Visar alla blogginlägg från: april 2015

Närläsning som stöttning

Vad händer när närläsningen inte fungerar? Vilka stöd i undervisningen kan läraren ha i beredskap? Vad kan läraren göra utan att säga vad texten betyder?

Närläsning är ett ”hett” begrepp och man hittar artiklar om närläsning lite varstans. Jag har precis läst december/januari numret av The Reading Teacher och artikeln Contingency teaching During Close Reading skriven av professorerna Douglas Fisher och Nancy Frey. Författarnas utgångspunkt för närläsning är den som gäller för the Common Core State Standards, dvs. USA:s motsvarighet till vår kursplan i SV/SVA. Definitionen lyder:

Close reading of text involves an investigation of a short piece of text, with multiple readings done over multiple instructional lessons. Through text-based questions and discussion, students are guided to deeply analyze and appreciate various aspects of the text, such as key vocabulary and how its meaning is shaped by context; attention to form, tone, imagery and/or rhetorical devices; the significance of word choice and syntax; and the discovery of different levels of meaning as passages are read multiple times. (Brown & Kappes, 2012, p. 2)

Artikelns fokuserar på hur vi som lärare stöder våra elever i närläsningen och vilka undervisningsstrategier vi använder när våra elever inte förstår texter. Fyra sätt att ge stöd lyfts och beskrivs närmare. Stödet läggs in under olika faser av närläsningen. Författarna talar om distributed scaffolds. Med det menar de stödstrategier som presenteras och gås igenom vid olika tillfällen under ett undervisningsområde. Distributed scaffolds inkluderar:

  • Upprepad läsning
  • Textanknutna frågor
  • Samverkande konversationer och samarbete
  • Annotationer; anteckningar som eleven för i en anteckningsbok eller i marginalen under läsningen

Artikeln är innehållsmässigt omfattande så jag återkommer när jag har skrivit ett inlägg om de fyra stödstrategierna.

Referenser:

Brown, S., & Kappes, L. (2012). Implementing the Common Core State Standards: A primer on “close reading of text”. Washington, DC: The Aspen Institute.

Fisher, D. & Frey, N. (2014). Contingency teaching During Close Reading; The Reading Teacher, December 2014 / January 2015, Volume 68, Issue 4.

Hjälp mig prioritera min läsning?

Säg mig vilken text jag ska läsa först och varför! Det är en förmån att i sitt arbete bl.a. ha i uppgift att hålla sig ajour, dvs. vara inläst på forskning och det senaste inom språk-, läs- och skrivområdet som är mitt arbetsområde. Det är en förmån att få gå på en konferens som den igår, NoK:s Läskonferens 2015. Vilka föreläsare! Vilken fantastisk dag! Egentligen känner jag behov av att få smälta allt tänkvärt men nej nu är det ”nya pilsner som gäller”.

Ibland växer läshögarna och där är jag just nu. I ”ska läsa snart” högen ligger nu Monica Reichenbergs Vägar till läsförståelse : Texten Läsaren Samtalet (2014), Barbro Westlunds Aktiv läskraft – högstadiet (2015), Lucy Calkins Färdplan för klassrummets läsundervisning (2015) och översatt av Britta Stensson, Jörgen Lindälvs Blogga tryggt – nya  medier i tjänsten (2015). Därtill ligger där ännu inte färdiglästa exemplar av tidskrifterna Reading Teacher, två stycken, och en Reading Research Quarterly . Inte att förglömma sista numret av Svenskläraren där jag absolut vill läsa artikeln Sitting drama som Åsa Edenfelt har skrivit tillsammans med Charlotta Aspelin.

Kära läsare – Säg mig vilken text jag ska läsa först och varför!

Adrienne – en succé!

Att läsa faktatexter är precis den bok vi alla väntat på. Bilden på besöksstatistiken från min blogg säger allt!

besöksstatistik

Du kan få en glimt av oss i publiken om du besöker Adriennes Facebookgrupp. Detta var en föreläsning där vi fotade varandra! FB-gruppen heter Reading Power Gear om du vill diskutera läsning med likasinnade.

