Visar alla blogginlägg från: maj 2015

Vill du blogga med klassen!?

Anmäl dig till QuadBlogging! Du kan välja mellan en kurs för nybörjare och en fortsättningsgrupp. Den senare är en grupp för lärare som redan kan blogga.

I nybörjarkursen lär vi oss att blogga från grunden. Givetvis bygger innehållet i din blogg på texter och inlägg som dina elever skriver. Du som lärare bedömer själv om det är eleverna som lägger upp och publicerar sina inlägg eller om du som lärare tar det ansvaret. Nybörjarkursen träffas vid sex tillfällen under tiden september fram till påsk -16.

Fortsättningsgruppen är ingen regelrätt kurs utan mer av ett nätverk. Deltagarna delas in i quaddar, dvs. smågrupper med fyra lärare i varje, vars elever skriver inlägg och publicerar samt läser varandras bloggar och ger respons. Gruppindelningen sker utifrån den årskurs du undervisar i och/eller ämne. Du kan delta oavsett vilket ämne och vilka årskurser du undervisar i!

Fortsättningsgruppen vänder sig till dig som längtar efter en aktiv klassblogg. Du och din klass kanske tycker att ni har för få läsare!? Ni önskar att ni hade vänklasser som läser och ger respons och som du och din klass kan följa och skriva respons på? Deltagarna i fortsättningsgruppen träffas vid tre tillfällen, en gång i september, en gång under vintern och en gång runt påsk. Dessa träffar är inriktade på erfarenhetsutbyte och möjlighet att träffa kollegorna du bloggar med.

Du kan läsa mer på PedagogStockholm: HÄR.

Nu kan du anmäla dig. Vänta inte för länge. Av erfarenhet vet jag att grupperna på mina kurser snabbt blir fulltecknade.

Länkarna för att anmäla sig är:

Det går att anmäla sig, i mån av plats, fram till skolstart i augusti.

PS. Undrar du när du kan anmäla dig till någon av de andra kurserna jag leder? Det blir först runt terminsstarten i augusti.

Forskningsgrund för PALS, ett läsprogram för parläsning

Många läsprogram finns det men hur vet man vilka man ska använda? Jag har förmånen att ha i min tjänst att läsa forskning. Syftet är att jag ska vara uppdaterad på forskning, kunna bedöma vad som är trovärdigt och bedöma vad som är värt att sprida. Mycket läsande blir det för att hitta guldkornen. I Reading Teacher från november 2014 fastnade jag för en artikel om PALS, ett amerikanskt forskningsbaserat läsprogram från 1990-talet som används i många amerikanska stater. PALS är förkortning för Peer-Assisted Learning Strategies in Reading. Artikeln presenterar alltså det forskningsbaserade läsprogrammet PALS, vad detta omfattar och hur lärare arbetar med materialet. Vi får också följa en lärare och hennes klass samt hur hon tillsammans med forskarna anpassar programmet till sin klass och deras behov. Avslutningsvis presenteras allmänna rekommendationer för hur lärare generellt kan anpassa forskningsbaserade metoder.

I det här inlägget fokuserar jag på forskningsbakgrund, källor och tillförlitligheten i PALS som läsprogram.

Jag börjar med att ge ett lästips. När du besöker artikeln på The Reading Teacher´s webb så finns det flera uppgifter och flikar som läsaren kan följa. Jag får uppgifter om hur jag ska citera artikeln, kontaktuppgifter till huvudansvarig författare samt publiceringshistoria. Jag kan också välja mellan fyra flikar för: 1) Abstract 2) Article 3) References 4) Cited by.

När jag vecklar ut dessa så ser det ut så här:

PALS

Av abstrakt förstår vi att artikeln handlar om lärare som är i färd med att börja arbeta med forskningsbaserade undervisningsprogram i sin undervisning. Detta ställer ofta lärare inför frågan om man måste göra exakt som programmet är upplagt eller om det går att anpassa upplägget till den egna klassen och lokala förhållanden. Man talar om programtrohet eller fidelity på engelska. Forskare understryker vikten av att lärare inte plockar russinen ur kakan när de börjar använda ett forskningsbaserat undervisningsprogram då detta leder till att de resultat som forskarna uppnått inte kommer att gälla när läraren arbetar med programmet. Ett exempel är när lärare arbetar med Bornholmsmaterialet. Om läraren inte följer upplägget med övningar och antal tillfällen enligt lärarhandledningen kommer arbetet inte att ge fullgod effekt.

