Har du läst ”Aktiv läskraft”?

Vi är nog många som vid det här laget har läst ALK, dvs. ”Aktiv läskraft”, av Barbro Westlund!? Du som inte tillhör vår skara undrar kanske om det är värt besväret?

Boken ger en bra teoretisk genomgång. Vi får exempelvis en repetition av schemateori, transaktionsteori, skillnaden mellan strategier och färdigheter men blir också påminda om några undervisningsmetoder som INTE verkar ha någon bevislig effekt på läsförståelsen. Barbro redogör för ”vad alla bör veta om läsprocessen”. Det är också rubriken på det tredje avsnittet i boken. Hela boken genomsyras av budskapet att vi måste förstå undervisning i läsförståelse, lärande och bedömning som en process. Dessa moment får inte utgöra separata öar i vår undervisning. Givetvis får vi också en presentation av kursplanernas förhållande till läsförståelseprocesserna, för samtliga ämnen.

Barbro utvecklar tankar om hur vår kunskapssyn påverkar vad eleverna lär och vad som bedöms. För den som ser läsförståelse som universell är det möjligt att mäta elevers mentala processer med standardiserade test. För den som däremot ser läsförståelse som något individunikt behövs det processinriktade mätverktyg. Exempel på sådana är portfolios, läsloggar och/eller utrymme att diskutera de lästa texterna. (Westlund 2015, sid. 35 samt 55)

Vi blir också påminda om vikten av att hålla isär olika begrepp. Skillnaden mellan strategier och färdigheter är ett sådant begreppspar. Färdigheter är något man kan eller inte kan, på en glidande skala från inte alls till full pott. Strategier beskriver Barbro så här: ”Strategier som rör undervisning beskrivs som systematiska planera som används på ett medvetet sätt för att stödja lärandet” (sid. 63). Man kan tala om kognitiva strategier och läsförståelsestrategier. Det förra avser alla mentala tankeoperationer som vi använder för att uppnå något. Läsförståelsestrategier avser de specifika förståelseprocedurer läsaren använder sig av för att förstå den lästa texten.

Strategier är således planlagda, medvetna och situationsbundna tankeoperationer, medan färdigheter inte innefattar medveten tankeverksamhet: Att till exempel kunna läsa med flyt är en färdighet som kan automatiseras och bedömas, medan att förutspå en texts innehåll inte kan automatiseras och är svårare att bedöma. (sid. 64)

Engagemang är ett annat centralt begrepp. Vi som arbetare som lärare i Stockholm är vana att tala om läslust, ett begrepp som är svårt att definiera. Hur vet vi om någon känner läslust? Känner vi som läser alltid läslust? Vad krävs för att läsaren ska känna läslust? Läsengagemang är något annat. All läsning är inte lustfylld men den kan ändå engagera oss, eller hur!? Barbro beskriver hur begreppet engagemang innebär en kombination av fyra komponenter:

  1. Eleven använder sig av kognitiva strategier
  2. Eleven läser av inre motivation
  3. Eleven använder sig av relevant bakgrundskunskap
  4. Eleven har ett socialt utbyte av läsningen, som innebär att hon/han kan diskutera texten teman eller sin uppfattning om texten. (sid. 66)

Läsengagemang är något annat, något mer än läslust. Barbro skriver att:

Med ”engagemang” menas hur mycket ansträngning en individ är beredd att investera för att nå framgång i en lärandeprocess. En engagerad läsare interagerar aktivt med en text för att förstå vad hon/han läser och har en positiv attityd till läsning. (sid. 67)

Ja, det står mycket bra i boken. Boken har ett väl genomtänkt upplägg och varje kapitel följer samma struktur. Alla kapitel börjar med en ruta som säger vad jag kommer att läsa om och varje kapitel avslutas med en ruta med frågor att diskutera samt en ruta med centrala begrepp. Ja, jag tycker att alla vi lärare som intresserar oss för och undervisar med läsning som verktyg har glädje av att läsa boken. Jag har läst mycket men tycker ändå att boken gav mig nya tanker. Sedan är det alltid bra att möta de centrala begreppen i ett nytt sammanhang.

Vad tycker du?

Referenser:

Westlund, B. (2015). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Stockholm: Natur och Kultur.

ALK3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.