Ordfattigdom

Lästa texter blir impulser som leder vidare. Har du hört den där uppmaningen om ”Tänk inte på en rosa elefant!”? Vilket leder till att man inte kan låta bli att tänk på just en rosa elefant. Efter att ha läst Åsa Elwérs avhandling om elever som läser utmärkt utan förståelse och slutsatsen att ordförrådets omfattning och djup är av mycket stor betydelse för vår läsförståelse så ser jag artiklar om ordförråd överallt. Ordförråd och undervisning kring det har blivit min rosa elefant. Det finns överallt oavsett vad jag läser. Att skriva blogginlägg blir mitt sätt att få någon ordning i tankarna och allt läst.

Skolresultaten kan stå och falla med hur pass brett och djupt ordförråd en elev har. Man skulle kunna tala om ordfattigdom.

Först lite om barns utveckling av ordförråd. Har du hört talas om SPRINT-projektet (SPRåkINTerventionsprojekt)? Det studerar hur barns tidiga språkmiljö påverkar språkutvecklingen och hur språkmiljön är relaterad till den kommande läs- och skrivinlärningen. Ett stort antal familjer med barn från 18 månaders ålder upp till de första skolåren deltar. Jag har en kollega som deltog med sin familj och hon har berättat om enkäter och videofilmning i hemmet av samtal föräldrar – barn. Familjens språkmiljö, dvs. hur man samtalar och om vad, vilket vokabulär som används etc. leder till stora skillnader mellan barns språkutveckling. I en av de refererade artiklarna understryker forskaren Christine Cox Eriksson (Högskolan Dalarna) att ingenting går upp mot mänsklig kontakt de första åren och att man som förälder ska läsa och samtala mycket med barnet.

Tillbaka till begreppet ordfattigdom. Enligt artikelförfattaren, Overturf, fann forskarna Hart och Risley att förskolebarn från högutbildade hem hör omkring 1 500 fler ord per timme än barn från socio-ekonomiskt mer utsatta familjer. Ett hissnande resultat som förklarar mycket av effekterna av den socio-ekonomiska bakgrundens påverkan. Ordfattigdom påverkar hela skolgången för ett barn. Vikten av undervisning i ord och begrepp men också hur man tar reda på okända ord blir tydlig mot bakgrund av detta. Artikeln refererar till Michael Graves (professor i Literacy Education, University of Minnesota, Minneapolis) och hans forskning som pekar ut tre strategier för att bestämma betydelsen för okända ord:

  1. Använda innehållsbetydelse på menings- och/eller avsnittsnivå för att ringa in ords betydelse.
  2. Använda prefix, suffix och/eller utgå från ordets rot
  3. Använda ordbok, synonymlexikon och liknande

Artikeln framhåller också vikten av att inte bara lära sig ords betydelse. Säkra läsare vet nämligen att bygga hela nätverk runt ords betydelse, dvs. att känna till synonymer, motsatsord, homofona ord (likalydande ord men med olika betydelse som t.ex. jul-hjul, ägg-egg) och ord med flerfaldig betydelse (t.ex. vass-vass, den förra i betydelsen vass som motsats till trubbig, den senare i betydelsen en växt).

Overturf presenterar ännu en indelning som hon benämner Tier 1, 2 och 3 och som refererar till att orden ligger på olika nivåer. Tier 1 syftar på ord som eleven redan kan. Tier 2 syftar på generella skolspecifika ord vilket betyder ord som elever ofta möter i olika ämnen. Exempel på sådan är analysera och specifik. Tier 3 är ord som är ämnesspecifika och som elever bara möter när de läser ett visst ämne. Särskilt viktigt är det att undervisa i ordkunskap kring ord i grupperna Tier 1 och 2 då dessa har mycket stor betydelse för skolarbetet. Orden presenteras förslagsvis så att de används i flera, olika ämnen och sammanhang för att underlätta för elever att bygga hela nätverk där enskilda ord ingår i förhållande och i jämförelse med andra ord.

Hur var det nu med att inte tänka på den rosa elefanten? Ja, jag har snöat in på strategier för att arbeta med ord- och begrepp. Tror nog det blir tre fyra inlägg till i ämnet. Texterna ligger på hög och väntar!

Referens:

Hart, B. & Risley, T.R. (2003). The Early Catastrophe: The 30 Million Word Gap by Age 3. I American Educator, pp. 4-9.
Läs mer om studien här: The Early Catastrophe.

Overturf, B. J. (2014). Interrupting the Cycle of Word Poverty. I Reading Today. Vol 32, N 3, Nov/Dec 2014, pp. 22-23.

SPRINT, http://sprint.ling.su.se/index.php?meny=hem, 150118.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.