras meningar och diskuterar hur de tycker orden passar karaktären. Concept Word Precis Writing, eleven väljer ett ord från ordväggens kolumn för begrepp och förklarar ordet kort. I detta fall ger läraren eleverna ett maxtak på hur många ord de får använda för sin ordförklaring.

Under studiens genomförande fann man att lärare sedan tidigare hade för vana att förklara ord och begrepp i undervisningen. Problemet var att detta tar ganska mycket tid varför man bara hann ett fåtal ord och begrepp eller inte hann arbeta med vad de kallar deep processing experiences. Innebörden i detta uttryck är att eleverna ska få arbeta med att jämföra och söka motsatser, locka fram nyanser och alternativa betydelser, använda ord i meningar, använda valda ord när de analyserar och tolkar texter, karaktärer och föreställningar. Lärarna fick i uppgift att vid minst två 15-minuters pass i veckan arbeta med detta.

Arbetssättet ger tillfälle till både ett gemensamt lärande och åsiktsutbyte och eget arbete med att sätta in ord och begrepp i sammanhang. Vidare innebär det både muntliga och skriftliga övningar. Det utmanar tänkandet och aktiverar elevernas kognitiva tankeprocesser. Forskarna understryker betydelsen av ett varierat och brett arbetssätt kring ord och begrepp för att aktivera eleverna i att skapa hela nätverk kring orden. Ord och begrepp ska läras in i ett sammanhang och undervisningen ska fokusera elevernas inriktning på att använda deep processing experiences. Detta underlättar och möjliggör en djupare förståelse av ord och begrepp.

Sammanfattningsvis rekommenderar forskarna att läraren väljer runt 12 ord och begrepp att arbeta med varje vecka; då menar de ett arbete på djupet. Ordväggen ska presentera ord och begrepp tillsammans med bilder och de ska organiseras i kolumner under rubriker som passar ämnesområdet och texterna. Återkom till ordväggen vid flera tillfällen. Arbeta med de fyra principerna för effektivt ordförrådsarbete. Avsluta arbetet med att tillsammans med eleverna gå igenom orden igen. Här är det viktigt att lyssna in om alla har förstått alla ord eller om det finns några missuppfattningar. I så fall ska läraren tydliggöra och förklara just dessa ord igen för att rätta till missförståndet.

Via FB, Facebook, har jag hittat till Marika Nylund Eks blogg Läs- och skrivundervisning  som visar exempel på en varierad och väl genomtänkt undervisning i ord- och begreppsundervisning. Jag tycker att Marikas presentation av hur hon arbetar med detta stämmer väldigt bra överens med vad de beskriver i artikeln jag har refererat till. Jättespännande att läsa den!

Jobbar du också med ordväggar och är lärare i Stockholm så mejla mig gärna eller skriv en kommentar så kontaktar jag dig. Jag skulle gärna vilja besöka klassrum där det är med ordväggar är ett verktyg i undervisningen.

Referenser:

Baumann, Blachowicz m.fl. (2014). Four practical principles for enhancing vocabulary instruction. I Reading Teacher, Vol 68, Issue 1, September 2014, pp. 13-23.

Varje dag något nytt!

Igår torsdag 22/1 fick vi en duvning om ungas läsande och skrivande i ett föränderligt medielandskap av Christina Olin-Scheller, professor vid Karlstads universitet.

Igår vidgade jag också mitt ordförråd med en del nya begrepp. Jag lärde mig inte bara betydelsen utan fick orden insatta i olika sammanhang. Orden ingår liksom i ett gigantiskt nätverk med andra ord och begrepp jag har mött i mitt arbete. En del har sin betydelse tydligt utmejslad och andra är fortfarande lite luddiga och diffusa.

Konvergenskultur handlar om en deltagarkultur då vi både läser och skriver i en sådan utsträckning att det i slutändan blir svårt att dra gränsen till vem som egentligen är upphovsmakare till ett alster. Den som läser och skriver här kan benämnas prosument och är någon som både själv producerar och konsumerar, i det här sammanhanget handlar det om att skriva och läsa texter. När man talar om konvergenskultur och prosumenter blir det intressant att utveckla begreppen plagiera, imitatio och intertextualitet. Jag är själv fortfarande osäker på var gränserna går i praktiken. Christina gav oss exempel från fanfiction. Dessa gällde när elever skriver alternativa fortsättningar och/eller nya avsnitt om Harry Potter. Det finns särskilda forum där skrivarna lägger upp sina texter men också diskuterar dessa i diskussionstrådar. På så vis får de respons men också en chans att utveckla hur de tänkte och varför. Spännande exempel som gjorde mig nyfiken på att börja googla fram sådana forum.

