Visar alla blogginlägg från: februari 2015

Bloggen i NCS nyhetsbrev 1/2015!

Du prenumererar väl på NCS nyhetsbrev? Här hittar du en blänkare om min blogg, närmare bestämt inlägget med de filmade föreläsningarna med de senaste fyra forskarna och deras föreläsningar. Jätteroligt att de får en större spridning än till bara Stockholmslärare, eller hur!? Du har väl tagit chansen att se de filmade föreläsningarna? Du har till mitten av mars på dig. Det är inte var dag man kan se dessa fyra forskare föreläsa. Tänk så bra att kunna titta den dag och tid man bestämmer själv. De forskare det gäller här är Christina Olin-Scheller, Katharina Andersson, Karin Jönsson och Barbro Westlund. Ingen dålig kvartett!

För dig som ännu inte har prenumererat på NCS nyhetsbrev så hittar du en länk längst ner på NCS sida. Adressen till sidan är: NCS nyhetsbrev. Du länkas vidare till en sida som ser ut så här (bilden är länkad så du kommer direkt till rätt sida):

NCS nyhetsbrev prenumerera

Så här ser det ut på NCS sida för nyhetsbrevet. Förkortningen NCS står för ”Nationellt centrum för språk- läs- och skrivutveckling”. Sedan 2008 finns centrumet på Skolverket. När du ändå besöker NCS sida så passa på och läs om vad NCS gör och har gjort. Det är nämligen en hel del!

NCS nyhetsbrev2

 

Se Barbro tala om ALK!

Äntligen säg!

När du har tittat på Barbro Westlunds föreläsning får du gärna skriva en kommentar. Jag diskuterar gärna föreläsning, läsförståelse och allt som hör därtill.

Vill du köpa boken ”Aktiv läskraft – att undervisa i lässtrategier för förståelse” (åk 7-9) till ett bra pris kan du använda det här förlagserbjudandet

OBS! filmen med Barbro Westlunds föreläsning togs bort 10/4 -15.

Barbro Westlunds föreläsning ingår som tidigare föreläsningar i den forskarstödda seminarieserie som erbjudits en grupp med läs- och språkutvecklare i Stockholms kommunala grundskolor. De tre senaste föreläsningarna låg kvar mars månad ut (alla filmer är nu borttagna!). Länkarna till de tidigare blogginläggen är:

PS! Hörde du att Barbro flera gånger nämnde Adrienne Gear? Undrar du vem Adrienne är? Det kan du få veta den 22a april för då kan du lyssna på en föreläsning med henne. Jag återkommer med mejl till skolornas läs- och språkutvecklare med mer information och länk för att anmäla sig. Vik eftermiddagen onsdag den 22a april!

Vilken kunskapssyn har du?

Översiktligt handlade föreläsningen om läsningens beståndsdelar, didaktiska överväganden, teoretisk bakgrund, läsförståelse som något ämnesspecifikt och inte minst kunskapssyn.

Barbro underströk vikten av att vi som lärare identifierar vår egen kunskapssyn för att kunna navigera bland olika undervisningsmodeller. För att kunna knyta ihop den egna praktiken behöver vi känna vår egen kunskapssyn. Barbro själv arbetar idag utifrån ett transaktionsteoretiskt perspektiv. Innebörden är mycket kort att varje gång jag läser en text läser jag den utifrån en ny utgångspunkt och får därmed också en ny förståelse för texten. Läsare och text påverkar varandra ömsesidigt. Frågor vi ska ställa oss är exempelvis: ”Vad är läsförståelse?”; ”Hur skapas läsförståelse?”; ”Uppkommer läsförståelse enbart utifrån texten, i läsarens huvud eller finns det en skärningspunkt mellan text och läsare där förståelsen växer fram?”; ”Hur kan jag som lärare stödja respektive bedöma läsförståelse?”. För att belysa olika komponenter som samverkar vid läsförståelse presenterade och diskuterade hon läsförståelse utifrån en modell som finns i RAND (Reading Study Group, 2002, sidan 12 i kapitel två). Den ser ut så här.

RAND 2002

Jag gick in i RAND rapporten för att läsa mer och hittade följande beskrivning av läsförståelse. Nedanstående citat fungerar också som en förklaring av ovanstående bild. Själv tycker jag att den är tydlig och välformulerad.

”We define reading comprehension as the process of simultaneously extracting and constructing meaning through interaction and involvement with written language. We use the words extracting and constructing to emphasize both the importance and the insufficiency of the text as a determinant of reading comprehension. Comprehension entails three elements:

  • The reader who is doing the comprehending
  • The text that is to be comprehended
  • The activity in which comprehensiin is a part.

