Visar alla blogginlägg från: juni 2015

Bedömningsstödet är publicerat!

Nu kan du se det nya Bedömningsstödet för åk 1-3 (det täcker Läs- och skrivutveckling & taluppfattning i årskurs 1-3). Du hittar det på Skolverkets sida för Prov och bedömning. Det går inte att köpa utan du måste logga in i Skolverkets Bedömningsportal  för att komma åt det.

Jag har skrivit ut hela materialet för svenska och kommer att ägna morgondagen åt att sätta mig in i bedömningsstödet. Sedan hoppas jag att jag hinner skriva ett inlägg om mina första intryck.

Skolverket har skrivit en kort presentation om Bedömningsstödet under rubriken Läs- och skrivutveckling & taluppfattning i årskurs 1-3. Här framgår det bland annat att det kommer att bli obligatoriskt att använda för åk 1 från och med 1 juli 2016. Bedömningsstöd gäller i svenska och svenska som andraspråk i grundskolan.

Regeringen har beslutat att bedömningsstöden blir obligatoriska att använda i årskurs 1 från 1 juli 2016. Redan nu kan materialet användas i en utprövningsomgång under läsåret 2015/2016. Vi kommer att samla in synpunkter via en enkät som kommer att finnas här från september 2015. Ta chansen att vara med och påverka genom att använda materialet och fylla i enkäten. (Skolverket 2016-06-30)

Bedömningsstöd åk 1-3

PS. I höst planerar jag att erbjuda en  ny kurs kring detta nya Bedömningsstöd. Dock kommer jag inte att arbeta med den del som handlar om taluppfattning.

Textat och klart!

Varsågoda! Nu är båda filmerna om NSL, Nya Språket lyfter, textade. Språkligt var det inte helt lätt att texta. Det blir så oerhört tydligt när man lyssnar och samtidigt ska skriva ner det som sägs att vi inte talar som vi skriver. Mycket intressant upplevelse!

För att visa undertexterna klickar du med muspekaren på den lilla fyrkanten. Den lilla rutan med ”Undertexter” visas så fort du för muspekaren över rutan (se bilden).

NSL undertexter

Jag ser att Nya Språket lyfter, del 1, har visats 918 gånger och del 2 har visats 567 gånger. Roligt att intresset har varit så stort! Berätta gärna i vilka sammanhang ni ser dem och hur ni använder filmerna.

Nytt Bedömningsstöd för åk 1-3

Ja, det ska vara versal i Bedömningsstöd för det är namnet på Skolverkets nya bedömningsstöd. Titeln är Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling respektive Bedömningsstöd i taluppfattning. Jag håller mig till det förra. På Läslyftets utbildning för kommunernas språk-, läs- och skrivutvecklare för några veckor sedan var en av programpunkterna en presentation av det nya bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling för åk 1-3. Detta kommer att publiceras på Skolverkets webb under juni. Det är det här ni ska hålla utkik efter.

Bedömningsstöd

Målet är att utarbeta och implementera ett tydligt och konkret bedömningsstöd för uppföljning av elevers kunskaper i läs- och skrivutveckling. Bedömningsstödet kan användas från åk 1 och syftet är att tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter inom läs- och skrivutveckling eller för att ge elever extra stimulans inom dessa områden. Tanken är att bedömningsstödet ska användas 1-2 ggr./termin fram till och med hösten i åk 3. Materialet relaterar till Skolverkets bedömningsstöd Nya Språket lyfter och läroplanen i svenska och svenska som andra språk. För dig som inte är bekant med Nya Språket lyfter så har jag tagit fram två filmer som presenterar detta bedömningsstöd. Du hittar filmerna i ett tidigare blogginlägg (1/6).

Vi fick se några exempelbilder ur bedömningsstödet samt höra ljudfiler med läsande elever som exemplifiering av hur materialet kommer att se ut. Jag personligen tyckte inte att bilderna man valt för att illustrera texterna var särskilt illustrativa. Vi får se hur det ser ut när vi får tillgång till hela bedömningsstödet.

Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling omfattar följande delar:

  • lärarinformation
  • handledning till genomförande av respektive avstämning A-C läsa respektive skriva i relation till Nya Språket lyfter!
  • elevuppgifter i läsa respektive skriva med bedömda och analyserade elevsvar inklusive ljudfiler samt
  • underlag för läsa respektive skriva för lärarens dokumentation och sammanställning.

Vi fick också ta del av den beräknade tidsåtgången för att genomföra bedömningarna i de olika årskurserna. För årskurs 1 gäller Avstämning A och här ska vi räkna med att momentet för att pröva förmågan att läsa tar 15-20 min. Prövningen sker individuellt med eleverna på höst- och vårtermin. Prövningen av momentet att skriva berättande text genomförs i grupp/helklass.

För årskurs 2 gäller Avstämning B. Här prövas elevernas läsförmåga under cirka 10 min och det görs individuellt under höst- och vårterminen. Prövningen av momentet att skriva berättande text genomförs i grupp/helklass.

För årskurs 3 gäller Avstämning C och prövningen görs på höstterminen. Eleverna får läsa 10 min individuellt. De får skriva berättande samt beskrivande text i grupp/helklass.

För att komma åt bedömningsstödet med konkreta elevexempel måste man gå till Skolverkets Bedömningsportal och logga in.

Bedömningsportalen

Regeringen kan komma att fatta beslut under juni månad om att huvudmannen ska använda bedömningsstöden  i årskurs 1 från och med 1 juli 2016.

HÄR kommer du att hitta mer information när det nya bedömningsstödet har publicerats.

PS. Det ska också tillägas att Bedömningsstöden publiceras i en utprövningsomgång under läsåret 2015/2016. En enkät kommer att bifogas materialet och en bearbetning av bedömningsstöden kan komma att ske efter synpunkter och enkätsvar från lärare som använt materialet under hösten 2015 samt utifrån att det blir obligatoriskt att använda. Under juni lär regeringen fatta beslut huruvida huvudmannen  ska använda bedömningsstöden  i årskurs 1 .

Som sagt – håll utkik!

Att plocka russinen ur kakan!?

Handen på hjärtat. De flesta lärare har nog gjort just det! Det är alltid något i alla de undervisningsmodeller vi har arbetat med som vi inte tycker riktigt passar just våra elever eller den klass vi undervisar för tillfället. Som Johanna skrev i sin kommentar till ett av mina tidigare inlägg: ”Det är väl det som är lärarens uppdrag och kompetens, att anpassa färdiga modeller och läromedel till den grupp elever man har framför sig.”.  Ja, jag håller med Johanna. Vad säger då artikelförfattarna i det här fallet?

Som framgår av artikelrubriken Customizing a Research-Based Reading Practice: Balancing the Importance of Implementation Fidelity With Professional Judgment så handlar artikeln om just huruvida jag som lärare kan anpassa undervisningsmodellen till mina elever och min klass eller inte.

När forskare har genomlyst och evidensprövat en undervisningsmodell som exempelvis parläsning enligt PALS så gäller evidenset under förutsättning att man inte gör några egna avsteg från den prövade grundmodellen. Samtidigt ser verkligheten i ett klassrum inte alltid ut som den utprövade undervisningssituationen gjorde. Artikelförfattarna, McMaster m.fl., behandlar lärares behov av att dels arbeta enligt ett forskningsbaserat program, dels göra anpassningar utifrån lokala förhållanden. De börjar med att slå fast att PALS utformades för att möta heterogeniteten i vanliga klasser. Huvudmomenten är förmågan till en automatiserad läsning, läsförståelse, att kunna återberätta textavsnitt, identifiera huvudtankar i texten samt göra förutsägelser.

Students practice critical reading fluency and comprehension skills, focusing on retelling events from text in sequence, identifying main ideas, and making predictions. (McMaster m.fl. 2015, sid. 174)

De ger följande konkreta riktlinjer till de lärare som vill börja arbeta enligt PALS.

