”Svensk forskning…

om läsning och läsundervisning”. Det är titeln på en bok av Christina Olin-Scheller och Michael Tengberg (2015). Här hittar vi 14 kapitel med lika många svenska forskningsstudier som presenterades vid ett symposium 2013 vid Centrum för språk- och litteraturdidaktik, Karlstads universitet. Kapitlen är indelade i tre sektioner som omfattar studier av:

  1. skolans läspraktiker
  2. läsares läsning och specifika tolkningspraktiker
  3. systemövergripande studier.

Det går med andra ord inte att referera bokens alla delar. I alla fall inte i ett inlägg varför jag börjar med en djupdykning i kapitel två.

Kapitel två handlar om Tidiga språkliga och kognitiva förmågors betydelse för senare läsutveckling (Helena Krantz). Med andra ord handlar kapitlet om hur det går sen utifrån tidig förmåga. Läsförmåga syftar både på läsarens automatiserade läsning och förståelsen av det lästa. I det första skedet under läsinlärningen har barnets språkliga medvetenhet stor betydelse för utvecklingen av ordavkodningen. Betydelsen av den språkliga medvetenheten sjunker i takt med att avkodningsförmågan tilltar. God bokstavskännedom är av stor vikt och klassas som en så kallad stark predikator för den fortsatta läsutvecklingen. Den första läsförmågan är i nästa steg, när barnet knäckt läskoden och börjat avkoda, den starkaste prediktorn för den fortsatta läsutvecklingen.

Ordförståelsens betydelse växer allt eftersom barnet utvecklas som läsare. Enligt denna studie är det viktigaste att barnet snabbt utvecklar avkodningsförmågan och automatiserar läsningen. Ordförrådet har mindre betydelse i den första fasen i läsutvecklingen för att senare få större betydelse.

Studien visar att svaga läsare i årskurs 1 är de barn som redan i förskoleklass hade låga resultat på språklig medvetenhet och bokstavskunskap. Därför är det viktigt att med tidig screening identifiera de barn som ligger i riskzonen och ge dem kompensatoriskt stöd i deras språkutveckling. Krantz understryker vikten av att pedagoger ”… tillämpar ett diagnostiserande arbetssätt, analyserar elevernas läsutveckling, mäter eleverna på den nivå där de befinner sig och sätter in verkningsfulla åtgärder” (sid. 33). Här refererar Krantz till forskare som exempelvis Lundberg, Samuelsson, Torgesen.

En automatiserad avkodning anses bland läsforskare vara en förutsättning för att barnet ska utvecklas till en skicklig läsare med god läsförståelse. I studien visade de barn som kom i gång med sin läsning redan i förskoleklass en högre läsförmåga på våren i årskurs 1. Det är också viktigt hur pass snabbt barnet utvecklar sin läsförmåga. Går det långsamt så ska vi inte vänta och se utan sätta in kompensatoriskt stöd tidigt.

Sammanfattningsvis säger studien oss att det är mycket viktigt att arbeta intensivt med språklig medvetenhet, ljud-bokstavskunskap och bokstavskännedom i förskoleklassens tidiga, förberedande lästräning. I och för sig är det inte något nytt. Vi har hört det tidigare men det tål att lyftas och understrykas än en gång.

Referenser:

Tengberg, M. & Olin-Scheller, C. (2015). Svenska forskning om läsning och läsundervisning. Malmö: Gleerups.

svensk forskning

Du kan även läsa lite mer om boken i Gleerups produktblad.

produktblad2

Karlstads universitet. Nyheter (2015-03-17): Ny bok om läsning och läsundervisning

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.