Forskningsgrund för PALS, ett läsprogram för parläsning

Många läsprogram finns det men hur vet man vilka man ska använda? Jag har förmånen att ha i min tjänst att läsa forskning. Syftet är att jag ska vara uppdaterad på forskning, kunna bedöma vad som är trovärdigt och bedöma vad som är värt att sprida. Mycket läsande blir det för att hitta guldkornen. I Reading Teacher från november 2014 fastnade jag för en artikel om PALS, ett amerikanskt forskningsbaserat läsprogram från 1990-talet som används i många amerikanska stater. PALS är förkortning för Peer-Assisted Learning Strategies in Reading. Artikeln presenterar alltså det forskningsbaserade läsprogrammet PALS, vad detta omfattar och hur lärare arbetar med materialet. Vi får också följa en lärare och hennes klass samt hur hon tillsammans med forskarna anpassar programmet till sin klass och deras behov. Avslutningsvis presenteras allmänna rekommendationer för hur lärare generellt kan anpassa forskningsbaserade metoder.

I det här inlägget fokuserar jag på forskningsbakgrund, källor och tillförlitligheten i PALS som läsprogram.

Jag börjar med att ge ett lästips. När du besöker artikeln på The Reading Teacher´s webb så finns det flera uppgifter och flikar som läsaren kan följa. Jag får uppgifter om hur jag ska citera artikeln, kontaktuppgifter till huvudansvarig författare samt publiceringshistoria. Jag kan också välja mellan fyra flikar för: 1) Abstract 2) Article 3) References 4) Cited by.

När jag vecklar ut dessa så ser det ut så här:

PALS

Av abstrakt förstår vi att artikeln handlar om lärare som är i färd med att börja arbeta med forskningsbaserade undervisningsprogram i sin undervisning. Detta ställer ofta lärare inför frågan om man måste göra exakt som programmet är upplagt eller om det går att anpassa upplägget till den egna klassen och lokala förhållanden. Man talar om programtrohet eller fidelity på engelska. Forskare understryker vikten av att lärare inte plockar russinen ur kakan när de börjar använda ett forskningsbaserat undervisningsprogram då detta leder till att de resultat som forskarna uppnått inte kommer att gälla när läraren arbetar med programmet. Ett exempel är när lärare arbetar med Bornholmsmaterialet. Om läraren inte följer upplägget med övningar och antal tillfällen enligt lärarhandledningen kommer arbetet inte att ge fullgod effekt.

PALS har utarbetats på Vanderbilt University och är väl dokumenterat. PALS läsprogram används i skolor i många amerikanska delstater som t.ex. Iowa, Minnesota, Illinois, Arizona, Ohio. Det finns också tillgängligt i Europa och används i Frankrike, Spanien och Island. På PALS webbsida finns en lista med forskningsstudier av läsprogrammet.

PALS har också granskats och refereras av WWC, What Works Clearinghouse, ett amerikanskt institut som prövar den forskningsmässiga tillförlitligheten hos olika undervisningsprogram, pedagogiska material och policies. WWC är en kostnadsfri källa som finansieras av “the Institute for Education Sciences (IES) at the U.S. Department of Education”. WWC granskar och recenserar forskning samt avgör trovärdigheten och värdet av olika forskningsstudier inom det pedagogiska området.

WWC granskar PALS för fyra olika målgrupper:

  1. Elever i behov av särskilt stöd (2012)
  2. Läsinlärning (2012)
  3. Vuxenundervisning (2012)
  4. Andraspråksinlärning (2010)

Rapporterna för samtliga fyra målgrupper slår fast att PALS har positiva effekter. För elever i behov av särskilt stöd är det störst effekt på läsflyt och läsförståelse. För nybörjarläsarna har läsprogrammet effekt på ordavkodning och förståelse. I vuxenundervisningen visade sig läsprogrammet ha effekt på läsförståelsen och i andraspråksinlärningen på den generella läsförmågan.

Jag började skriva detta inlägg med tanke på att presentera PALS. I mina sökningar efter mer forskning och underlag för att kunna bedöma värdet av läsprogrammet PALS har jag hittat nya källor som jag har lärt mig mycket av. En bråkdel har jag skrivit om inlägget. Jag är vid det här laget övertygad om att jag kan rekommendera PALS som modell för att arbeta med att stärka och utveckla våra elevers läsning. Hur man i praktiken arbetar med parläsning enligt PALS kan du läsa om i mitt förra inlägg.

Referenser:

Kristen L. McMaster. (2014). Customizing a Research-Based Reading Practice: Balancing the Importance of Implementation Fidelity With Professional Judgment. The Reading Teacher, 68(3), 173183.

Du kan få en förhandstitt på artikeln HÄR.

PALS, Vanderbilt University.

WWC, virtuell brochyr som presenterar WWC.

WWC, Literacy (här hittar du granskade studier inom literacy området)

3 kommentarer

  1. Johanna, 27 maj 2015

    Å andra sidan, väljer jag att plocka russinen ur kakan har det kanske ännu bättre effekt än vad jag haft om jag följt Bornholm till punkt och pricka. Det är väl det som är lärarens uppdrag och kompetens, att anpassa färdiga modeller och läromedel till den grupp elever man har framför sig. Jag förstår förstås att det inte fungerar om forskare följer min undervisning, men i vardagen.

    • Toura Hägnesten, 11 juni 2015

      Hej Johanna,
      Sent om sider har jag följt upp din kommentar. Jag har skrivit ett inlägg inspirerat av dig och din kommentar (11e juni). Det är så bra att få kommentarer för då får man syn på nya aspekter och perspektiv. Tack Johanna!

  2. Ingela Söderström, 11 juni 2015

    Intressant kommentar, och intressant uppföljande postning. Jag tänkte precis samma sak som Johanna här ovan när jag läste ditt utmärkta inlägg om PALS. Vi kommer absolut att använda idéer från PALS för att utveckla parläsning i vår kommun, men jag tror inte att det kommer att bli fråga om några poängprotokoll. Det finns ofta inslag i modeller från andra skolsystem som känns ganska främmande för oss, detta är ett exempel på sådant. Många gånger är det också så att det inte finns praktiska möjligheter i verksamheten att genomföra beforskade program/metoder på samma sätt som gjordes inom studien. Det finns inte alltid personal eller tid som gör det möjligt, och då får man lov – tycker jag – att använda det som går och själv analysera vilka resultat som nåddes på det sättet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.