Visar alla blogginlägg från: juli 2015

För- och nackdelar i Bedömningsstödet

Det står inte mycket om flerspråkiga elever och bedömningen av deras läs- och skrivutveckling i Skolverkets nya Bedömningsstöd. Tyvärr! I lärarinformationen, på sidan 4, läser jag följande:

För flerspråkiga elever och elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk är det viktigt att bedömningen av läsutvecklingen koncentreras kring om eleven kan läsa och tala om innehållet utan krav på språklig korrekthet. På samma sätt tar bedömningen av elevens skrivutveckling i första hand fasta på vad eleven klarar av att förmedla och i andra hand om detta görs korrekt rent formellt. Genom samarbete med modersmålsläraren kan läraren få en bredare förståelse för elevens läs- och skrivutveckling.

Det låter i och för sig bra att fokus ligger på om eleven kan läsa och tala om innehållet. Samtidigt gäller bedömningen delvis mycket basala kunskaper som bokstavskännedom inklusive kunskaper om att bokstäver å ena sidan heter något, å andra sidan låter på ett annat sätt än hur de benämns. I lärarinformationen understryks också vikten av att läraren inte anpassar bort det som uppgiften avser att pröva. Detta väcker flera frågor.

En är hur den första läsinlärningen påverkas av att en del barn talar språk som är uppbyggda efter andra system än det svenska. Det är fyra typer av läsning som prövas i bedömningsstödet. Ett flerspråkigt barn som ännu inte kan så mycket svenska lär inte läsa med logografisk läsning, ljudning och/eller ortografisk helordsläsning. Samtidigt kan jag tänka mig att en sjuåring som lär sig läsa på svenska i stället för sitt modersmål lär sig på samma sätt som ett svensktalande barn. Problemet är i stället ordförståelsen.

Ponera att det flerspråkiga barnet faktiskt läser ord och enkla meningar utan bildstöd med flyt på de olika sätt som det beskrivs i avstämningarna men inte har full förståelse på grund av brister i ordförrådet. Då kan jag som lärare ändå inte bocka för förmågorna i sammanställningen. Här skulle jag som lärare behöva ett utvecklat stöd för bedömning av flerspråkiga nybörjarläsare. Det räcker inte med avläsning. Läsning kräver förståelse för att vara läsning. Läsning utan förståelse är enbart mekanisk avläsning.

Något som jag noterar med tillfredsställelse är att eleverna ska skriva på det sätt de är vana vid. Det betyder att de som i vanliga fall skriver på dator eller läs- och skrivplattor ska göra så även här. I alla fall för i avstämning C och uppgiften att skriva beskrivande text. Likaså får barnen den tid de behöver för skrivuppgiften. Eventuell illustrationer räknas inte in i bedömningen. Det betyder att bedömningsstödet avgränsar sig till svarttext, dvs. tryckt text utan multimodala inslag.

För avstämning A och B står det inget om barnen förväntas skriva för hand eller får använda dator eller läs- och skrivplattor. För alla lärare som arbetar med ASL, att skriva sig till läsning, är det en förutsättning. Något annat har barnen ännu inte lärt sig. Likaså är det en förutsättning för att vi ska kunna dra slutsatser och förutspå/påstå något om hur barnet kommer att klara sig i andra undervisningssituationer.

Som sagt så gäller bedömningsstödet bedömning av den första läs- och skrivinlärningen i åk 1. Anslaget är formativt. Varje avstämning omfattar förslag på vidare undervisning för elevens fortsatta läs- och skrivutveckling. Förslagen är dock kortfattade så här hade jag önskat mer utförligt beskrivna förslag. Författarna ger förslag som att eleven ska få möta längre och mer komplexa texter. Vad innebär det konkret för de olika elevexemplen? I avstämning B föreslås att eleven uppmuntras att läsa mycket för att utveckla en mer automatiserad läsning. Forskare säger idag att enbart läsa mer inte leder till bättre läsning utan att det krävs en explicit läsundervisning. På flera ställen i bedömningsstödet hänvisar författarna till olika partier i Nya Språket lyfter. Bedömningsstödet kan användas fristående samtidigt tror jag att det är en fördel om lärarna är bekanta med Nya Språket lyfter. Det ger en rikare bild av Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling.

En annan fråga som ännu inte har nämnts är huruvida resultaten av bedömningarna i åk 1 ska inrapporteras och i så fall till vem?

Att bedöma läsförmåga

Ja, det kräver att läraren själv har kunskaper om vad läsförmåga är och vad läsprocesser omfattar. Michael Tengberg reder ut begreppen i sitt kapitel med titeln Att bedöma läsförmåga i boken Bedömning i svenskämnet. Årskurs 7-9. Detta är ett kapitel jag kommer att läsa igen. Det känns som att jag kommer att få nya insikter vid en omläsning.

Läsförmåga jämförs med engelskans reading literacy och motsvarar ett vidare begrepp än läsförståelse. Detta i sin tur stämmer överens med den definition av reading literacy som används i exempelvis PIRLS- och PISA undersökningarna. Utgångspunkten är att läsaren ”själv aktivt konstruerar mening med utgångspunkt i sina tidigare kunskaper och erfarenheter” (Skar & Tengberg 2015, sid. 88).

Tengberg utgår från att läsförmåga består av ett antal delförmågor och han exemplifierar med avkodning, läsflyt, ordkunskap, inferensförmåga, kritiskt reflektion, identifikation av textstruktur och textstrategier. Detta i sin tur kräver att lärare är medvetna och har kunskaper om samt har ett språk för att tala om dessa delförmågor. Annars blir det svårt att ta in dem i bedömningen av elevers läsförmåga.