Adrienne har en webbsida där du kan läsa mer: Reading Power Gear. På webbsidan finns en flik till Adriennes blogg. Du vill förstås följa henne på Twitter!? Det gör du med @AdrienneGear.

starten2

Adrienne presenterade sig själv med bilder från familj, fritidsintressen, familjens hund, foton från närmiljön och sist men inte minst sin egen klass. Så ville hon ta en bild på oss åhörare också för att kunna visa sina barn att det faktiskt kom ett gäng lärare för att lyssna på henne!

kombo

Vissa förkunskaper om Sverige ville hon visa att hon hade. Dessa förkunskaper sammanfattade hon i ovanstående bild my connections.

I föreläsningen diskuterade Adrienne ingående hela processen kring att tänka. Detta för att hon ville impregnera oss med synen på läsning med att läsning är att tänka. Frågan är bara hur vi synliggör tänkandet och hur vi lär ut hur man tänker. Vi fick själva rita vårt eget tänkande i våra hjärnor vilket också är en uppgift hennes elever brukar få. Rituppgifterna under föreläsningen följdes av samspråk med närmaste granne. I undervisningen använder Adrienne en affisch på ett barn där man kan sätta fast en eller flera av de fem förståelsestrategierna. Affischen finns med en pojke respektive en flicka med olika utseende.

5 strategier pojken2

 Varje förståelsestrategi är ett exempel på ett tänkande. Nyckelbegreppet i begreppet Reading Power är metakognition som i sig består av tre komponenter:

  1. Awareness of thinking (know it is there)
  2. Applying thinking (thinking about it)
  3. Articulating thinking (talk about it)

Det svåra är nr två och tre, att tänka om något och att prata om sitt tänkande. Det bjöds på många exempel på hur jag som lärare kan göra i min undervisning. Ett sådant där Adrienne lägger upp skönlitterära böcker och faktatexter bredvid varandra för att jämföra och leta särdrag. Särdragen identifieras och diskuteras och kan också skrivas in i en tabell. Ett annat exempel var där Adrienne visar en text om ett djur. En text utan bilder, rubriker, tabeller, siffror för sidorna. Ja, ingenting förutom texten. Sedan var uppgiften att tillsammans lägga till alla dessa särdrad som är typiska för faktatexter.

spiderman

Tycker du att bilderna är barnsliga? Adrienne utmanade vår fantasi med en spiderman bild där man också kan sätta på pusselbitarna för förståelsestrategierna. Varför inte!?

Läs boken och låt dig inspireras!

PS. På NoK:s webbsida har du nästan 40 formulär ur boken att ladda ner kostnadsfritt.

Fem strategier för läsning av faktatexter

Vad har jag lärt mig av att läsa boken ”Att läsa faktatexter” (Gear 2015)? Jo, fem nya lässtrategier som är anpassade just till läsning av faktatexter. Här vill jag påstå att Gears bok fyller ett behov.

Bilden nedan, förståelsestrategier för faktatexter, är bilden som hela boken bygger på. De fem strategierna visualiseras som pusselbitar som kan läggas på huvudet. Varje pusselbit är en tankeaktivetet som finns i vår hjärna. Allteftersom jag som lärare undervisar i de fem olika lässtrategierna klipper jag ut pusselbitarna från mallen som finns att hämta på Natur och Kulturs webbsida. Aktuell pusselbit sätts upp på översiktsbilden med barnets huvud.

AD 5 strategier

AG 5 strategier

De fem strategierna är:

  1. Zooma in
  2. Ställa frågor och göra inferenser
  3. Avgöra vad som är viktigt
  4. Göra kopplingar
  5. Transformera

Varje strategi gås igenom i ett eget kapitel i boken tillsammans med konkreta lektionsförslag. Det är mycket hands on och tillsammans med  översikter, sammanfattningar och tankerutor så lär jag mig som läsare varför jag ska göra som boken föreslår. Alla formulär som finns att ladda ner finns också i boken i anslutning till aktuellt avsnitt. Trots att jag har läst en ansenligt mängd facklitteratur på området läsning så får jag med mig nya tankar och lektionsupplägg.

Textstrukturerna finns inlagda i ett formulär med rubriker som t.ex.: Vad är det?; Grafisk modell; Frågor att ställa; Signalord samt Exempel. De grafiska modellerna ger mig en visuell bild av varje textstruktur som förtydligar. Personligen tycker jag att de grafiska modellerna förtydligar vad som är karakteristiskt för respektive textstruktur.