  1. Använda samtliga delar i programmet med programtrohet (fidelity) tills du känner dig helt säker på hur delarna fungerar tillsammans.
  2. Implementera alltid kärnan i programmet, dvs. de centrala delarna i parläsningsprogrammet PALS.
  3. När du väl känner dig bekant med alla programdelar prövar du dina elevers läsförmåga mot dessa. Om du inte är nöjd med dina elevers resultat behöver du göra en noggrann analys och ta ställning till vilka anpassningar som kan vara aktuella att göra.
  4. Planera dina anpassningar med stöd från kollegor. Var noga med att fortsätta använda de centrala delarna i programmet. Detta gäller exempelvis parläsningen med respons och ledtrådar från kamraten, den upprepade läsningen och den oavbrutna träningen av läsförmåga.
  5. Gör dina anpassningar i en anda av programtrohet.
  6. Övervaka dina elevers utveckling; analysera, jämför och pröva resultaten mot dina anpassningar och PALS–programmet. (min översättning från artikeln, sid. 176)

McMaster m.fl. kom fram till att det under vissa förutsättningar gav en positiv effekt på elevernas resultat när lärarna gjorde anpassningar. Detta gällde under följande förutsättningar:

  • Lärarna hade arbetat med PALS–programmet helt enligt boken under ett läsår och var väl insatta i alla delarna.
  • De fick stöd och respons från kollegor och/eller forskare.
  • De fortsatte arbeta med kärnmomenten i programmet. (min översättning från artikeln, sid. 177)

Artikelförfattarna, McMaster m.fl. använder begreppet core components (kärnmomenten) och det omfattar följande delar: parläsning (10 min), sammanfattning av lästa avsnitt (10 min), respons och kamratstöd med ledtrådar och poängsystem samt att klassen arbetar med minst 48 PALS-lektioner á 35 minuter per lektion.

Avslutningsvis lyfter artikelförfattarna att utmaningen ligger i att finna balansen mellan att verkligen arbeta med kärnmomenten i programmet och samtidigt finna en flexibilitet i implementeringen som tillåter anpassning till det specifika sammanhanget.

Referenser:

McMaster, Kristen L. (2014). Customizing a Research-Based Reading Practice: Balancing the Importance of Implementation Fidelity With Professional Judgment. The Reading Teacher, 68(3), 173–183

Har du läst ”Aktiv läskraft”?

Vi är nog många som vid det här laget har läst ALK, dvs. ”Aktiv läskraft”, av Barbro Westlund!? Du som inte tillhör vår skara undrar kanske om det är värt besväret?

Boken ger en bra teoretisk genomgång. Vi får exempelvis en repetition av schemateori, transaktionsteori, skillnaden mellan strategier och färdigheter men blir också påminda om några undervisningsmetoder som INTE verkar ha någon bevislig effekt på läsförståelsen. Barbro redogör för ”vad alla bör veta om läsprocessen”. Det är också rubriken på det tredje avsnittet i boken. Hela boken genomsyras av budskapet att vi måste förstå undervisning i läsförståelse, lärande och bedömning som en process. Dessa moment får inte utgöra separata öar i vår undervisning. Givetvis får vi också en presentation av kursplanernas förhållande till läsförståelseprocesserna, för samtliga ämnen.

Barbro utvecklar tankar om hur vår kunskapssyn påverkar vad eleverna lär och vad som bedöms. För den som ser läsförståelse som universell är det möjligt att mäta elevers mentala processer med standardiserade test. För den som däremot ser läsförståelse som något individunikt behövs det processinriktade mätverktyg. Exempel på sådana är portfolios, läsloggar och/eller utrymme att diskutera de lästa texterna. (Westlund 2015, sid. 35 samt 55)

Vi blir också påminda om vikten av att hålla isär olika begrepp. Skillnaden mellan strategier och färdigheter är ett sådant begreppspar. Färdigheter är något man kan eller inte kan, på en glidande skala från inte alls till full pott. Strategier beskriver Barbro så här: ”Strategier som rör undervisning beskrivs som systematiska planera som används på ett medvetet sätt för att stödja lärandet” (sid. 63). Man kan tala om kognitiva strategier och läsförståelsestrategier. Det förra avser alla mentala tankeoperationer som vi använder för att uppnå något. Läsförståelsestrategier avser de specifika förståelseprocedurer läsaren använder sig av för att förstå den lästa texten.

