Visar alla blogginlägg från: mars 2015

Gruppstorlek i Läslyftet – vad är tillåtet?

Av kollegor ute i landet hörde jag frågan om gruppstorlek inom Läslyftet. Det handlade om de grupper som handledarna ska handleda i arbetet med modulerna. Mer exakt gällde det planer på att öka gruppstorleken till upp till 50 lärare. Hur många deltagare kan handledaren ha i sina grupper med en nedsättning på 10 %? Svaret är: En handledare med statsbidrag och med nedsättning på tio procent ska handleda 6-10 personer, en handledare på 20 procent handleder 12-20. Kan vara bra att veta!

För dig som vill läsa mer noggrant om detta och/eller behöver något att hänvisa till så besök Skolverkets sida Statsbidrag för Läslyftet.

Varför blogga med klassen?

Möjligheterna! Själv fångades jag av bloggandets möjligheter när jag deltog i ett seminarium om QuadBlogging på BETT 2014. Det ledde till att jag startade en bloggkurs för lärare förra året. Några deltagare hade bloggat tidigare och några var nya som bloggare. Vi har tillsammans lärt oss väldigt mycket under året som gått. Deltagarna är lärare i åk 1-9 och de har bildat smågrupper utifrån vilka årskurser de undervisar.

För att du ska kunna se lite hur det ser ut när de bloggar så får du här några bloggadresser.

  1. Skarpatorp (åk 1)
  2. Hjulsta grundskola (åk 3)
  3. Kristallerna (åk 3)
  4. Turkoserna (åk 3)
  5. Hägern (åk 5)
  6. Mellanblogg (åk 5)
  7. Litteratur (åk 5)
  8. Orion (åk 5)
  9. Betraktelser (åk 5)
  10. 8Ds bokblogg (åk 8)
  11. Litteraturreflektioner (åk 8)

Vi var fler när vi startade men några kände sig tvungna att hoppa av. En svårighet som några drabbades av var bristen och tillgängligheten på datorer/paddor. Tillgången skiljer sig åt mellan olika skolor!

Till hösten startar jag upp två nya grupper. Dels en bloggkurs för nybörjare där vi kommer att göra allt tillsammans, steg för steg. Denna grupp träffas vid 6 tillfällen. Dels en grupp för lärare som kan blogga. Här kommer jag att ordna tre IRL-träffar, dvs. vi träffas fysiskt vid uppstart, halvvägs och runt påsk. IRL betyder In Real Life och syftar på att man faktiskt träffas. Dessa tre träffar syftar till erfarenhetsutbyte, gemensamma samtal och diskussioner om bloggandet med tips och trix.

Som extra grädde på moset bjuds alla in till tre extra, frivilliga tillfällen med gästföreläsande kollegor. Jag arbetar för att kunna erbjuda följande:

  1. Ett tillfälle handlar om hur man söker bilder samt hur och vilka man får använda. Föreläsare är Linda Spolén.
  2. Elisabet Jonsved lär oss hur man gör en boktrailer i iMovie samt hur man skapar ett Youtube-konto.
  3. Kanske kan det bli kurs/workshop kring iMovie.

Nog vore det roligt och utvecklande för dina elever!?

Blogga med klassen!?

– ­­Varför? Frågar du.

– Möjligheterna. Svarar jag.

Bloggandet tillsammans med andra bloggande klasser ger verkliga mottagare som ger autentisk respons. Ni skapar en kunskapsbank tillsammans och ni utmanas i att gå vidare i hur ni kommunicerar. Att skriva inlägg och respons ger tillfällen att arbeta med det egna skrivandet. När någon läser det man skriver så blir det också viktigt hur man skriver. Föräldrar kan följa den dagliga undervisningen och får se exempel på hur olika arbeten ser ut. Bloggandet ger orsak till att diskutera VAD och HUR man får skriva, netikett, vilka bilder man får lägga upp och vad man ska tänka på vid bildval men medför också en anledning till källkritisk granskning.

I tidningen Svenskläraren, nr 1-2015, finns en bra artikel Blogga med klassen. Läs den! Artikeln ger en utmärkt bild av bloggandets möjligheter. I artikeln beskriver Therese, läraren, sina tankar, syfte och erfarenheter av att blogga med klassen. Therese skriver om bloggen som ett redskap för lärande där det t.ex. kan finnas filmer med genomgångar, förberedelser inför lektioner men också utgöra en plats för eleverna att publicera sina texter och skolarbeten. Therese prövade också att ha en särskild föräldradel i bloggen. På föräldrasidan kunde föräldrarna läsa om kursplanen, språkutvecklande arbetssätt och digitala verktyg med syfte att bättre förstå dagens skolsystem.