FKTB är en uppgift som behövs. Förkortningen betyder för kopplingen tillbaka till boken. Ja, många elever stannar vid att göra personliga kopplingar. De kommer inte vidare. Det stannar vid kopplingar som: mormor har en katt; i somras såg jag en orm; min hund har också brun päls. Författaren understryker vikten av att läsaren ska kunna förklara hur en koppling hjälpte denne att förstå den aktuella texten bättre. Kopplingar ska föras tillbaka till texten för en fördjupad förståelse.

Känner du dig säker på skillnaden mellan en inferens och en förutsägelse? Jag gjorde det i alla fall inte men nu har jag blivit klokare. I boken presenteras skillnaden som att en förutsägelse är en inferens på nivå ett. Så här lyder hela beskrivningen:

[…] processen är liknande genom att man fyller i vad man ännu inte vet, men när man har läst färdigt besannas förutsägelsen eller också gör den inte det. Med en förutsägelse, som med en snabb fråga, slutar tänkandet. En verklig inferens ligger däremot på nivå två, djuptänkandet, eftersom det inte kommer någon bekräftelse efter avslutad läsning, och därför fortsätter tänkandet. (Gear 2015, s. 97)

Författaren understryker flera gånger vikten av att få eleverna att förstå att förståelsestrategierna utgör en helhet och att de inte är isolerade företeelser. Eleverna måste lära sig att kombinera strategierna för att utvecklas till oberoende tänkare och effektiva, strategiska läsare. Samtidigt anser författaren att förståelsestrategierna bör läras ut separat, en i taget, när läraren först presenterar strategierna för eleverna.

I slutet av boken presenteras en bedömningsmatris för läsning av faktatexter. Du hittar bedömningsmatrisen som det sista av alla formulär du kan ladda ner från NoK:s webb. Ta en titt! Jag skulle väldigt gärna höra vad du tycker om den!

Sammanfattningsvis genomsyras boken av att läsande handlar om tänkande.

Mitt första intryck

av boken Att läsa faktatexter  (Adrienne Gear). Idag har jag haft en läsa hela dagen dag. Härligt men tröttsamt! Jag är halvvägs igenom boken. Målet är att ha läst den före Adriennes föreläsning på onsdag. Få se om jag hinner. Mitt första intryck, så här långt, är att jag absolut rekommenderar den. Det jag uppskattar är:

  • sakregistret
  • alla kopieringsunderlag på NoK:s webbsida
  • lektionsförslagen
  • att det på många av lektionsförslagen står utskrivet vilken/a årskurser förslaget är lämpat för.

Det är så befriande skönt att kunna titta i sakregistret och se vilken sida jag kan läsa mer om t.ex. transformera, UI eller OUI (nya förkortningar!? lovar att återkomma). Det gör att jag kan återvända och använda boken längre fram när jag går och funderar över något begrepp, uttryck eller strategi.

Kopieringsunderlag som används i bokens exempelövningar finns att ladda ner från NoK:s webbsida. Det är nästan 40 olika kopieringsunderlag. Suveränt! De är layoutmässigt rena och lätta att använda oavsett årskurs.

Lektionsförslagen är anpassade till svenska förhållanden varför de är lätta att följa. Det som kan vara lite svårare kan bli att välja vilka jag som lärare vill prova. Lägga upp studiegången med hjälp av lektionsförslagen får jag göra själv. Förutsatt att jag inte får in för att arbeta med samtliga lektionsförslag så krävs det att jag skapar mig en överblick av hela materialet och sedan gör ett eget upplägg. Ett upplägg anpassat till mina elever, deras förkunskaper, behov och ålder. Men å andra sidan får läraren som läser den här boken många förslag och uppslag.

Jag tycker att det är bra att det på en del lektionsförslag står utskrivet vilken/a årskurser förslaget är lämpat för.

Det jag saknar är ett register över lektionsförslagen. Här måste jag bläddra fram och tillbaka när jag vill skapa min överblick och välja.

Det här var några reflektioner kring mitt första intryck av boken vid en punkt när jag är halvvägs igenom. Jag har sådan tur att jag kommer att möta Adrienne Gear både på onsdag och på fredag. Onsdag föreläser hon för våra lärare i Stockholm och på fredag möter jag henne på Läskonferensen som arrangeras av Natur och Kultur. Ja, jag får återkomma när jag har träffat Adrienne och hört hennes föreläsning också!