PALS har utarbetats på Vanderbilt University och är väl dokumenterat. PALS läsprogram används i skolor i många amerikanska delstater som t.ex. Iowa, Minnesota, Illinois, Arizona, Ohio. Det finns också tillgängligt i Europa och används i Frankrike, Spanien och Island. På PALS webbsida finns en lista med forskningsstudier av läsprogrammet.

PALS har också granskats och refereras av WWC, What Works Clearinghouse, ett amerikanskt institut som prövar den forskningsmässiga tillförlitligheten hos olika undervisningsprogram, pedagogiska material och policies. WWC är en kostnadsfri källa som finansieras av “the Institute for Education Sciences (IES) at the U.S. Department of Education”. WWC granskar och recenserar forskning samt avgör trovärdigheten och värdet av olika forskningsstudier inom det pedagogiska området.

WWC granskar PALS för fyra olika målgrupper:

  1. Elever i behov av särskilt stöd (2012)
  2. Läsinlärning (2012)
  3. Vuxenundervisning (2012)
  4. Andraspråksinlärning (2010)

Rapporterna för samtliga fyra målgrupper slår fast att PALS har positiva effekter. För elever i behov av särskilt stöd är det störst effekt på läsflyt och läsförståelse. För nybörjarläsarna har läsprogrammet effekt på ordavkodning och förståelse. I vuxenundervisningen visade sig läsprogrammet ha effekt på läsförståelsen och i andraspråksinlärningen på den generella läsförmågan.

Jag började skriva detta inlägg med tanke på att presentera PALS. I mina sökningar efter mer forskning och underlag för att kunna bedöma värdet av läsprogrammet PALS har jag hittat nya källor som jag har lärt mig mycket av. En bråkdel har jag skrivit om inlägget. Jag är vid det här laget övertygad om att jag kan rekommendera PALS som modell för att arbeta med att stärka och utveckla våra elevers läsning. Hur man i praktiken arbetar med parläsning enligt PALS kan du läsa om i mitt förra inlägg.

Referenser:

Kristen L. McMaster. (2014). Customizing a Research-Based Reading Practice: Balancing the Importance of Implementation Fidelity With Professional Judgment. The Reading Teacher, 68(3), 173183.

Du kan få en förhandstitt på artikeln HÄR.

PALS, Vanderbilt University.

WWC, virtuell brochyr som presenterar WWC.

WWC, Literacy (här hittar du granskade studier inom literacy området)

Läs, återberätta, sammanfatta, förutse, läs…

Ett evidensbaserat arbetssätt med läsning. PALS i praktiken.

Vad gör man egentligen när man arbetar med PALS?

De färdigheter som tränas är förväntat läsflyt och textförståelse med fokus på att kunna återberätta händelser ur texten i rätt ordning, förmågan att hitta grundtankarna i texten samt kunna göra förutsägelser. PALS (Peer-Assisted Learning Strategies) är ett läsprogram framtaget för att möta mångfalden i klassrummen och det är också avstämt med den amerikanska kursplanen CCSS (Common Core State Standards). Det är utformat för att användas i förskoleklass till och med årskurs 5/6 men har vidareutvecklats för att passa undervisning av äldre elever och vuxna.

Eleverna ska arbeta på sin kunskaps- och färdighetsnivå och man arbetar i par. Varje par består av en starkare respektive en svagare läsare. Tillvägagångssättet för att bilda dessa läspar är lite speciellt. Läraren listar alla elever enligt deras läskompetens från den starkaste till den svagaste. Sedan parar läraren ihop den som är bäst bland de starkare läsarna med den som är bäst bland de svagare läsarna hela listan igenom. Tanken är att paren ska varje heterogena men inte utgöra ytterpolerna.

Texterna väljs så att de inte är för lätta för den starkare läsaren men inte heller för svåra för den svagare läsaren. Eleverna turas om att ta uppgiften som coach och läsare. Den starkare läsaren är alltid den som börjar läsa för att modellera för kamraten. Coachens roll är att först lyssna, sedan ge respons samt ta upp frågor kring text och lässtrategier. Texterna som läses kan vara både skönlitterära och sakprosa. Alla par behöver inte läsa samma text.