Ett annat nytt uttryck jag lärde mig var wikipetter. En wikipetter är någon som alltid tar reda på allt genom att snabbt googla fram svaret. Christina menade att en del av oss, i alla fall många av de yngre, har mobilen som en förlängning av armen. Då är det också lätt att söka svaren på nätet. Hur går det då med källkritiken för en wikipetter? Christina gav oss ett underbart exempel på en uppgift som utfördes av en grupp elever på ett byggprogram någonstans i Värmland. Titta på föreläsningen så får du höra den historien. Det är den värd!

OBS! filmen med Christina Olin-Schellers föreläsning togs bort 10/4 -15.

Christina visade under sin föreläsning två korta Youtube-filmer. I och med att Youtube-filmerna inte finns med i vår inspelning så lägger jag upp dem separat.

Den första har anknytning till våra yngsta. Titeln för denna är: This one works.

Den andra var avslutningen på Christinas föreläsning. Den visar ett exempel på elevers förmåga att berätta en historia. Eleverna som gjorde filmen ingår i en av hennes studier. När man ser antal visningar förstår man att eleverna ångrade att de lät skolan lägga upp den! Titeln för denna är: Late to school.

Christina har förstås skrivit flera böcker. Jag blev nyfiken på hennes bok om fanfiction med titeln Författande fans (2010, Studentlitteratur).

Författande fans

En annan bok som kommer ut om någon vecka är Svensk forskning om läsning och läsundervisning (2014, Gleerups). Christina är tillsammans med Michael Tengberg redaktörer för boken. I boken bidrar 17 svenska läsforskare med analyser och skolans läspraktiker och ungas läsning och tolkning. Den sägs erbjuda en fördjupning inom flera områden och det är något jag skulle uppskatta. Det måste ju vara något för mig! En måste läsa…, eller hur!?

Här hittar du Gleerups beställningsblad för boken.

sv forsk bokbild

 

Kan du de här orden?

Vill du vidga ditt ord- och begreppsförråd? Jag tänker på ord och begrepp som textrörlighet och tolkande läsförmåga. Var de för lätta för dig!? I så fall kan du fundera över prosument, konvergenskultur, fokalisator och imitatio!

Jag har ett fåtal restplatser till föreläsningen med Christina Olin-Scheller imorgon torsdag 22/1.

Föreläsningens rubrik är ”Barns och ungas läsande och skrivande i ett föränderligt medielandskap”.

Lokal: Bolindersalen, Bolinders plan 1

Tid: 14:30-15:45 för föreläsningen i storgrupp

Anmälningslänk och mer info: Klicka här! 

Webbinariet om Läslyftet!

Nu finns det att se och ta del av! Som några har märkt så bröts den första länken som man skulle använda för att delta i webbinariet vid live-sändningen men nu finns allt upplagt. Du hittar det på Skolverkets webbsida tillsammans med presentationsunderlaget.

Direktlänkarna är:

Hoppas att vi får våra frågor besvarade! Har inte själv hunnit ta del av hela presentationen än.

Ordfattigdom

Lästa texter blir impulser som leder vidare. Har du hört den där uppmaningen om ”Tänk inte på en rosa elefant!”? Vilket leder till att man inte kan låta bli att tänk på just en rosa elefant. Efter att ha läst Åsa Elwérs avhandling om elever som läser utmärkt utan förståelse och slutsatsen att ordförrådets omfattning och djup är av mycket stor betydelse för vår läsförståelse så ser jag artiklar om ordförråd överallt. Ordförråd och undervisning kring det har blivit min rosa elefant. Det finns överallt oavsett vad jag läser. Att skriva blogginlägg blir mitt sätt att få någon ordning i tankarna och allt läst.

Skolresultaten kan stå och falla med hur pass brett och djupt ordförråd en elev har. Man skulle kunna tala om ordfattigdom.

Först lite om barns utveckling av ordförråd. Har du hört talas om SPRINT-projektet (SPRåkINTerventionsprojekt)? Det studerar hur barns tidiga språkmiljö påverkar språkutvecklingen och hur språkmiljön är relaterad till den kommande läs- och skrivinlärningen. Ett stort antal familjer med barn från 18 månaders ålder upp till de första skolåren deltar. Jag har en kollega som deltog med sin familj och hon har berättat om enkäter och videofilmning i hemmet av samtal föräldrar – barn. Familjens språkmiljö, dvs. hur man samtalar och om vad, vilket vokabulär som används etc. leder till stora skillnader mellan barns språkutveckling. I en av de refererade artiklarna understryker forskaren Christine Cox Eriksson (Högskolan Dalarna) att ingenting går upp mot mänsklig kontakt de första åren och att man som förälder ska läsa och samtala mycket med barnet.