Referenser:

Gear, A. (2015). Att läsa faktatexter. Stockholm: Natur och Kultur.

Du hittar allt kopieringsunderlag till uppgifterna i boken på NoK:s webbsida om boken: Kopieringsunderlag (se under fliken Formulär)

6 lärare presenterar utvecklingsarbeten från sina skolor

Nu är SETT2015 över och det tar några dagar att smälta alla intryck och alla nya idéer. Ett besök på den årliga SETT mässan visar på det stora antal utvecklingsarbeten som pågår ute på skolor i hela Sverige. Duktiga, ambitiösa och nytänkande lärare som provar nya vägar i sin undervisning. Om man bara hade hunnit lyssna på fler!

Som tur är så kan jag erbjuda dig att lyssna på några av våra Stockholmslärare måndagen den 18/5 då de presenterar hur de arbetar med sina utvecklingsarbeten på sina respektive skolor. Så här lyder programpunkterna:

  1. Fonologisk medvetenhet, Bornholmsmodellen och ASL. Karin Carlberg-Axelsson och Jonas Johansson (Årstaskolan)
    Karin och Jonas arbetar tillsammans med lärarna på Årstaskolan med att utveckla elevernas kunnande i fonologisk medvetenhet i förskoleklasserna. Detta gör de med hjälp av Bornholmsmodellen och digital skrivning (ASL). Eleverna tränar sitt språk i multimodal miljö där ljud, bild och skrift/läsning samverkar.
  2. Utvecklingsarbete pågår! Gunilla Granberg och Jessica Mellgren (Hökarängsskolan)
    Gunilla Granberg och Jessica Mellgren berättar om hur de på Hökarängsskolan arbetar med att utveckla elevers lärande utifrån språkinriktad undervisning, formativ bedömning och läsdidaktik. Hur kan flera delar samverka till en helhet?
  3. Högläsning på schemat. Cecilia Peña och Linda Grandin (Nya Elementar)
    För att stärka högläsningens status på högstadiet införde vi högläsning på Mentorstid under hösten 2014. Vi vill att alla elever på skolan ska få en gemensam läsupplevelse och möjlighet att diskutera litteratur i ett mindre sammanhang något som vi upplever att de yngre eleverna redan får. Vi kommer att berätta om vad som gick bra men även vilka svårigheter vi stött på.

Ta chansen att lära av kollegors erfarenheter och få nya idéer att ta med dig hem till din skola. Detta är öppet för alla intresserade lärare i Stockholms kommunala grundskolor.

Anmäl dig här: anmälningslänk

Datum och tid: måndag 18/5 kl. 14.30-17.00, Medioteket, Trekantsvägen 3.

Detta är kostnadsfritt för skolorna. Välkommen med din anmälan!

Att läsa faktatexter

Är titeln på en rykande färsk bok av Adrienne Gear. Underrubriken är Undervisning i kritisk och reflekterande läsning. Jag har själv ännu inte hunnit läsa den – den låg i mitt fack för en timme sedan – men du ska veta att jag börjar läsa när jag tar pendeltåget hem i eftermiddag!

För dig som ännu inte noterat det – Adrienne föreläser för oss lärare i Stockholms kommunala grundskolor nästa onsdag den 22/4. På grund av ett halvdussin återbud så går det fortfarande att anmäla sig. Närmare information om innehåll, plats mm. hittar du i anmälningsformuläret. Anmäl dig här: Anmälningslänk

Boken är indelad i 8 kapitel. De är:

  1. Vad är Att läsa faktatexter?
  2. Komponenterna i boken Att läsa faktatexter
  3. Strategin att zooma in
  4. Strategin att ställa frågor och att göra inferenser
  5. Strategin att avgöra vad som är viktigt
  6. Strategin att göra kopplingar
  7. Strategin att transformera (eller syntetisera)
  8. Tillämpning och bedömning

Kapitelrubrikerna flaggar för att vi ska få fördjupa våra kunskaper om läsning av faktatexter samtidigt som de flesta av oss läsare säkert har förkunskaper som gör att vi kan tänka ett steg till. Boken är faktagranskad av en svensk adjunkt vid Stockholms universitet och en del lektionsförslag har bearbetats för att passa svenska förhållanden. Jag ser verkligen fram mot att få börja läsa!