Arbetet med PALS sker tre gånger i veckan. Varje tillfälle är cirka 35 minuter. Läraren börjar alltid med 12 lärarstyrda övningslektioner för att modellera arbetsgången för eleverna. Paren som läser för varandra arbetar alltid med samma fyra moment:

  • Högläsning för parkamraten
  • Återberätta texten
  • Identifiera huvudtanken i texten
  • Stämma av gjorda förutsägelser och göra nya

Det fjärde arbetsmomentet, att stämma av förutsägelser och göra nya, benämner artikelförfattarna prediction relay. Innebörden är att förutsägelser kontinuerligt stäms av och nya görs. Ett relä är en elektrisk apparat som slår till och från strömmen för att styra en annan elektrisk apparat. På samma sätt stämmer läsaren av gjorda förutsägelser för att direkt göra nya förutsägelser.

PALS tabell svenska

Tabellen som PDF-fil.

Det finns också filmer som visar de olika momenten i elevernas parläsning.

PALS 3 filmer

Filmerna som visar hur det kan gå till när eleverna arbetar med att göra sammanfattningar och återberättar hittar du HÄR (grade 2-5 vilket motsvarar åldrarna 8-12 år) och för elever på high-school (åldrarna 13-18 år) ser du hur de arbetar med samma moment, dvs. att göra sammanfattninga och återberätta,  HÄR.

Vill du se hur läraren modellerar hur parläsningen går till i förskoleklass? Det gör du HÄR. En film visar hur läraren först modellerar varefter barnen själva får prova att leda arbetet. Läsningen handlar för de yngsta om att ljuda enskilda bokstäver, dvs. bokstav-ljud kopplingen, ordavkodning, fonologisk medvetenhet och ordbilder. Den andra filmen visar barnen när de arbetar med parläsningen enligt PALS.

PALS är som undervisningsmodell mycket väl genomlyst. Det finns rikligt med forskning som visar att arbetsgången ger goda effekter på läsförmågan. Denna forskning finns refererad i artikeln. Du kan också läsa mer om PALS på WWC  (What Works Clearinghouse), the Best Evidence Encyclopedia samt Blueprints. Jag kanske skriver ett inlägg med fokus på evidensen för PALS.

PALS är riktigt intressant. Överväger om jag inte ska planera för en fortsättningskurs kring ”att undervisa i läsförståelse” och här lägga in PALS. Kanske tillsammans med Adrienne Gears Reading Power modell för faktatexter. Bidra gärna med förslag på vad du tycker skulle kunna utgöra ett nästa steg!

Referenser:

Kristen L. McMaster. (2014). Customizing a Research-Based Reading Practice: Balancing the Importance of Implementation Fidelity With Professional Judgment. The Reading Teacher, 68(3), 173183.

Du kan få en förhandstitt på artikeln HÄR.

På skolbänken

Kursen är ett samarbete mellan NCS och Läslyftet och med det vill man signalera långsiktighet. NCS arbetar via ett antal regionala nätverk av språk-, läs- och skrivutvecklare, en årlig nationell konferens, ett nyhetsbrev och webben.

NCS1
Kursen riktar sig till kommunernas språk-, läs- och skrivutvecklare som arbetar övergripande. Givetvis står Läslyftet i fokus. Våra förväntningar är stora och Anna presenterade en del av dem som t.ex. önskemål om fördjupade kunskaper om långsiktigt kvalitetsarbete, fler verktyg för att planera och genomföra insatser inom språk-, läs- och skrivområdet, utöka våra nätverkskontakter och mer om aktuell forskning.

läskonferens2 

Anna Lindblom stod för introduktionen. Anna pratade roller, handledarnas roll och uppgift inom Läslyftet, vad vi ska få med oss från denna utbildning  (t.ex. kunskaper om systematiskt kvalitetsarbete, vidareutveckla vår förmåga att driva ett varierat sätt att stödja ett kollegialt lärande). Sedan följde ett digert program med oerhört bra föreläsare som Katarina Lycker Rüter om litteratursamtal,  Ann Pihlgren om roller, bra samtal och en hel del till, Barbro Hagberg-Persson och Birgitta Mark om Skolverkets nya bedömningsstöd för åk 1-3, Sara Knöfel och Jonas Andersson från Skolverket om Systematiskt kvalitetsarbete och forskningsbaserat arbetssätt i praktiken.