Tillbaka till begreppet ordfattigdom. Enligt artikelförfattaren, Overturf, fann forskarna Hart och Risley att förskolebarn från högutbildade hem hör omkring 1 500 fler ord per timme än barn från socio-ekonomiskt mer utsatta familjer. Ett hissnande resultat som förklarar mycket av effekterna av den socio-ekonomiska bakgrundens påverkan. Ordfattigdom påverkar hela skolgången för ett barn. Vikten av undervisning i ord och begrepp men också hur man tar reda på okända ord blir tydlig mot bakgrund av detta. Artikeln refererar till Michael Graves (professor i Literacy Education, University of Minnesota, Minneapolis) och hans forskning som pekar ut tre strategier för att bestämma betydelsen för okända ord:

  1. Använda innehållsbetydelse på menings- och/eller avsnittsnivå för att ringa in ords betydelse.
  2. Använda prefix, suffix och/eller utgå från ordets rot
  3. Använda ordbok, synonymlexikon och liknande

Artikeln framhåller också vikten av att inte bara lära sig ords betydelse. Säkra läsare vet nämligen att bygga hela nätverk runt ords betydelse, dvs. att känna till synonymer, motsatsord, homofona ord (likalydande ord men med olika betydelse som t.ex. jul-hjul, ägg-egg) och ord med flerfaldig betydelse (t.ex. vass-vass, den förra i betydelsen vass som motsats till trubbig, den senare i betydelsen en växt).

Overturf presenterar ännu en indelning som hon benämner Tier 1, 2 och 3 och som refererar till att orden ligger på olika nivåer. Tier 1 syftar på ord som eleven redan kan. Tier 2 syftar på generella skolspecifika ord vilket betyder ord som elever ofta möter i olika ämnen. Exempel på sådan är analysera och specifik. Tier 3 är ord som är ämnesspecifika och som elever bara möter när de läser ett visst ämne. Särskilt viktigt är det att undervisa i ordkunskap kring ord i grupperna Tier 1 och 2 då dessa har mycket stor betydelse för skolarbetet. Orden presenteras förslagsvis så att de används i flera, olika ämnen och sammanhang för att underlätta för elever att bygga hela nätverk där enskilda ord ingår i förhållande och i jämförelse med andra ord.

Hur var det nu med att inte tänka på den rosa elefanten? Ja, jag har snöat in på strategier för att arbeta med ord- och begrepp. Tror nog det blir tre fyra inlägg till i ämnet. Texterna ligger på hög och väntar!

Referens:

Hart, B. & Risley, T.R. (2003). The Early Catastrophe: The 30 Million Word Gap by Age 3. I American Educator, pp. 4-9.
Läs mer om studien här: The Early Catastrophe.

Overturf, B. J. (2014). Interrupting the Cycle of Word Poverty. I Reading Today. Vol 32, N 3, Nov/Dec 2014, pp. 22-23.

SPRINT, http://sprint.ling.su.se/index.php?meny=hem, 150118.

Många visningar = många intresserade!

117 visningar två dygn efter att jag lagt upp föreläsningen med Katharina Andersson om ”Visst kan pojkar skriva!”. Det betyder att ni är många som tycker som jag, dvs. ämnet är riktigt intressant. Hade varit roligt om vi alla kunde ha haft ett gemensamt samtal om våra erfarenheter och reflektioner kring pojkars skrivande! Jag undrar om det kommer något i Läslyftet om detta?

För dig som inte var där!

Nu kan du se en inspelning av föreläsningen om pojkars skrivkompetens med Katharina Andersson. Avhandlingens titel ”Visst kan pojkar skriva!” visade sig vara fyndig ur flera aspekter. Den delar nämligen upp arbetet i tre vetenskapsområden:

  1. Pojkar
  2. Skrivkompetenser
  3. Nationellt prov

Katharina har specifikt studerat pojkars texter samt gjort en bred analys utifrån ett vidgat textbegrepp. Det är den första omgången från 2009 som studeras och eleverna skrev fyra texter i olika genrer som en del av provet. Katharina har närläst 231 tioåriga pojkars texter, dvs. 231 pojkar X 4 texter. Avhandlingens forskningsfråga var ”Hur visar pojkarna sina kompetenser att skriva på det nationella provet 2009?”.