In considering the reader, we include all the capacities, abilities, knowledge and experiences that a person brings to the act of reading. Text is broadly construed to include any printed text or electronic text. In considering activity, we include the purposes, processes, and consequences associated with the act of reading.” (citat från sidan 11 i kapitel två, RAND 2002)

Barbro underströk att god läsförståelse av skönlitteratur inte per automatik innebär god läsförståelse av sakprosa. Läsförståelse är ämnesspecifikt.

Vikten av att lära ut och öva resonemangsspråk kom också upp. Det är en framgångsfaktor att kunna formulera och uttrycka sig så här: ”Ett annat skäl för … är…”; ”Min hypotes utgår från följande antaganden…”; ”Här tycker jag att det framgår att författaren vill att jag ska lära mig… och …”.

Jag har tidigare roat mig med att undersöka hur många gånger vissa centrala termer används i Lgr11. Resonemang används 645 gånger så det måste ses som viktigt, eller hur!?

För att belysa en del av de tyngre delarna i föreläsningen fick vi också höra om praktiska exempel och hur man kan koppla ihop olika delar.

Ja, nu väntar du förstås otåligt på att få titta på föreläsningen!? Magnus arbetar för högtryck med att lättredigera inspelningen och lägga upp den i vår Youtube-kanal för att jag ska kunna lägga upp den här.

Referenser:

RAND, Reading Study Group (2002): http://www.rand.org/pubs/monograph_reports/MR1465.html

Modellen återfinner du i kapitel två: http://www.rand.org/content/dam/rand/pubs/monograph_reports/MR1465/MR1465.ch2.pdf

Gårdagens (19/2) föreläsning med Barbro Westlund.

 

Var först med att tala om ALK!

Jag tippar att ALK blir årets begrepp för alla initierade. Barbro Westlund, lektor i läs- och skrivutveckling och forskare vid Stockholms universitet, skriver tre nya böcker. Den första vänder sig till lärare i senare skolår. Boken ges ut i april. Titeln är: Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Enligt NoK webbsida kommer den version som vänder sig till åk 4-6 att ges ut i juli -15 och den som vänder sig till åk FK-åk 3 kommer ut i oktober. Samtliga böcker har samma titel med en enkel angivelse som ringar in vilka årskurser respektive bok vänder sig till. Tidigare har Barbro Westlund gett ut boken ”Att undervisa i läsförståelse”.

Nu undrar du förstås: Vad är Aktiv Läskraft (ALK)? Vi som var åhörare på föreläsningen blev invigda i begreppet ALK. Imorgon hoppas jag att kunna lägga upp filmen på föreläsningen. Grundfrågan kvarstår, dvs. den som Barbro väckt tidigare: Hur kan man som lärare undervisa för att utveckla sina elevers läsförståelse?

Barbro startade med att låta oss fundera över en jämförelse mellan läsning och en blommande trädgård. Det kom många tankar om vad som krävs för att det ska prunka i landen och i nästa steg vad som krävs för en god språk- och läsutveckling. I föreläsningen förklarade Barbro både teoretiskt och genom praktiska modeller vad förhållningssättet Aktiv Läskraft står för, både utifrån ett lärar- och elevperspektiv. Barbro tog upp betydelsen av att läraren är medveten om sin egen kunskapssyn, förstår läsförståelse som en ämnesspecifik färdighet och hur lärare kan arbeta med bilderböcker som cross-over-litteratur (litteratur som passar för både yngre och äldre läsare). Föreläsningen vände sig i första hand mot högstadiets och mellanstadiets lärare.

ALK åk 7-9

ALK åk 4-6

ALK åk 3-6

 

Filmteamet på väg!

Målet är Bolinders plan där Barbro Westlund ska presentera ett nytt begrepp för undervisning i strategier för förståelse! Riktigt spännande!

Du som inte kommer att vara där idag kan ”rädda” sportlovet med att se föreläsningen när jag lagt upp den här i bloggen.

(null)

(null)

Från traditionellt till kreativt med paddan i undervisningsprocessen

Karin Jönsson (lektor och forkare vid Malmö höskola) har studerat paddor i undervisningen. Karin började i ettan och följde eleverna under tre år i en skola i Malmö. När paddorna introducerades i klassen arbetade läraren fortfarande relativt traditionellt. Det var mest färdighetsinriktade appar som användes. Läraren utvecklade tillsammans med sina elever arbetet successivt mot eget skapande. Eleverna fick lära sig fotografera, filma och skriva på sina paddor. Spela spel gjorde de på helgerna. Arbetet utvecklades mot kunskapssökande, kommunikation och ett mer skapande lärande. Ett praktiskt exempel på detta var när eleverna fick i uppgift att välja den plats de tyckte bäst om på skolgården och sedan via bild och muntligt berättande skapa texter till uppgiften.