Superbra dagar!

Oops, jag har just märkt att jag har skrivit mitt inlägg i fel blogg. Den skulle ligga i Läslyftet Stockholm. Det kommer mer… Birgitta, Kristina och jag har delat upp föreläsningarna. Jag kommer att skriva om det nya bedömningsstödet i Läslyftet Stockholm.

”Tesagt gäller!”


Utveckling pågår

Ja, många ambitiösa lärare arbetar hårt med att utveckla sin undervisning och driva utvecklingsarbeten på sina skolor. Förändringsviljan är stor!

Igår presenterade sex lärare sina utvecklingsarbeten. Det var Jonas och Karin, Årstaskolan, Cecilia och Linda, Nya Elementar, samt Gunilla och Jessica, Hökarängens skola.

Jonas och Karin presenterade hur de på Årstaskolan arbetar med att utveckla barnens fonologiska medvetenhet i en multimodal miljö med ASL, Att skriva sig till läsning. Resan har gått från en lite splittrad situation utan systematik till en väl genomtänkt undervisningspraktik för skolans yngsta elever. Idag utgår man i planeringen från frågor som ”Vad ska hända under lektionen?” och ”Vad vill vi att eleverna ska lära sig?”. De arbetar med vad de kallar workflows.

Jonas o Karin

De har gått från att en förskoleklass provade nya grepp med bl.a. ASL till att samtliga förskoleklasserna nu är engagerade i utvecklingsarbetet. De har köpt in facklitteratur som de använder i sin lokala fortbildning och allt de läser går de ut och testar. Det kollegiala lärandet är utgångspunkten. De har gått igenom undervisningsmaterial och kompletterat med t.ex. miniwhiteboards. Idag delar alla synen på att språk och användning av språk är centralt.

Jessica och Gunilla berättade om det lokala utvecklingsarbetet på Hökarängen. De har haft fortbildning i studiecirkelform kring att undervisa i läsförståelsestrategier. De arbetar aktivt med att utveckla barnens fonologiska medvetenhet med Bornholmsmodellen. Alla lärare arbetar idag utifrån en bestämd lektionsram som innehåller bl.a. lektionens startuppgift, tidsram, start och slut, lärandemål, nya ord och begrepp, E-P-A som arbetsmodell, Exit ticket och kamratbedömning.

Linda och Cecilia, Nya Elementar, arbetar med att alla lärare i åk 7-9 ska läsa högt. Frågan är förstås ”Varför högläsning?”.

linda o cecilia

Högläsningsprojektet kändes som ett djärvt nytänkande. De har klara tankar om varför men det visade sig inte vara helt lätt att genomföra. En erfarenhet var att alla lärare ännu inte är överens om innebörden i tankarna om att alla lärare är språklärare. Frågor finns också kring syftet med att alla lärare ska läs högt för sina elever.  Högläsningen genomförs på mentorstiden en gång i veckan och en annan erfarenhet är att det är svårt att få tiden att räcka till allt som ska rymmas.

De kommer att gå vidare med högläsningsprojektet men arbetar med att justera i upplägget. Det kan gälla typ av texter, hur långa dessa ska vara, om de ska knytas till specifika strategier och liknande. En annan fråga som väckts är ”Hur mäter vi resultatet?”. En fråga som vi i publiken fick med oss. Några svar kunde vi tyvärr inte bjuda på.

linda o cecilia 2

Avslutningsvis vill jag uppmärksamma det fina tack Cecilia och Linda fick från sina chefer. Nog är det härligt med chefer som ser och lyfter sina lärare! En sådan blomma önskar jag er alla som deltagit i forskningscirkeln under 2013-2015. Ni har alla kämpat hårt på era skolor med olika utvecklingsprojekt.

Cecilia Pena

PS. Nu hinner jag inte skriva mer för jag måste skynda vidare till den utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare inom Läslyftet som jag ska delta i.

Engagemang och läsning

Forskare talar idag om vikten av att skapa engagerade läsare. Vad är läsengagemang? Hur får vi våra elever att bli engagerade läsare?

