Vad lär vi genom forskningen om barns tidiga läsning och skrivning?

Forskartrion Karin Taube, Åke Olofsson och Ulf Fredriksson gav oss svaret på den frågan igår onsdag 28/1 på Vetenskapsrådets nationella konferens.

Jag börjar med resultaten, dvs. forskarnas rekommendationer till oss lärare.

lärar rekommendationer

För studien använde forskartrion meta-analyser och systematiska översikter med fokus på barns tidiga läsning och skrivning. Här kommer några fakta som jag tycker är intressanta att lyfta.

Avgörande för läsförståelsen är för yngre elever avkodningen och därmed förmågan att läsa automatiserat. För äldre elever är det språkförmågan som är mest utslagsgivande. När vi talar om olika språkliga moment är det lätt att glömma att olika elevgrupper och åldersgrupper kan behöva olika saker. I undervisning finns inget one size fits all.

Forskartrion underströk vikten av en systematisk undervisning om bokstav-ljud-kopplingar. Under frågestunden kom frågor kring Bornholmsmodellen och här påminde Karin oss återigen om att sätta just undervisning om bokstav-ljud-kopplingar före t.ex. rim och ramsor. Karin citerade ur National Reading Panels rapport.

It is important to emphasize that systematic phonics instruction should be integrated with other reading instruction to create a balances reading program […]
By emphasizing all of the processes that contribute to growth in reading, teachers will have the best chance of making every child a reader. (NICHD, 2000, s. 2-136).

Likaså underströk forskartrion ordförrådets betydelse för ordavläsning, stavning och läsförståelse. Här ska vi satsa på undervisning om ord morfem (betydelsebärande bitar). Detta gynnar både yngre och äldre elever och allra bäst effekt får man om den morfologiska undervisningen är integrerad med annan undervisning. Vi ska låta våra elever möta nya ord många gånger i olika och stimulerande sammanhang.

Vad gäller läsförståelse och läslust såg rekommendationerna ut så här:

läsförståelse

Skrivningen att det ”finns fast vetenskaplig grund för att följande strategier förbättrar läsförståelsen” är stark! Första punkten styra förståelsen syftar på elevens egen förmåga att övervaka sitt eget lärande för att veta när hen förstår respektive inte förstår. För dig som läst National Reading Panels rapport så är punkterna på sliden bekanta då de stämmer med NRP:s rekommendationer från 2000.

Ja, det var några glimtar från presentationen om Vad lär vi genom forskningen om barns tidiga läsning och skrivning?

Vill du läsa mer om konferensen och de olika forskningsprojekten så hittar du dem här: Vetenskapsrådet. SKOLFORSK – Nationell konferens

De 16 delstudierna finns närmare presenterade i en separat skrift som du antingen köper eller laddar ner kostnadsfritt. Den hittar du här: Forskning och skola i samverkan
För dig som är intresserad av just den här studien så rekommenderar jag dig att läsa sidorna 91-95 för där kan du läsa mer om studien.

Referens:

NICHD (2000). National Reading Panel. Teaching Children to Read. An Evidence-Based Assessment of the Scientific Research Literature on Reading and Its Implications for Reading Instruction.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.