”En skola är inte bättre än sina lärare”

Brukar du ta upp att det fattas pengar och att klasserna är för stora? Brukar dina elever tala om att skolframgång handlar om talang och att ha tur? Då är det dags att höra vad Andreas Schleicher har kommit fram till. Andreas är ansvarig för PISA OECD och han talar i olika intervjuer om 7 skolmyter.

  • Myt 1: Socioekonomiskt missgynnade elever är dömda att prestera dåligt
  • Myt 2: Våra invandrarelever sänker resultaten
  • Myt 3: Det handlar om pengar
  • Myt 4: Mindre klasser höjer resultaten
  • Myt 5: Med urvalssystem kan man nå högre resultat
  • Myt 6: Den digitala världen kräver nya ämnen och en vidare läroplan
  • Myt 7: Talang är en förutsättning för skolframgång

Elever med likartad socio-ekonomisk bakgrund visar upp olika skolresultat beroende av vilken skola de går i. Exempelvis visar PISA-resultaten att 10 % av de elever som hade de mest ogynnsamma förutsättningarna i Shanghai hade bättre matematikkunskaper än de 10 % i USA och i flera europeiska länder som tillhörde de mest priviligierade.

Analysen av PISA-resultaten pekar på att det är vilken skola de går i som avgörande för våra invandrarelevers skolresultat.

Mindre än 20 % av resultaten förklaras av hur mycket pengar som satsas på skolan. I stället är det frågan om HUR pengarna används.

PISA-resultaten visar inga samband mellan klasstorlek och skolresultat. Detta gäller vare sig vid jämförelse mellan länder eller inom ett land. Länder som får bra resultat i PISA undersökningen har satsat på konkurrenskraftiga lärarlöner, löpande vidareutbildning och kompetensutveckling för lärarna samt balans mellan olika uppgifter inom lärarens arbetstid.

Internationella jämförelser visar att det inte finns någon motsättning mellan en skola öppen för alla och en skola som bygger på urval. Ingen av länderna med en hög grad av uppdelning, s.k. akademisk stratifiering, ligger i resultattoppen. Detta oavsett om uppdelningen bygger på ”tracking, streaming, or grade repetition” (BBC, 150206). Här syftar man på indelningar i spår, nivågrupperingar, elitsatsningar eller att eleven går om när denne inte nått förväntade resultat. De länder som når bäst resultat använder kombinationer.

Vad gäller globalisering och digitalisering är det viktigaste att vi rustar våra elever inför ett livslångt lärande. De länder som presterar i topp har läroplaner som ”tends to be rigorous, with a few things taught well and in great depth” (BBC, 150206), dvs. focus på färre delar, god undervisning och med större djup.

Enligt artikeln är en vanligt förekommande åsikt bland eleverna att resultat är helt beroende på talang. Forskning däremot visar att höga förväntningar har en avgörande betydelse för skolframgång. De länder som lyckas i PISA har lärare med höga förväntningar på ALLA elever.

One of the most interesting patterns observed among some of the highest-performing countries was the gradual move away from a system in which students were streamed into different types of secondary schools.

Those countries did not accomplish this transition by taking the average and setting the new standards to that level. Instead, they ”levelled up”, requiring all students to meet the standards that they formerly expected only their elite students to meet.

In these education systems, universal high expectations are not a mantra but a reality. (BBC, 150206)

Ja, det här är vanligt förekommande åsikter som vi behöver ventilera en vända till. Bakgrunden till att detta har uppmärksammats är att vår regering bad OECD om att göra en snabbanalys utifrån våra försämrade PISA-resultat. Även en kommission med internationella forskare och experter tillsattes för att analysera det dåliga resultatet för våra elever i PISA.

Tydligen har Sverige den tionde högsta kostnaden per elev i OECD-länderna och relativt små klasser. Däremot har inställningen om att ALLA elever kan nå bra resultat inte fått fotfäste i Sverige.

PISA står för Programme for International Student Assessment och är ett OECD-projekt. PISA är en internationell studie som undersöker i vilken grad utbildningssystemet bidrar till att femtonåriga elever är rustade att möta framtiden. Elevernas förmågor undersöks inom tre kunskapsområden: matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Studien genomförs var tredje år. (Skolverkets webb 150206)

Vill du läsa artiklarna och lyssna på Sveriges radios intervju med Andreas Schleicher? Här har du källorna:

 BBC, News Business: Seven big myths about top-performing school systems, 150204.

Skolverket om PISA i korthet.

Skolvärlden: Schleicher avlivar sju skolmyter,  150205.

Sveriges Radios intervju med Andreas Schleicher : Så ska Sverige förbättra skolan, 150206 (publicerat 18/2 -14).

OECD, PISA in Focus, 2014/5 (May): Are grouping and selecting students for different schools related to students’ motivation to learn?  150206.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.