Att bedöma läsförmåga

Ja, det kräver att läraren själv har kunskaper om vad läsförmåga är och vad läsprocesser omfattar. Michael Tengberg reder ut begreppen i sitt kapitel med titeln Att bedöma läsförmåga i boken Bedömning i svenskämnet. Årskurs 7-9. Detta är ett kapitel jag kommer att läsa igen. Det känns som att jag kommer att få nya insikter vid en omläsning.

Läsförmåga jämförs med engelskans reading literacy och motsvarar ett vidare begrepp än läsförståelse. Detta i sin tur stämmer överens med den definition av reading literacy som används i exempelvis PIRLS- och PISA undersökningarna. Utgångspunkten är att läsaren ”själv aktivt konstruerar mening med utgångspunkt i sina tidigare kunskaper och erfarenheter” (Skar & Tengberg 2015, sid. 88).

Tengberg utgår från att läsförmåga består av ett antal delförmågor och han exemplifierar med avkodning, läsflyt, ordkunskap, inferensförmåga, kritiskt reflektion, identifikation av textstruktur och textstrategier. Detta i sin tur kräver att lärare är medvetna och har kunskaper om samt har ett språk för att tala om dessa delförmågor. Annars blir det svårt att ta in dem i bedömningen av elevers läsförmåga.

Läsförmågan genomlyses utifrån kursplanen, PISA och därmed utifrån de tre dimensionerna text, läsprocess och lässammanhang. Särskilt understryks vikten av att läraren vid bedömning av elevers läsförmåga prövar elevens läsning på ett flertal olika texter och i olika sammanhang. Jag tycker att det var intressant att läsa om klassrumsbedömning och hur denna är beroende av de aktiviteter där läsningen ingår.

Precis som Barbro Westlund skriver i sin avhandling Att bedöma elevers läsförståelse att vi inte kan bedöma hur elever tänker utan bara hur de visar att de tänker (Westlund 2013, sid. 296) så påpekar även Tengberg att läsförmågan måste medieras (förmedlas) i tal och/eller skrift för att läraren ska kunna få syn på den. Av det följer att vi i bedömningen behöver undersöka och reflektera över elevens förmåga att sätta ord på läsprocessen. Elever som språkligt har lättare för att sätta ord på sina tankar och tolkningar kan te sig ha en bättre läsförmåga men det är inte säkert att det är så (sid. 103 f).

Tengberg lyfter också vikten av att undervisa elever i konsten att ställa frågor samt att denna aspekt bör uppmärksammas i vår bedömning av elevers läsförmåga.

PS. Boken Bedömning i svenskämnet är också förra årets årsskrift i Svensklärarföreningen. Alla vi som är medlemmar i Svensklärarföreningen fick med andra ord boken i vår brevlåda. Är du inte medlem så bli det!

 Referenser:

Skar, G. & Tengberg, M. (2015). Bedömning i svenskämnet. Årskurs 7-9. Stockholm: Natur och Kultur.

Bedömning i svenskämnet3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.