Gear, A. (2015). Att läsa faktatexter. Undervisning i kritisk och reflekterande läsning. Stockholm: Natur och kultur.

Du kan också provläsa några sidor HÄR.

boken mindre

Gott bemötande, respekt och erkännande

- det är vi skyldiga varandra i sociala medier. En av föreläsningarna på SETT mässan hade rubriken Det finns ingenstans att fly – blogga tryggt. En mycket tänkvärd föreläsning med utgångspunkt i kommunikation och relation. Jörgen Lundälv, föreläsaren, underströk att kommunikation handlar om ansvar och vad vi är skyldiga varandra. Att skriva i sociala medier inbegriper att uttrycka åsikter och ventilera attityder vilket i sin tur kräver eftertanke. Alltför ofta är det vi skriver skrivet i ögonblickets ingivelse och därmed inte genomtänkt. Jörgen lyfte vikten av insikt och medvetenhet om vikten av respekt och etiskt förhållningssätt när vi skriver och publicerar i sociala medier.

Jörgen diskuterade dilemmat med olämpliga inlägg i sociala medier. Det kan handla om direkta kränkningar likväl som mer subtila insinuationer. Han problematiserade frågan om man ska polisanmäla inlägg eller inte och gav oss ett antal exempel dels från sitt eget barns skola, dels från högskolor och universitet. Polisanmäla eller inte kan bli en fråga om en konflikt mellan tre system. Här utvecklade han problemet som uppstår när vi väljer att luta oss på antingen egenetik, professionsetik eller förvaltningsetik. När egenetiken tar över och vi twittrar och skriver efter eget gottfinnande så kan det leda till inlägg som sårar, kränker och sänker. Många av oss skriver i sociala medier i arbetet och här underströk Jörgen vikten av att arbetsgivare arbetar med sin policy kring just detta. Här kände jag mig stolt för på Medioteket arbetar vi sedan mer än ett år tillbaka aktivt med vår syn på och vår medverkan i sociala medier. Vi diskuterar vilka kanaler vi ska använda för vad och VEM som ska skriva VAD VAR. Som Jörgen sa: Det handlar om kommunikation och relation.

De exempel han gav oss på inlägg som lett till anmälan till disciplinnämnden vid respektive students universitet följdes också av de förklaringar studenten gett till sitt handlande. Många av dem gällde att personen i fråga inte hade mått bra vid tillfället eller kanske satt vid datorn en sen kväll då hen hade druckit lite mycket. Dåliga ursäkter enligt min mening. Vi får inte glömma att vi har ansvar för våra egna handlingar. Är du nyfiken på dessa inlägg så ska de finnas i hans bok Blogga tryggt.

Vi har alla rätt att närvara i sociala medier. Vi har yttrandefrihet i Sverige. Vi har ansvar för vad vi väljer att skriva och publicera. Vi måste hjälpas åt att möta varandra respektfullt och etiskt. Eller hur!?

Vem är då Jörgen Lundälv? Svar: socionom, journalist, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Ja, just det… han presenterade sig också som 5-barnsfar.

Du kan läsa mer och hitta titlar på publikationer som rapporter och artiklar på webbsidan för Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet och på institutionens sida för forskning och publikationer.

Lundälv, J. 2015. Blogga tryggt. Nya medier i tjänsten. Lund: Studentlitteratur.

Sett och hört på SETT!

Emma presenterade vårt pilotprojekt  med e-böcker i undervisningen. Hon är bra på att sälja in! Förhållningssättet är ”sluta prat, börja testa!”

Här får du veta varför du ska använda e-böcker, projektdeltagarnas erfarenheter och vilka skolor som deltog. 

Vill du veta mer så får du kontakta Emma. 

   

   

Filma med iPad

Elisabet Jonsved berättade och visade praktiskt hur man filmar med iPads. Hon använde begrepp som filmspråkligt berättande, bildmanus, ljud för att skapa stämning, tona ut och visade steg för steg hur man gör. Plätteasy, absolut! 

PS. Elisabet håller kurser i detta med att filma. Du hittar kurserna i Mediotekets kurskatalog.