Du hittar Therese klassblogg här: Att lära tillsammans

Svensklärarföreningens webb är: Svensklärarföreningen

Det här har du inte hört än!?

Skolverket håller på att ta fram ett kompletterande bedömningsstöd för åk 1-3 med titeln ”Bedömningsstöd i årskurs 1-3”. Titeln är förstås fortfarande ett arbetsnamn. Regeringsuppdraget är att utarbeta och implementera ett tydligt och konkret bedömningsstöd för uppföljning av elevernas kunskaper i läs- och skrivutveckling samt matematik. Fortsättningsvis skriver jag bara om läs- och skrivutvecklingen i och med att det är det som är mitt uppdrag. Syftet är att tidigt identifiera dels elever som riskerar att få eller har svårigheter inom läs- och skrivutveckling men också för att ge elever extra stimulans. Bedömningsstödet ska identifiera så kallade kritiska punkter och det är uppbyggt utifrån en förväntad progression i läs- och skrivutvecklingen i årskurs 1-3. Bedömningsstödet är planerat att publiceras under våren.

En styrka i detta bedömningsstöd är att det relaterar till NSL, Nya Språket lyfter. Bedömningsstödet kan användas fristående men lika gärna tillsammans med NSL. Här gäller det för punkterna A-C i NSL. Bedömningsstödet kommer att innehålla konkreta exempel på elevläsningar och elevtexter tillsammans med analyser av dessa som läraren kan använda som jämförelse vid bedömning av de egna elevernas läs- och skrivutveckling. Utgångspunkten för materialet är att läraren med stöd av sin analys ska anpassa undervisningen efter de behov som finns hos enskilda elever och i klassen i stort.

Har då detta bedömningsstöd inga svagheter? Det jag personligen ser som en svaghet är att man inte mäter elevers förmåga att resonera kring texter som läses upp. Texter som nybörjarläsare läser har sällan särskilt utmanande innehåll. Dessa texter innehåller korta, vardagsnära och högfrekventa ord med ett innehåll som också är lätta att känna igen sig ifrån vardagsnära situationer. När läraren däremot läser högt för elever i de första skolåren kan dessa texter innehållsmässigt vara tankemässigt, kognitivt, utmanande och användas till gemensamma samtal där läraren kan modellera hur man kan tänka kring texter. Jag har i och för sig inte sett materialet än, det är ju inte klart, men det lät inte som om denna aspekt bedöms i bedömningsstödet.

En annan svaghet är att det i nuläget inte blir några elevexempel på flerspråkiga elever läs- och skrivutveckling.

Du som undervisar i åk 1-3 får hålla utkik på Skolverkets webb efter detta nya bedömningsstöd! Det sägs komma under våren. En första blänkare hittar du här.

Nu har vi börjat!

Ja, det är ett helt år sedan jag lovade att det skulle komma en film för att introducera NSL, Nya Språket Lyfter. Nu har vi påbörjat arbetet!

Syftet med filmen är att den ska fungera som en introduktion för lärare som vill börja använda NSL för bedömning av elevernas språk-, läs- och skrivutveckling. Filmen innehåller intervjuer med lärare, elever samt ger glimtar från klassrumsgolvet. 

 

ME TH

Det tar sin tid för just när vi hade avsatt tid för att ta itu med redigeringen så renoverades vårt redigeringsrum efter en vattenskada. Nu har vi i alla fall börjat arbeta med redigeringen!

Något du tycker är viktigt att filmen tar upp?

 

 

 

Vi håller tummarna!

Idag  torsdag 12/3 fattar regeringen beslut om att tillföra 25 miljoner kronor till satsningen på Läslyftet. Det är en dubblering jämfört med tidigare! Dubbelt så många kan delta men det är fortfarande knappt hälften av de som har sökt som får chansen i denna första omgång. Idag får vi bevaka nyheterna!

Du kan läsa en första blänkare om detta i Lärarnas tidning.