Läsförmågan genomlyses utifrån kursplanen, PISA och därmed utifrån de tre dimensionerna text, läsprocess och lässammanhang. Särskilt understryks vikten av att läraren vid bedömning av elevers läsförmåga prövar elevens läsning på ett flertal olika texter och i olika sammanhang. Jag tycker att det var intressant att läsa om klassrumsbedömning och hur denna är beroende av de aktiviteter där läsningen ingår.

Precis som Barbro Westlund skriver i sin avhandling Att bedöma elevers läsförståelse att vi inte kan bedöma hur elever tänker utan bara hur de visar att de tänker (Westlund 2013, sid. 296) så påpekar även Tengberg att läsförmågan måste medieras (förmedlas) i tal och/eller skrift för att läraren ska kunna få syn på den. Av det följer att vi i bedömningen behöver undersöka och reflektera över elevens förmåga att sätta ord på läsprocessen. Elever som språkligt har lättare för att sätta ord på sina tankar och tolkningar kan te sig ha en bättre läsförmåga men det är inte säkert att det är så (sid. 103 f).

Tengberg lyfter också vikten av att undervisa elever i konsten att ställa frågor samt att denna aspekt bör uppmärksammas i vår bedömning av elevers läsförmåga.

PS. Boken Bedömning i svenskämnet är också förra årets årsskrift i Svensklärarföreningen. Alla vi som är medlemmar i Svensklärarföreningen fick med andra ord boken i vår brevlåda. Är du inte medlem så bli det!

 Referenser:

Skar, G. & Tengberg, M. (2015). Bedömning i svenskämnet. Årskurs 7-9. Stockholm: Natur och Kultur.

Bedömning i svenskämnet3

Mitt första intryck av…

Skolverkets nya Bedömningsstöd åk 1-3, Läs- och skrivutveckling. Ja, här kommer det!

Materialet syftar till att följa upp elevens läs- och skrivutveckling precis som titeln antyder. Detta underlättar i sin tur lärarens bedömning om en elev är i behov av extra anpassning och stöd eller ytterligare stimulans. Det syftar också till att fungera som underlag för lärarens fortsatta undervisning. Bedömningsstödet relaterar till Nya Språket lyfter och hänvisar också till olika sidor i det materialet. Jag skulle råda dig till att läsa in dig på och börja använda Nya Språket lyfter  omgående; om du inte redan gör det. En första introduktion av Nya Språket lyfter kan du få i de två filmer jag har tagit fram och som du hittar HÄR.

Utgångspunkten för materialet är att elevers läs- och skrivförmågor stöds och utvecklas tillsammans. Författarna till materialets lärarinformation understryker att elevens läs- och skrivutveckling inte alltid följer dennes ålder och/eller årskurs. Likaså understryks att läs- och skrivutveckling inte alltid följs åt. Elever kan med andra ord ha ojämna prestationsprofiler.

Lärarens bedömningar utgår från observationer och iakttagelser som görs inom den ordinarie undervisningen. Dessa dokumenteras i sammanställningsblanketterna. Det finns en för Läsa och en för Skriva. För återkopplingen till eleverna föreslås att läraren använder bladet Elevens observationsschema som ingår i Nya Språket lyfter.

Bedömningsstödet ger tydliga ramar för vad eleverna ska prestera efter åk 1 respektive åk 2. Riktmärket för åk 1 är att eleven minst ska ha uppnått Avstämning A samt en tredjedel av punkterna i Avstämning B. Dessa avstämningspunkter finns med i materialet och de är samma som du hittar i Nya Språket lyfter. Det betyder att du som redan arbetar med Nya Språket lyfter känner igen dig. På samma sätt bör eleverna i slutet av årskurs 2 ha uppnått Avstämning B samt en tredjedel av punkterna i Avstämning C.

Till läraren hjälp, som ett medel för bedömaröverensstämmelse och likvärdighet i bedömningarna, har läraren inspelningar av elever som läser med tillhörande analyser. Detta gäller också för elevers skrivande.

Jag planerar för att starta kurser kring detta nya Bedömningsstöd och här ser jag det som troligt att vi kommer att lägga mycket tid på en noggrann genomlysning med analys och tillhörande diskussioner av de elevexempel som erbjuds i Bedömningsstödet. Detta ser jag som styrkan i materialet.

Författarna definierar en del begrepp som används. I Bedömningsstödet refereras till fyra olika typer av läsning. Dessa är:

  1. logografisk läsning
  2. enkel ljudning
  3. avancerad ljudning
  4. ortografisk helordsläsning

Min uppfattning är att det blir oerhört viktigt att lärare får diskutera praktiska elevexempel för dessa fyra typer av läsning. Både de som materialet erbjuder men också egna elevexempel behöver lyssnas på, analyseras, diskuteras och bedömas. Det har en avgörande betydelse för bedömningens kvalitet att lärare känner sig säkra på och kan identifiera dessa fyra typer av läsning. Verkligheten är alltid mer komplex än man först anar!

Begreppet lässtrategier omfattar både strategier för avkodning och förståelse och i begreppet läsförståelse ingår både avkodning och förståelse. Att läsa med flyt innebär att eleven använder ortografisk helordsläsning som avkodningsstrategi. Jag tycker att det är mycket bra att författarna skriver ut sina definitioner för de begrepp som används i Bedömningsstödet. Dessa begrepp är samma som används i kunskapskraven för årskurs 3.

Skrivuppgifterna representerar två genrer; dels berättande, dels beskrivande. Skrivuppgifterna anknyter till de lästa texterna.

Det jag har skrivit i tidigare inlägg om Bedömningsstödet hittar du HÄR (17/3) och HÄR (15/6) och HÄR (30/6).

Något som är oklart! I så fall får du fråga…