Vilken kunskapssyn har du?

Översiktligt handlade föreläsningen om läsningens beståndsdelar, didaktiska överväganden, teoretisk bakgrund, läsförståelse som något ämnesspecifikt och inte minst kunskapssyn.

Barbro underströk vikten av att vi som lärare identifierar vår egen kunskapssyn för att kunna navigera bland olika undervisningsmodeller. För att kunna knyta ihop den egna praktiken behöver vi känna vår egen kunskapssyn. Barbro själv arbetar idag utifrån ett transaktionsteoretiskt perspektiv. Innebörden är mycket kort att varje gång jag läser en text läser jag den utifrån en ny utgångspunkt och får därmed också en ny förståelse för texten. Läsare och text påverkar varandra ömsesidigt. Frågor vi ska ställa oss är exempelvis: ”Vad är läsförståelse?”; ”Hur skapas läsförståelse?”; ”Uppkommer läsförståelse enbart utifrån texten, i läsarens huvud eller finns det en skärningspunkt mellan text och läsare där förståelsen växer fram?”; ”Hur kan jag som lärare stödja respektive bedöma läsförståelse?”. För att belysa olika komponenter som samverkar vid läsförståelse presenterade och diskuterade hon läsförståelse utifrån en modell som finns i RAND (Reading Study Group, 2002, sidan 12 i kapitel två). Den ser ut så här.

RAND 2002

Jag gick in i RAND rapporten för att läsa mer och hittade följande beskrivning av läsförståelse. Nedanstående citat fungerar också som en förklaring av ovanstående bild. Själv tycker jag att den är tydlig och välformulerad.

”We define reading comprehension as the process of simultaneously extracting and constructing meaning through interaction and involvement with written language. We use the words extracting and constructing to emphasize both the importance and the insufficiency of the text as a determinant of reading comprehension. Comprehension entails three elements:

  • The reader who is doing the comprehending
  • The text that is to be comprehended
  • The activity in which comprehensiin is a part.

In considering the reader, we include all the capacities, abilities, knowledge and experiences that a person brings to the act of reading. Text is broadly construed to include any printed text or electronic text. In considering activity, we include the purposes, processes, and consequences associated with the act of reading.” (citat från sidan 11 i kapitel två, RAND 2002)

Barbro underströk att god läsförståelse av skönlitteratur inte per automatik innebär god läsförståelse av sakprosa. Läsförståelse är ämnesspecifikt.

Vikten av att lära ut och öva resonemangsspråk kom också upp. Det är en framgångsfaktor att kunna formulera och uttrycka sig så här: ”Ett annat skäl för … är…”; ”Min hypotes utgår från följande antaganden…”; ”Här tycker jag att det framgår att författaren vill att jag ska lära mig… och …”.

Jag har tidigare roat mig med att undersöka hur många gånger vissa centrala termer används i Lgr11. Resonemang används 645 gånger så det måste ses som viktigt, eller hur!?

För att belysa en del av de tyngre delarna i föreläsningen fick vi också höra om praktiska exempel och hur man kan koppla ihop olika delar.

Ja, nu väntar du förstås otåligt på att få titta på föreläsningen!? Magnus arbetar för högtryck med att lättredigera inspelningen och lägga upp den i vår Youtube-kanal för att jag ska kunna lägga upp den här.

Referenser:

RAND, Reading Study Group (2002): http://www.rand.org/pubs/monograph_reports/MR1465.html

Modellen återfinner du i kapitel två: http://www.rand.org/content/dam/rand/pubs/monograph_reports/MR1465/MR1465.ch2.pdf

Gårdagens (19/2) föreläsning med Barbro Westlund.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.