Tjänsteärende

Igår morse (tisdag) knappade jag in tjänsteärende som autosvar i frånvarohanteraren för mejl. Vad döljer sig då bakom detta? Jo, två härliga heldagar med allra bästa kamraterna i NCS referensgrupp. Dussinet har blivit 13 och vi representerar olika delar av landet. Anna värmde upp oss med senaste nytt om Läslyftet. Jag säger bara – det kommer mer…snart… Håll koll på portalen så håller du dig uppdaterad. Länken är: Läs- och skrivportalen.

Bevaka att ni inte missar att söka till utbildningen för språk-, läs- och skrivutvecklare. Sista datum är den 20e mars, dvs. nästa vecka! Utbildningen erbjuds av NCS, Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling, i samarbete med Läslyftet. Utbildningen vänder sig främst till huvudmän som vill ha stöd att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och det är också huvudmännen som ansöker och anmäler språk-, läs- och skrivutvecklare till utbildningen. Läs mer här: utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare.

Tisdagens goodiebag innehöll det uppdaterade och rykande färska stödmaterialet Kvalitetsarbete i praktiken  (2015) och elefantkolor. En alldeles särskild sorts chokladkola som är svår att hitta och som Erica bjöd oss på. Gruppen har nämligen en alldeles särskild förkärlek för elefantkolor. Tack Erica! Tack Anna för stödmaterialet.

Vi ägnade merparten av tisdagen åt erfarenhetsutbyte kring de utvecklingsarbeten nätverksdeltagarna har arbetat med. Vi hade alla förberett presentationer. Mycket intressant och tankeväckande kommer upp. Från Lindas presentation tog jag med mig tankar kring de fyra interaktionsmodeller de arbetar med i Malmö; EPA, expertgrupper, samtalsmodeller och responsgrupper. Personligen kopplar jag dem lika mycket till lässtrategiundervisning. Dessa interaktionsmodeller ingår i mina kurser kring att undervisa i läsförståelse. Linda frågade oss också om vi anser att det är något som skiljer mellan begreppen läsinlärning och läsutveckling? Något att fundera över och gräva vidare i. Kanske kan du hjälpa mig med den frågan!?

Ja, nu ser jag fram mot att få ta del av fler presentationer! Själv ska jag berätta om vår forskarstödda seminarieserie som jag arbetat med under två år. Min frågeställning rör hur man skapar långsiktighet i en sådan satsning.

broschyr

Mest läst 2014!

Fick tips på en artikel som har visat sig vara den mest nedladdade och lästa av alla artiklar publicerade i European Journal of Special Needs Education under 2014 (Routledge). Inte dåligt för en vetenskaplig artikel som handlar om inkludering, eller hur!? Den ligger nu också på sjätte (6e) plats för de mest lästa artiklarna för de år tio i topplistan har funnits. Artikeln det gäller är ”Inclusion in practice: a matter of school culture” som är publicerade våren 2014 i European Journal of Special Needs Education. Författare är Catharina Tjernberg och Eva Heimdahl Mattson.

Artikeln bygger på en studie med syfte att undersöka hur en framgångsrik läs- och skrivundervisning ska se ut för att inte fungera exkluderande. Mycket kortfattat är svaret heterogena undervisningsgrupper där läraren använder olika metoder och förhållningssätt för att möta skillnader i elevgruppen. Andra viktiga faktorer är mentorskap, samarbete med kollegor och pedagogiska diskussioner. Artikelförfattarna (Tjernberg & Heimdahl Mattson) fann att kärnan är den reflekterande läraren som är beredd att anpassa sin undervisning till elever, ämnet och situationen. De fann också att lärarens teoretiska kunskapsgrund och förmåga att knyta teori till praktik är avgörande för undervisningens kvalitet. Artikelförfattarna använder här begreppet action-oriented knowledge. Ett annat resultat av studien är vikten av att kunna använda sig av gruppen för att höja alla elevers kunskapsnivå. Jag känner mig lite nöjd över att ha nämnt just denna artikel i ett tidigare inlägg om att läsa vetenskapliga artiklar. Du hittar den här: Hur läser du en vetenskaplig artikel?

Routledge listar samtliga mest lästa artiklarna i 10 olika vetenskapliga tidskrifter. Du har fri tillgång till dessa hela 2015. Så här skriver de själva på sin webbsida för artiklarna ”Class of 2015″.

We have taken the Most Read article throughout 2014 from all of our education journals to establish a collection called the ‘Class of 2015′. These articles have been made free for the year and will be promoted until the end of 2015.

