Visar alla blogginlägg från: februari 2015

Hur går det för dem?

Mina bloggande lärare i QB-kursen, alltså.

Turkoserna är i full sving med att blogga. Jag såg att de börjat lägga upp e-pub böcker och filmer. Jätteroligt att se. Sist vi träffades i bloggkursen så var det just handgreppen för att lägga upp olika filer som stod på programmet. Som ”fröken” blir man alltid glad och stolt att se att ”eleverna” använder sina nyvunna färdigheter.

Turkoserna har gjort och lagt upp flera filmer som du kan titta på för att få inspiration. Du hittar filmerna under Youtube, i menyn, och den första e-boken under Bibliotek och sedan Våra egna böcker – e-pub format (för t.ex. iBooks)

turkoserna

Under Bibliotek, Våra egna böcker – e-pub format (för t.ex. iBook) hittar du deras första e-bok upplagd. Jag vet att det finns fler texter/böcker som väntar…

turkoserna2

Nog är det fantastiskt att vi med enkla medel kan publicera våra elevers texter!? I stället för skrynkliga pappersark som ibland, tyvärr, till och med hamnar i papperskorgen har eleverna nu fina böcker som publiceras så nära och kära kan läsa dem hemifrån.

Besök gärna Turkosernas webb och titta på deras arbeten! Även om de ingår i en blogg-grupp, en quad, tillsammans med Hjulsta grundskola, Kristallerna och Skarpatorpsskolan, så är det roligt att också få kommentarer från externa besökare.

Här kommer du till Turkosernas blogg: Turkoserna

PS. Jag startar en ny bloggkurs efter sommaren så vill du också börja blogga så är det bara att ”hänga på” när det är dags! Det är faktiskt möjligt att göra en intresseanmälan redan nu. Den är inte bindande men garanterar att du får ett mejl från mig när det är dags att anmäla sig. Bara så du inte missar chansen!
Gör din intresseanmälan här: INTRESSEANMÄLAN

”En skola är inte bättre än sina lärare”

Brukar du ta upp att det fattas pengar och att klasserna är för stora? Brukar dina elever tala om att skolframgång handlar om talang och att ha tur? Då är det dags att höra vad Andreas Schleicher har kommit fram till. Andreas är ansvarig för PISA OECD och han talar i olika intervjuer om 7 skolmyter.

  • Myt 1: Socioekonomiskt missgynnade elever är dömda att prestera dåligt
  • Myt 2: Våra invandrarelever sänker resultaten
  • Myt 3: Det handlar om pengar
  • Myt 4: Mindre klasser höjer resultaten
  • Myt 5: Med urvalssystem kan man nå högre resultat
  • Myt 6: Den digitala världen kräver nya ämnen och en vidare läroplan
  • Myt 7: Talang är en förutsättning för skolframgång

Elever med likartad socio-ekonomisk bakgrund visar upp olika skolresultat beroende av vilken skola de går i. Exempelvis visar PISA-resultaten att 10 % av de elever som hade de mest ogynnsamma förutsättningarna i Shanghai hade bättre matematikkunskaper än de 10 % i USA och i flera europeiska länder som tillhörde de mest priviligierade.

Analysen av PISA-resultaten pekar på att det är vilken skola de går i som avgörande för våra invandrarelevers skolresultat.

Mindre än 20 % av resultaten förklaras av hur mycket pengar som satsas på skolan. I stället är det frågan om HUR pengarna används.

PISA-resultaten visar inga samband mellan klasstorlek och skolresultat. Detta gäller vare sig vid jämförelse mellan länder eller inom ett land. Länder som får bra resultat i PISA undersökningen har satsat på konkurrenskraftiga lärarlöner, löpande vidareutbildning och kompetensutveckling för lärarna samt balans mellan olika uppgifter inom lärarens arbetstid.

Internationella jämförelser visar att det inte finns någon motsättning mellan en skola öppen för alla och en skola som bygger på urval. Ingen av länderna med en hög grad av uppdelning, s.k. akademisk stratifiering, ligger i resultattoppen. Detta oavsett om uppdelningen bygger på ”tracking, streaming, or grade repetition” (BBC, 150206). Här syftar man på indelningar i spår, nivågrupperingar, elitsatsningar eller att eleven går om när denne inte nått förväntade resultat. De länder som når bäst resultat använder kombinationer.

Vad gäller globalisering och digitalisering är det viktigaste att vi rustar våra elever inför ett livslångt lärande. De länder som presterar i topp har läroplaner som ”tends to be rigorous, with a few things taught well and in great depth” (BBC, 150206), dvs. focus på färre delar, god undervisning och med större djup.