I föreläsningen får vi en utomordentlig presentation av hur studien genomförts, motiven för att göra studien och tankarna bakom den. Vi åhörare fick en del att fundera över som det vanligt förekommande vardagstänket om pojkar och deras studieresultat som inte alltid är vetenskapligt förankrat. Eller vad är det nationellt ämnesprov i svenska egentligen mäter? Vad får vi veta och vad får vi inte veta?

Har du någonsin funderat över begreppen plagiat, imitation och intertextualitet? När pojkar skriver inspirerade av t.ex. TV/data-spel – är det då ett plagiat, en imitation eller ett exempel på intertextualitet? För att spetsa till frågan fick vi göra en jämförelse med Barabass av Pär Lagerkvist. Katharina använde intertextualitet i analysen av pojkarnas texter vilket betyder att hon undersökte varifrån pojkarna fått sin inspiration när de skrev sina texter. Exemplen kring intertextualitet gav i alla fall mig en aha-upplevelse.

Undervisar du i svenska i åk 3, åtminstone till och från, så rekommenderar jag dig att se föreläsningen. Katharinas föreläsning ger nya tankar; väcker frågor och vidgar vår kunskap om pojkars skrivande.

OBS! filmen togs bort 10/4 -15.

Avhandlingen kan du ladda ner från Skolportens webb: ”Visst kan pojkar skriva!

PS. Katharina föreläser gärna i olika sammanhang och ute på skolor. Ett annat ämne som Katharina brukar tala om är temat Att vara lärare – Att bli forskare. För dig som vill nå Katharina så hittar du henne på Högskolan i Gävle .

Kan man läsa utmärkt utan förståelse?

Hur viktigt är ordförrådet för läsförståelsen? Vi talar om vikten av att undervisa i läsförståelsestrategier. Bland dessa ingår givetvis att lära våra elever dels att vara uppmärksamma på sådant de inte förstår eller verkar märkligt, dels strategier för hur man gör när man inte förstår ord och begrepp som används i texten. Forskare understryker vikten av ”self-monitoring” och menar då att läsaren ska veta när hen vet och förstår och när hen inte förstår. Vikten av ett stort ordförråd för läsförståelsen uppmärksammas i en avhandling av Åsa Elwér. Titeln är ”Early Predictors of Reading Comprehension Difficulties” (2014).

Avhandlingen undersöker den kognitiva och språkliga profilen hos elever med läsförståelseproblem, alltså elever som läser utmärkt men inte förstår det de läser. Studien gjordes i ett longitudinellt perspektiv. Drygt 1000 tvillingpar mellan 5-15 år ingick i studien.

Studien fann att en svag språklig profil inte påverkar läsförståelse förrän efter några år i skolan; oftast först i tioårsåldern. Gemensamt elever som läste utmärkt men utan att förstå var att de hade:

  • Litet ordförråd
  • Problem med grammatik
  • Svårt att återberätta
  • Svårt att komma ihåg vad de läst

Forskaren Åsa Elwér frågade sig förstås varför? Hennes hypotes är att texter för yngre elever inte kräver någon större språkförståelse. Detta för tankarna till fenomenet att eleverna under de första åren lär sig att läsa varefter de runt tioårsåldern går över till att läsa för att lära. Det är vid detta fokusskifte som problemet med brister i läsförståelsen synliggörs. Plötsligt höjs abstraktionsgraden och ämnesspecifika ord, termer och begrepp blir en del i texterna eleverna läser för att lära. Därmed blir det också viktigt att undervisningen omfattar ett aktivt arbete med nya ord och begrepp. Våra elever måste uppmuntras att ta reda på ords betydelse när de inte är säkra på att de förstår. Likaså att gå vidare när de finner sådant de tycker är märkligt i en text. Det kan gälla grammatiska strukturer, händelser som är ologiska, bildspråk och metaforer. I läsförståelseundervisning talar vi om att ställa frågor, undersöka underliggande budskap och reda ut oklarheter.

Ordförrådets omfattning har en avgörande betydelse för lärandet i olika ämnen. Det gäller både det aktiva och passiva ordförrådet. Det förra syftar på ord som man regelbundet använder, det senare ord man kan men kanske inte använder så ofta. Ett begränsat ordförråd och ovana att ta reda på vad ord betyder ger oss läsare som läser utmärkt men utan förståelse.

Det här med ordförråd är riktigt spännande! Det är också temat för ett antal artiklar jag nyligen har läst så jag tänker återkomma till undervisning kring ord, termer och begrepp.

Åsa Elwérs avhandling kan du ladda ner här: Early Predictors of Reading Comprehension Difficulties

Skolportens intervju med Åsa Elwér