Guthrie definierar läsengagemang som “the interplay of motivation, conceptual knowledge, strategies, and social interaction during literacy activities” (WWC broschyr s. 40). Läsengagemang kan alltså beskrivas som samspelet mellan motivation, begreppskunskap, strategier och läsarnas sociala interaktion under läsningen. Det betyder att just dessa fyra komponenter blir mycket viktiga i undervisningen kring läsning. Guthrie, forskare och professor, har forskat mycket kring just motivation och engagemang. Han är också den som utarbetat läsprogrammet CORI, som jag har skrivit inlägg om tidigare och också gjort två filmer om. Här hittar du filmerna om CORI (filmerna nr 14 och 15).

WWC, What Works Clearinghous, är en källa jag just upptäckt, en riktig guldgruva faktiskt. Här hittar du mycket användbart. Du hittar en rapport om undervisning kring läsning och läsförståelse för våra yngsta skolelever. En rapport eller kanske hellre en manual om vad jag som lärare ska tänka på och se till att ha med i min undervisning. WWC kallar den för Practice Guide för Improving Reading Comprehension in Kindergarten Through 3rd Grade.
Du hittar också fem korta filmer kring de fem rekommendationer som man gör i Practice Guide. I höger marginal ligger en en filmad intervju med Timothy Shanahan. Du undrar kanske vem Shanahan är? Han är en väl känd forskare inom literacy-området. Därtill är han Professor Emeritus, University of Illinois at Chicago, USA. 18-20 maj är han en av huvudtalarna vid läskonferensen vid lesesenteret vid Stavangers universitet. Du kan läsa mer om konferensen HÄR. På konferensen Skriv! Les! 2015 – Nordisk forskerkonferanse om lesing, skriving og literacy föreläser Shanahan under rubriken Disciplinary Literacy: Progressing from General to Specialized Literacy Instruction. Shanahan har också en  blogg med oerhört många inlägg som är oerhört intressanta! Bloggen heter Shanahan on literacy.

Åter till WWC.  När du går till webbsidan så ser den ut som på bilden.

WWC webb info

Jag har tittat på alla filmerna. De tar drygt 5 minuter vardera och det är väl använda minutrar. Kanske inte så mycket nytt men de är tydliga i sitt budskap.

Filmernas rubriker anger också temat och de är:

  1. Teach students how to use reading comprehension strategies. (Strong)
  2. Teach students to identify and use the text’s organizational structure to comprehend, learn, and remember content. (Moderate)
  3. Guide students through focused, high-quality discussion on the meaning of text. (Minimal)
  4. Select texts purposefully to support comprehension development. (Minimal)
  5. Establish an engaging and motivating context in which to teach reading comprehension. (Strong)

I parentes har jag skrivit ut strong, moderate respektive minimal. Detta syftar på graden av forskningsevidens för styrkan i effekt. Filmerna presenteras med rekommendationerna som pdf till vänster. Sedan hittar du filmen tillsammans med en transkription, dvs. en utskrift av vad som sägs på filmen. Längst till höger anger WWC vad de kallar Level of Evidence.

WWC webb del

I den första filmen som handlar om att läraren ska lära eleverna att använda lässtrategier tar de också upp frågan om elever som är i behov av särskilt stöd för sin läsutveckling. Här ges följande råd.

hur läraren arbetar

I filmen talar de om lässtrategier som tankeverktyg, mentala handlingar och rutiner. Strategi definieras som en medveten mental handling  under läsningen som syftar till att förbättra läsförståelsen (Intentional mental actions during reading that improve reading comprehension. s. 11 i pdf:en som tillhör film nr 1).

I filmen understryks vikten av att de texter som läraren väljer att arbeta med ska stödja syftet med lektionen. Det betyder att man anser att det finns ett starkt samband mellan val av text och läsundervisningens syfte. Det finns inte en text som passar alla elever och/eller alla lektioner. Valet av text kan vara avgörande för enskilda elevers läsintresse och läsutveckling. Vi uppmanas att välja texter som erbjuder olika ideer och är rika på information, de ska stämma med elevernas läskompetens men samtidigt utmanande och de ska understödja syftet med läslektionen.

råd om texten

I filmen lyfter man sex strategier som anses ge stark effekt på förbättring av läsförståelsen. Man har alltså funnit stark forskningsevidens för att dessa strategier är viktiga att lära alla elever:

6 strategier

WWC skriver, och man säger det också i filmerna, att det kan vara bra att lära ut en strategi i taget MEN sedan ska eleverna använda flera strategier samtidigt i sitt arbete med texter. Å ena sidan ska vi lära ut strategierna till våra elever, å andra sidan ska dessa kombineras och användas som mentala verktyg. Innehållet i texten står alltid i fokus!

