Mitt första intryck av…

Skolverkets nya Bedömningsstöd åk 1-3, Läs- och skrivutveckling. Ja, här kommer det!

Materialet syftar till att följa upp elevens läs- och skrivutveckling precis som titeln antyder. Detta underlättar i sin tur lärarens bedömning om en elev är i behov av extra anpassning och stöd eller ytterligare stimulans. Det syftar också till att fungera som underlag för lärarens fortsatta undervisning. Bedömningsstödet relaterar till Nya Språket lyfter och hänvisar också till olika sidor i det materialet. Jag skulle råda dig till att läsa in dig på och börja använda Nya Språket lyfter  omgående; om du inte redan gör det. En första introduktion av Nya Språket lyfter kan du få i de två filmer jag har tagit fram och som du hittar HÄR.

Utgångspunkten för materialet är att elevers läs- och skrivförmågor stöds och utvecklas tillsammans. Författarna till materialets lärarinformation understryker att elevens läs- och skrivutveckling inte alltid följer dennes ålder och/eller årskurs. Likaså understryks att läs- och skrivutveckling inte alltid följs åt. Elever kan med andra ord ha ojämna prestationsprofiler.

Lärarens bedömningar utgår från observationer och iakttagelser som görs inom den ordinarie undervisningen. Dessa dokumenteras i sammanställningsblanketterna. Det finns en för Läsa och en för Skriva. För återkopplingen till eleverna föreslås att läraren använder bladet Elevens observationsschema som ingår i Nya Språket lyfter.

Bedömningsstödet ger tydliga ramar för vad eleverna ska prestera efter åk 1 respektive åk 2. Riktmärket för åk 1 är att eleven minst ska ha uppnått Avstämning A samt en tredjedel av punkterna i Avstämning B. Dessa avstämningspunkter finns med i materialet och de är samma som du hittar i Nya Språket lyfter. Det betyder att du som redan arbetar med Nya Språket lyfter känner igen dig. På samma sätt bör eleverna i slutet av årskurs 2 ha uppnått Avstämning B samt en tredjedel av punkterna i Avstämning C.

Till läraren hjälp, som ett medel för bedömaröverensstämmelse och likvärdighet i bedömningarna, har läraren inspelningar av elever som läser med tillhörande analyser. Detta gäller också för elevers skrivande.

Jag planerar för att starta kurser kring detta nya Bedömningsstöd och här ser jag det som troligt att vi kommer att lägga mycket tid på en noggrann genomlysning med analys och tillhörande diskussioner av de elevexempel som erbjuds i Bedömningsstödet. Detta ser jag som styrkan i materialet.

Författarna definierar en del begrepp som används. I Bedömningsstödet refereras till fyra olika typer av läsning. Dessa är:

  1. logografisk läsning
  2. enkel ljudning
  3. avancerad ljudning
  4. ortografisk helordsläsning

Min uppfattning är att det blir oerhört viktigt att lärare får diskutera praktiska elevexempel för dessa fyra typer av läsning. Både de som materialet erbjuder men också egna elevexempel behöver lyssnas på, analyseras, diskuteras och bedömas. Det har en avgörande betydelse för bedömningens kvalitet att lärare känner sig säkra på och kan identifiera dessa fyra typer av läsning. Verkligheten är alltid mer komplex än man först anar!

Begreppet lässtrategier omfattar både strategier för avkodning och förståelse och i begreppet läsförståelse ingår både avkodning och förståelse. Att läsa med flyt innebär att eleven använder ortografisk helordsläsning som avkodningsstrategi. Jag tycker att det är mycket bra att författarna skriver ut sina definitioner för de begrepp som används i Bedömningsstödet. Dessa begrepp är samma som används i kunskapskraven för årskurs 3.

Skrivuppgifterna representerar två genrer; dels berättande, dels beskrivande. Skrivuppgifterna anknyter till de lästa texterna.

Det jag har skrivit i tidigare inlägg om Bedömningsstödet hittar du HÄR (17/3) och HÄR (15/6) och HÄR (30/6).

Något som är oklart! I så fall får du fråga…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.