Kan man läsa utmärkt utan förståelse?

Hur viktigt är ordförrådet för läsförståelsen? Vi talar om vikten av att undervisa i läsförståelsestrategier. Bland dessa ingår givetvis att lära våra elever dels att vara uppmärksamma på sådant de inte förstår eller verkar märkligt, dels strategier för hur man gör när man inte förstår ord och begrepp som används i texten. Forskare understryker vikten av ”self-monitoring” och menar då att läsaren ska veta när hen vet och förstår och när hen inte förstår. Vikten av ett stort ordförråd för läsförståelsen uppmärksammas i en avhandling av Åsa Elwér. Titeln är ”Early Predictors of Reading Comprehension Difficulties” (2014).

Avhandlingen undersöker den kognitiva och språkliga profilen hos elever med läsförståelseproblem, alltså elever som läser utmärkt men inte förstår det de läser. Studien gjordes i ett longitudinellt perspektiv. Drygt 1000 tvillingpar mellan 5-15 år ingick i studien.

Studien fann att en svag språklig profil inte påverkar läsförståelse förrän efter några år i skolan; oftast först i tioårsåldern. Gemensamt elever som läste utmärkt men utan att förstå var att de hade:

  • Litet ordförråd
  • Problem med grammatik
  • Svårt att återberätta
  • Svårt att komma ihåg vad de läst

Forskaren Åsa Elwér frågade sig förstås varför? Hennes hypotes är att texter för yngre elever inte kräver någon större språkförståelse. Detta för tankarna till fenomenet att eleverna under de första åren lär sig att läsa varefter de runt tioårsåldern går över till att läsa för att lära. Det är vid detta fokusskifte som problemet med brister i läsförståelsen synliggörs. Plötsligt höjs abstraktionsgraden och ämnesspecifika ord, termer och begrepp blir en del i texterna eleverna läser för att lära. Därmed blir det också viktigt att undervisningen omfattar ett aktivt arbete med nya ord och begrepp. Våra elever måste uppmuntras att ta reda på ords betydelse när de inte är säkra på att de förstår. Likaså att gå vidare när de finner sådant de tycker är märkligt i en text. Det kan gälla grammatiska strukturer, händelser som är ologiska, bildspråk och metaforer. I läsförståelseundervisning talar vi om att ställa frågor, undersöka underliggande budskap och reda ut oklarheter.

Ordförrådets omfattning har en avgörande betydelse för lärandet i olika ämnen. Det gäller både det aktiva och passiva ordförrådet. Det förra syftar på ord som man regelbundet använder, det senare ord man kan men kanske inte använder så ofta. Ett begränsat ordförråd och ovana att ta reda på vad ord betyder ger oss läsare som läser utmärkt men utan förståelse.

Det här med ordförråd är riktigt spännande! Det är också temat för ett antal artiklar jag nyligen har läst så jag tänker återkomma till undervisning kring ord, termer och begrepp.

Åsa Elwérs avhandling kan du ladda ner här: Early Predictors of Reading Comprehension Difficulties

Skolportens intervju med Åsa Elwér

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.