Referenser:

Guthrie om CORI.

WWC, What Works Clearinghous. Improving Reading Comprehension in Kindergarten Through 3rd Grade

WWC, What Works Clearinghouse

Varför avtar läsandet med ålder?

Den positiva inställningen till att läsa avtar med stigande ålder. Det är ett faktum lärare är väl medvetna om. Frågan är varför?

Barbro Westlund refererar Pressley (2006) och ger oss några ledtrådar till detta dilemma. Pressley beskriver orsakerna som utvecklingssteg. Några exempel är att elevernas motivation avtar och när de inte klarar skoluppgifter så ökar frustrationen med risk för en negativ självbild; med åren ökar konkurrensen och valfriheten minskar av de texter som ska läsas (Westlund 2015).

Här kommer fyra tänkbara orsaker presenterade av Willingham, professor i kognitiv psykologi, i en artikel i Washington Post:

  • Högre krav på förståelse
  • Färre valmöjligheter
  • Fler genrer
  • Nya syften

Nybörjarläsaren upplever en tillfredsställelse över att lära sig läsa. Att bli läsande är ett tecken på att man blir äldre och att man nu kan något andra man känner kan. Läsningen är ett tecken på att man kan något som är uppskattat i samhället och något eftersträvansvärt.

Kraven på läsaren ökar för varje årskurs. Texterna blir längre och mer komplexa. Ordförrådet får större och större betydelse. Eleverna förväntas läsa texter de inte valt själva. Att läsa texter från fler, olika genrer kräver andra förmågor och kunskaper hos läsaren jämfört med denne kan läsa samma typer av texter. Högre upp i årskurserna behöver eleverna läsa texter för att lära nytt på olika ämnesområden. Läsningen sker inte och enbart för nöjes skull och/eller utifrån intresse. Läsningen får nya dimensioner och ställs inför nya krav. I takt med högre krav, svårare texter som handlar om okända ämnesområden och mindre frihet i val av vad man läser så minskar intresset för läsning. I stället blir läsning för många ett tecken på misslyckanden.

Referenser:

Pressley, (2006). Reading Instruction that works. New York: Guilford.

Westlund, B. (2015). Aktiv läskraft. Stockholm: NoK.

Washington post: http://www.washingtonpost.com/

Willingham (artikel 150429). Why kids loose interest in reading as they get older

”Svensk forskning…

om läsning och läsundervisning”. Det är titeln på en bok av Christina Olin-Scheller och Michael Tengberg (2015). Här hittar vi 14 kapitel med lika många svenska forskningsstudier som presenterades vid ett symposium 2013 vid Centrum för språk- och litteraturdidaktik, Karlstads universitet. Kapitlen är indelade i tre sektioner som omfattar studier av:

  1. skolans läspraktiker
  2. läsares läsning och specifika tolkningspraktiker
  3. systemövergripande studier.

Det går med andra ord inte att referera bokens alla delar. I alla fall inte i ett inlägg varför jag börjar med en djupdykning i kapitel två.

Kapitel två handlar om Tidiga språkliga och kognitiva förmågors betydelse för senare läsutveckling (Helena Krantz). Med andra ord handlar kapitlet om hur det går sen utifrån tidig förmåga. Läsförmåga syftar både på läsarens automatiserade läsning och förståelsen av det lästa. I det första skedet under läsinlärningen har barnets språkliga medvetenhet stor betydelse för utvecklingen av ordavkodningen. Betydelsen av den språkliga medvetenheten sjunker i takt med att avkodningsförmågan tilltar. God bokstavskännedom är av stor vikt och klassas som en så kallad stark predikator för den fortsatta läsutvecklingen. Den första läsförmågan är i nästa steg, när barnet knäckt läskoden och börjat avkoda, den starkaste prediktorn för den fortsatta läsutvecklingen.