Routledge

 Referenser:

Tjernberg, C., & Heimdahl Mattson, E. (2014) Inclusion in practice: a matter of school culture. European Journal of Special Needs Education, 29, 2, 247-256.

Författarnas egna bloggar:

Hur gick det sen?

Det är titeln på en Muminbok, som handlar om Mymlan, Mumintrollet och lilla My, men också på teaterföreställningenJunibacken. Idag var jag ledig för att se världen med nya ögon med hjälp av Majken och Hjalmar, mina barnbarn. Vi valde att ha en heldag på Junibacken, vilket visade sig vara ett bra val. Vi lekte i Mumindalen och på Sagotorget. I Mumindalen kan man åka rutschkana i en trädstock, ro roddbåten på sjön, beundra näckrosorna, försöka fånga fiskarna eller åka karusell. Där finns också spännande skrymslen och små hus man kan klättra in i och ut ur. Passar perfekt i förskoleåldern.

Muminrummet2

sagotorget2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Teaterföreställningen var riktigt, riktigt bra. Huvudpersonerna gestaltades av dockor som sköttes av skådespelarna. Dessa gav också röst åt figurerna utifrån boken. Föreställningen var spännande. Stämningen var suggestiv med ljusspel som visade hattifnattar och blomsterängar i bakgrunden. Precis lagom för barn i förskoleålder.

När vi hade lekt färdigt och sett Hur gick det sen? så var det dags för lunch.

mat2

Mumin2

 

 

När vi gick hem vinkade Mumintrollet hej då.

 

 

 

 

Nu kan vi läsa boken om och om igen! Ett riktigt spännande äventyr för den som är liten.

boken

Hört talas om Reading Power?

Om inte så är det dags att möta begreppet Reading Power! Det innebär också ett möte med Adrienne Gear. Adrienne talar om fem Reading powers. När det gäller skönlitteratur är dessa:

  1. Connect/ göra kopplingar
  2. Question/fråga
  3. Visualize/visualisera
  4. Infer/göra inferenser
  5. Transform/förändra (i betydelsen att förändra läsarens syn på något)

Fem strategier för att göra eleverna uppmärksamma på sitt eget tänkande och hur de med hjälp av egna idéer, erfarenheter och bakgrundskunskap kan skapa mening i texten. Adrienne ställer sig frågor som: Vad är det skickliga läsare och skribenter gör? Vilka tankeprocesser och strategier använder de sig av? Hur kan lärare planera och utforma sin undervisning för att utveckla eleverna till aktiva och reflekterande textbearbetare?

Vem är då Adrienne Gear? Jo, hon är lärare, författare och ”school literacy developer” i British Columbia, Canada.

Adrienne Gear har skrivit flera böcker, bl.a. ”Nonfiction Reading Power: Linking Thinking to Reading and Writing Instruction”. Några andra exempel är: Reading Power; Nonfiction Reading Power; Nonfiction Writing Power; Comprehension Connections: Bridges to Strategic Reading. Som framgår av titlarna skriver Adrienne Gear om att läsa och skriva både skönlitterärt och inom fackämnen.

I samband med NoK:s Läskonferens 24/4 (som erbjuder ett riktigt bra program för den som kan delta) ger förlaget NoK ut en översättning av en av hennes böcker. Du kan läsa om boken i NoK:s katalog för 2015 (se sidan 14). Förordet är skrivet av Barbro Westlund. Boktiteln är Att läsa faktatexter. Undervisning i kritisk och reflekterande läsning. Så här skriver Adrienne själv i sin blogg om att boken ges ut översatt till svenska.

Adrienne Gear

Det bästa av allt är att jag kan erbjuda er en föreläsning med Adrienne! Fokus för denna föreläsning ligger på att läsa faktatexter ur ett helhetsperspektiv på läsa-skriva. För dig som är intresserad så hittar du information om lokal, datum, tid mm. i anmälan och du anmäler dig här: Anmälningslänk

Föreläsningen, som genomförs på engelska, är öppen för alla lärare i Stockholms kommunala grundskolor som är intresserade av ämnet.

Här kommer återigen länkarna till:

PS. Ett litet förtydligande behövs. Vad gäller faktatexter är de fem Reading Powers inte helt identiska utan två är annorlunda. De fem är:

  1. Connect
  2. Question/infer
  3. Transform
  4. Zoom-in
  5. Determine importance

Detta får du lära mer om i föreläsningen!