Strategier är således planlagda, medvetna och situationsbundna tankeoperationer, medan färdigheter inte innefattar medveten tankeverksamhet: Att till exempel kunna läsa med flyt är en färdighet som kan automatiseras och bedömas, medan att förutspå en texts innehåll inte kan automatiseras och är svårare att bedöma. (sid. 64)

Engagemang är ett annat centralt begrepp. Vi som arbetare som lärare i Stockholm är vana att tala om läslust, ett begrepp som är svårt att definiera. Hur vet vi om någon känner läslust? Känner vi som läser alltid läslust? Vad krävs för att läsaren ska känna läslust? Läsengagemang är något annat. All läsning är inte lustfylld men den kan ändå engagera oss, eller hur!? Barbro beskriver hur begreppet engagemang innebär en kombination av fyra komponenter:

  1. Eleven använder sig av kognitiva strategier
  2. Eleven läser av inre motivation
  3. Eleven använder sig av relevant bakgrundskunskap
  4. Eleven har ett socialt utbyte av läsningen, som innebär att hon/han kan diskutera texten teman eller sin uppfattning om texten. (sid. 66)

Läsengagemang är något annat, något mer än läslust. Barbro skriver att:

Med ”engagemang” menas hur mycket ansträngning en individ är beredd att investera för att nå framgång i en lärandeprocess. En engagerad läsare interagerar aktivt med en text för att förstå vad hon/han läser och har en positiv attityd till läsning. (sid. 67)

Ja, det står mycket bra i boken. Boken har ett väl genomtänkt upplägg och varje kapitel följer samma struktur. Alla kapitel börjar med en ruta som säger vad jag kommer att läsa om och varje kapitel avslutas med en ruta med frågor att diskutera samt en ruta med centrala begrepp. Ja, jag tycker att alla vi lärare som intresserar oss för och undervisar med läsning som verktyg har glädje av att läsa boken. Jag har läst mycket men tycker ändå att boken gav mig nya tanker. Sedan är det alltid bra att möta de centrala begreppen i ett nytt sammanhang.

Vad tycker du?

Referenser:

Westlund, B. (2015). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Stockholm: Natur och Kultur.

ALK3

Alternativ väg till NSL filmerna

och alla de andra filmerna jag har tagit fram och som ligger på PS, PedagogStockholm.

Även proffsen har ibland problem med det digitala! Ni har säkert märkt att det har varit en del upp och ner med alla PS bloggar!? Just nu kommer man inte åt alla de filmer som jag har tagit fram om ”språk-, läs- och skriv”. De har inte försvunnit men det är något med programvaror och överföring och uppdateringar och ni vet de där osynliga signalerna som en sådan som jag inte begriper mig på. Förhoppningen är att det kommer att fixas nu runt terminsslutet. I väntan på det så kommer du åt filmerna via vår spellista på Youtube. Där hittar du bland annat det här.

collage2

Filmer om Nya Språket lyfter

Vi har tagit fram två filmer som översiktligt presenterar bedömningsmaterialet. I filmerna får du också höra mer om vad några olika lärare om tycker Nya Språket lyfter samt hur läraren Maria Ekenhill på Skarpnäcksskolan arbetar med Nya Språket lyfter.

Nya Språket lyfter, del 1

Nya Språket lyfter, del 2

Lägg gärna din respons med reflektioner i en kommentar till inlägget!

PS. Filmerna kommer också att läggas upp på PedagogStockholm med sökvägen: I undervisningen <> Språkutveckling <> Läs- och språksatsningen <> Här finns alla LUS-filmer. (detta är dock inte klart än)