Ordförståelsens betydelse växer allt eftersom barnet utvecklas som läsare. Enligt denna studie är det viktigaste att barnet snabbt utvecklar avkodningsförmågan och automatiserar läsningen. Ordförrådet har mindre betydelse i den första fasen i läsutvecklingen för att senare få större betydelse.

Studien visar att svaga läsare i årskurs 1 är de barn som redan i förskoleklass hade låga resultat på språklig medvetenhet och bokstavskunskap. Därför är det viktigt att med tidig screening identifiera de barn som ligger i riskzonen och ge dem kompensatoriskt stöd i deras språkutveckling. Krantz understryker vikten av att pedagoger ”… tillämpar ett diagnostiserande arbetssätt, analyserar elevernas läsutveckling, mäter eleverna på den nivå där de befinner sig och sätter in verkningsfulla åtgärder” (sid. 33). Här refererar Krantz till forskare som exempelvis Lundberg, Samuelsson, Torgesen.

En automatiserad avkodning anses bland läsforskare vara en förutsättning för att barnet ska utvecklas till en skicklig läsare med god läsförståelse. I studien visade de barn som kom i gång med sin läsning redan i förskoleklass en högre läsförmåga på våren i årskurs 1. Det är också viktigt hur pass snabbt barnet utvecklar sin läsförmåga. Går det långsamt så ska vi inte vänta och se utan sätta in kompensatoriskt stöd tidigt.

Sammanfattningsvis säger studien oss att det är mycket viktigt att arbeta intensivt med språklig medvetenhet, ljud-bokstavskunskap och bokstavskännedom i förskoleklassens tidiga, förberedande lästräning. I och för sig är det inte något nytt. Vi har hört det tidigare men det tål att lyftas och understrykas än en gång.

Referenser:

Tengberg, M. & Olin-Scheller, C. (2015). Svenska forskning om läsning och läsundervisning. Malmö: Gleerups.

svensk forskning

Du kan även läsa lite mer om boken i Gleerups produktblad.

produktblad2

Karlstads universitet. Nyheter (2015-03-17): Ny bok om läsning och läsundervisning

Tankar kring scaffolds

Scaffolds i närläsning. En artikel över tre inlägg. Artikeln var tät. Den innehöll mycket information. Mycket var tänkvärt. Jag har inte ens tänkt färdigt!

När jag gått olika fortbildningar har det hänt att jag har fått uppgifter som denna: Läs den här nio sidiga vetenskapliga artikeln, skriv en detaljerad uppsats om ämnet den utforskar och lämna in uppsatsen senast onsdag om en vecka.” Inga stöttningsstrategier här inte! Lämnad vind för våg, vilket en van läsare klarar. Idag är nog de flesta överens om att det är förkastligt att ha uppgifter där eleverna får i uppgift att läsa en text och sedan göra en uppgift, eller hur!?

Vad har jag då lärt mig av att läsa artikeln Contingency Teaching During Close Reading? Jag tar med mig den tydliga presentationen av olika sätt att stötta elevers lärande i och genom undervisning. En undervisning som innehåller tydliga stöttningsstrategier. Stöttning som en självklar del i lektionsplaneringen. Stöttning som presenteras med tydliga moment i undervisningen. Artikeln fokuserade exempel på stöttning/scaffolds under närläsning och den gav mig frågor att ställa när jag planerar en lektion. frågor som: Vilka stöttningsstrategier/scaffolds har en självklar plats i en närläsningslektion? Hur gör jag som lärare när eleverna inte ”hänger med”? Vilken roll har ledtrådar, lärartips och modellering i en närläsningslektion? Det är alltså av avgörande betydelse HUR jag som lärare låter mina elever arbeta med skolans texter. Inga enkla svar; bara fler frågor att reflektera över!

Poetry slam, debatt, modevisning, film…

och mycket annat. 20-21 maj händer det! 

Vill du veta mer följer du länkarna! Har du frågor så mejla Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se.

Programmet som pdf (9 sidor!): Program i Kungsträdgården för KUL1415

Programmet uppdateras varje dag så för att se de senaste nyheterna klickar du på bilden så du kommer till KUL1415:s egen webbsida.

KUL1415