Lärdomar av projektet är att paddorna snabbt fylldes med personligt innehåll, dvs. arbeten som eleven gjort själv eller tillsammans med kamrater och dessa arbeten fanns på en specifik padda. Karin frågade oss retoriskt  hur många som ville dela padda.  En annan lärdom är att paddorna får alla eleverna att delta i samtal. Ingen sitter tyst. Eleverna arbetar mycket i smågrupper och lär tillsammans. Karin understryker att för de yngsta handlar skolans läs- och skrivundervisning inte bara om att knäcka läskoden utan att bli en god textbrukare, en god textskapare samt att kunna kritiskt granska och analysera texter.

Frågor som väcktes under studiens gång var exempelvis hur läraren och/eller forskaren fångar det eleverna lärt sig. Karin lyfter frågor som: Ger skolans test rättvisa till det eleverna lär? Hur mäter man allt det muntliga som pågår?

Du kan läsa mer om Karin Jönssons iPad studie på Skolverkes webb: Från traditionellt till kreativt när ettorna fick surfplattor

Studiens titel är: Ipad som digitalt verktyg i läs- och skrivundervisning i tidiga skolår.

Tyvärr, för alla oss otåliga nyfikna lärare, så är studiens rapport inte skriven än. Vi får tåla oss!

Dagens föreläsning riktade sig till deltagarna i Språkpaketet  och vi var många intresserade!

Några av er bloggläsare kanske tänker ”Men forskar inte Karin om critical literacy?” Du har helt rätt och Karin hann in lite kort på det också. För dig som missat mina tidigare inlägg om critical literacy och Karin Jönsson så hittar du detta i mina tidigare blogginlägg om just critical literacy.

Karin2

Rensat och klart trodde jag

En natt senare så vad ser jag? 57 nya skräppostmeddelanden. Huuu…

skräppost_150217a

Om det hänt att du skrivit en kommentar som inte kommer upp någon gång så kan det bero på att den försvann bland alla skräppostmeddellanden. I så fall kan jag bara beklaga.

En lärdom är att vi tydligen behöver ett bättre filter för bloggarna på PS.

Rensat och klart!

Idag såg jag något jag inte sett förut. I och med att jag fått en kommentar av typen skräppost så raderade jag den. Döm om min förvåning när jag såg att jag hade 949 skräpposter! Har aldrig lagt märke till detta tidigare. Först började jag med att markera genom att kryssa i rutan för författare följt av åtgärden radera. Det tog en sida i taget, dvs. det tog tid. Sedan förstod jag att man kan välja att klicka på Radera skräppost och det rensade bort alla. Härligt känsla att ha rensat upp. Tydligen räcker det inte att städa hemma, på skrivbordet och i bokhyllorna på jobbet utan det ska städas i bloggkommentarerna också! Nu är det gjort och nästa gång vet jag hur man gör det med ett enda klick.

skräppost_150216

Närmare närläsning?

Nu har jag fått lite hjälp med att utveckla min förståelse av begreppet närläsning. Barbro Westlund understryker vikten av att använda sig av ett professionellt språk. Det kräver att jag arbetar med att utveckla min egen förståelse av olika begrepp. Närläsning är ett sådant begrepp som länge varit lite luddigt för mig. Nu har jag fått hjälp att tänka vidare och här citerar jag ett bidrag.

Närläsning handlar om textanalys och att se vad som verkligen står i en text, att varje mening, varje ord är viktig för hur man förstår, upplever och tolkar texten.

Jag har fått boktips också. Böcker att läsa för att lära mer är Läsa, tolka, förstå (1995) av Ulla Lundqvist. Boken får man låna på bibliotek då den inte går att köpa längre. Boken presenterar ett antal analysmodeller. Man får också en orientering i termer och begrepp man behöver för att tolka och tala om skönlitteratur. Magnus Persson är ett annat tips. Han har skrivit ett antal böcker. En bok av honom är Den goda boken: samtida föreläsningar om litteratur och läsning (2012). Det låter som spännande läsning då den ger en kritisk granskning av våra föreställningar om litteratur, läsning, olika satsningar på läsfrämjande åtgärder osv. Här är ett annat citat från kommentarerna.

Magnus Persson professor i Malmö för fram en läsart ”kreativ läsning” där han menar att den naiva läsningen (lustläsningen) måste kombineras med kritisk närläsning (hur texten är uppbyggd). Magnus Persson för också in begreppet narrativ fantasi som handlar om att föreställa sig och kunna leva sig in i bokens karaktärer och göra perspektivbyten.

Magnus Persson har också skrivit Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen och Skolan och den radikala estetiken (2007). Här diskuterar författaren olika frågeställningar kring just varför läsa litteratur. Jag har bara ”blädderläst” boken på biblioteket och tycker att det ser ut att vara spännande tankar Magnus Persson utvecklar och diskuterar. Begreppet kreativ läsning ser ut att handla om frågor kring hur, vad och varför man ska läsa. Absolut värt att fördjupa sig i men just nu har jag inte tiden, tyvärr.