Enligt artikeln är en vanligt förekommande åsikt bland eleverna att resultat är helt beroende på talang. Forskning däremot visar att höga förväntningar har en avgörande betydelse för skolframgång. De länder som lyckas i PISA har lärare med höga förväntningar på ALLA elever.

One of the most interesting patterns observed among some of the highest-performing countries was the gradual move away from a system in which students were streamed into different types of secondary schools.

Those countries did not accomplish this transition by taking the average and setting the new standards to that level. Instead, they ”levelled up”, requiring all students to meet the standards that they formerly expected only their elite students to meet.

In these education systems, universal high expectations are not a mantra but a reality. (BBC, 150206)

Ja, det här är vanligt förekommande åsikter som vi behöver ventilera en vända till. Bakgrunden till att detta har uppmärksammats är att vår regering bad OECD om att göra en snabbanalys utifrån våra försämrade PISA-resultat. Även en kommission med internationella forskare och experter tillsattes för att analysera det dåliga resultatet för våra elever i PISA.

Tydligen har Sverige den tionde högsta kostnaden per elev i OECD-länderna och relativt små klasser. Däremot har inställningen om att ALLA elever kan nå bra resultat inte fått fotfäste i Sverige.

PISA står för Programme for International Student Assessment och är ett OECD-projekt. PISA är en internationell studie som undersöker i vilken grad utbildningssystemet bidrar till att femtonåriga elever är rustade att möta framtiden. Elevernas förmågor undersöks inom tre kunskapsområden: matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Studien genomförs var tredje år. (Skolverkets webb 150206)

Vill du läsa artiklarna och lyssna på Sveriges radios intervju med Andreas Schleicher? Här har du källorna:

 BBC, News Business: Seven big myths about top-performing school systems, 150204.

Skolverket om PISA i korthet.

Skolvärlden: Schleicher avlivar sju skolmyter,  150205.

Sveriges Radios intervju med Andreas Schleicher : Så ska Sverige förbättra skolan, 150206 (publicerat 18/2 -14).

OECD, PISA in Focus, 2014/5 (May): Are grouping and selecting students for different schools related to students’ motivation to learn?  150206.

 

Vocab-O-Gram

Ännu ett sätt att arbeta med ord och begrepp. Grundfunktionen är att förutspå olika aspekter av en text som miljö, karaktärer, problem, intrig och upplösning. Läsaren uppmanas också att formulera de frågor hen har om texten och att skriva upp nya ord som hen har funnit i texten.

Vocab-O-Grammet är en matris där läsaren blir tilldelad ett antal ord i en ordbank. Dessa ord ska sedan placeras in där de bäst passar in i matrisrutorna. Uppgiften görs med fördel i par så eleverna får tillfälle att bolla sina tankar om varför ett ord passar ”här men inte där”, vad texten kommer att handla om osv. Till nöds kan ord placeras in flera gånger.

Uppgiften kombinerar diskussioner kring ord och deras innebörd med att behöva kategorisera orden. Diskussionerna under arbetet med att placera ut orden ska leda till att eleverna försöker förutspå vad texten handlar om; de får konstruera berättelsescheman som vore möjliga och tänkbara för orden i ordbanken.

Vocab-O-Gram används inte bara till litterära texter utan även till faktatexter. Idén med Vocab-O-Gram kommer från forskaren Blackhowitz. Vill du gå till ursprungskällan för att läsa mer så har du referensen här:

Blackhowicz, C.L.Z. (1986). Making connections: Alternativs to the vocabulary notebook. Journal of Reading, 29, p. 643-649.

Ett Vocab-O-Gram kan se ut på flera sätt. Här hittar du mitt Vocab-O-Gram att ladda ner/skriv ut och använda: Vocab-O-Gram

Vocab-O-Gram

Lösa trådar

Måndag och jag börjar med att slänga lite av mina papper. Dagarna efter en konferens behöver jag sortera både tankar och papper. När jag tittar på mina sprida anteckningar och bilder på paddan så hittar jag en del lösa trådar som jag inte sådär direkt kan utveckla (gäller alltså förra veckans VR konferens). Jag känner ändå att de lösa trådarna är sådant som är värt att fundera vidare på så här kommer de:

Sannolikt jobbar alla med formativ bedömning. Men HUR?

Kamratbedömning med vuxna studenter på höskola är inte samma sak som kamratbedömning med yngre elever!

Ingen kritiserar de som gjort mallarna! (gällder mallar och matriser som används för bedömning)

Det saknas forskning på hur man överför forskning till praktik.

Det är inte givet att elever förstår mer för att de diskuterar texterna.

Ja det var några karameller att suga på, eller hur!?