Tankar kring scaffolds

Scaffolds i närläsning. En artikel över tre inlägg. Artikeln var tät. Den innehöll mycket information. Mycket var tänkvärt. Jag har inte ens tänkt färdigt!

När jag gått olika fortbildningar har det hänt att jag har fått uppgifter som denna: Läs den här nio sidiga vetenskapliga artikeln, skriv en detaljerad uppsats om ämnet den utforskar och lämna in uppsatsen senast onsdag om en vecka.” Inga stöttningsstrategier här inte! Lämnad vind för våg, vilket en van läsare klarar. Idag är nog de flesta överens om att det är förkastligt att ha uppgifter där eleverna får i uppgift att läsa en text och sedan göra en uppgift, eller hur!?

Vad har jag då lärt mig av att läsa artikeln Contingency Teaching During Close Reading? Jag tar med mig den tydliga presentationen av olika sätt att stötta elevers lärande i och genom undervisning. En undervisning som innehåller tydliga stöttningsstrategier. Stöttning som en självklar del i lektionsplaneringen. Stöttning som presenteras med tydliga moment i undervisningen. Artikeln fokuserade exempel på stöttning/scaffolds under närläsning och den gav mig frågor att ställa när jag planerar en lektion. frågor som: Vilka stöttningsstrategier/scaffolds har en självklar plats i en närläsningslektion? Hur gör jag som lärare när eleverna inte ”hänger med”? Vilken roll har ledtrådar, lärartips och modellering i en närläsningslektion? Det är alltså av avgörande betydelse HUR jag som lärare låter mina elever arbeta med skolans texter. Inga enkla svar; bara fler frågor att reflektera över!

1 kommentar

  1. Helene Carlsson, 12 maj 2015

    För att inte tala om att bli lämnad vind för våg vid skrivuppgifter som uppsatser.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.