Jag tog också upp Judith Langer i förra inlägget (10/2). Langers fyra föreställningsvärldar ger oss ett verktyg för att se på skönlitterär läsning. Jag får bekräftat att min tanke att just fjärde fasen, överblicksfasen, kan ses som närläsning. Det är i överblicksfasen läsaren inriktar sig på de litterära dragen i texten. Läsaren tar rollen som kritiker.

Timothy Shanahan nämnde jag som referens i förra inlägget. Han skriver både i sin blogg och på Reading Rockets webbplats om närläsning under rubriken A Close Reading of a Close Reading Video. Han har faktiskt skrivit 26 inlägg om close reading så här kan man följa hans utgångspunkter.  Shanahan redogör för varför videon som sägs visa närläsning inte gör det. Vill du själv gå vidare så hittar du videon på Reading Rockets. Vill du inte leta runt så har du den här.

Shanahans bemöter videons förmodade illustration av närläsning utifrån fyra punkter:

  1. The video says close reading is an “instructional strategy.”
  2. The video indicates close reading helps students “conquer complex text.”
  3. The teacher reads the text to the students.
  4. Close reading requires multiple readings of a text.

Det är intressant att jämföra hans argument med den faktiska videon. Shanahan skriver att närläsning är ett sätt att läsa som omfattar mer än att bara hitta textens huvudbudskap och viktiga detaljer. Omläsningen vid närläsning handlar om att läsa om texten på ett nytt sätt, att få syn på hur nya aspekter och delar läsaren inte lade märke till vid första läsningen påverkar förståelsen av texten.

Du hittar hela hans inlägg här: Close Reading: A Video Replay.

Att se videon, läsa Shanahans inlägg samt titta på hans PowerPoint som också ligger där tillsammans med inlägget har gett mig mycket att ta med mig vidare för fortsatt funderande kring närläsning. Sista bilden i PP:n sammanfattar mycket kort innehållet.

OBS! Bilden är länkad och tar dig direkt till Shanahans PowerPoint.

Vare sig läraren eller undervisningen som visas i videon kritiseras utan det är kopplingen till närläsning som Shanahan anser visa på en felaktig förståelse av begreppet närläsning.  Enligt Shanahan illustrerar inte videon närläsning.

Ja, det här är en tråd jag gärna skulle diskutera vidare! Varsågod och bidra med kommentarer. Tack också till Britta, Rolf med flera som delat med sig av sina tankar och kunskaper i ämnet.

 

 

 

Close reading = närläsning

Vad är det egentligen? Jag har läst lite olika beskrivningar men känner mig inte helt bekväm med begreppet närläsning.

Närläsning fokuserar texten och inte lässtrategierna. Syftet är att ge läsaren en djupare textupplevelse. Uppmärksamheten ska ligga på själva texten; hur författaren uttrycker, förstärker och utvidgare texten med hjälp av ord och genom språket, berättandet och syntaxen. Meningar, tankar och innehållet packas upp under läsningen. Begreppet packa upp är något Barbro Westlund brukar tala om och jag tycker att det ger en bra bild av läsningens väsen. Närläsning handlar inte bara om vad texten säger utan hur texten fungerar som text. Närläsning är inte en undervisningsteknik utan ett mål. Ett resultat av läsningen som vi strävar efter. Lärarens frågor fokuserar texten, vad den gör med innehållet och läsaren. Eleven som svarar på frågorna ska grunda sina svar i texten. Närläsning kräver oftast ett antal omläsningar där varje omläsning kan ha ett nytt syfte. So far, so good!

Här funderar jag på något jag inte riktigt förstår. Judith Langer talar om att läsaren under läsningen bygger mentala föreställningsvärldar. Dessa är beroende av syftet med läsningen samt textens svårighetsgrad. Langer talar om fyra olika föreställningsvärldar som kan komma i vilken ordning som helst; de har inte en linjär utveckling. Föreställningsvärldarna kan växla vid läsning av samma text. Varje läsning kan ge en ny förståelse av texten. När jag läser om Langers fyra föreställningsvärldar uppfattar jag att väldigt mycket av förståelsen ligger hos läsaren själv. Fokus ligger inte på texten och att utifrån ord, syntax osv. packa upp texten, dvs. att frilägga lager av lager av betydelser som i sin tur leder till en djupare förståelse.

Tillbaka till min fråga för jag vill helt enkelt bli lite klokare i frågan kring närläsning.

Representerar läsning enligt Langers föreställningsvärldar närläsning?

Referenser:

Adler, M.J., & Van Doren, C. (1940).  How to read a book:  The classic guide to intelligent reading.  Touchstone Publishers.

Langer, J. (2005). Litterära föreställningsvärldar.

Shanahans blog: http://www.shanahanonliteracy.com/, 150209.