För- och nackdelar i Bedömningsstödet

Det står inte mycket om flerspråkiga elever och bedömningen av deras läs- och skrivutveckling i Skolverkets nya Bedömningsstöd. Tyvärr! I lärarinformationen, på sidan 4, läser jag följande:

För flerspråkiga elever och elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk är det viktigt att bedömningen av läsutvecklingen koncentreras kring om eleven kan läsa och tala om innehållet utan krav på språklig korrekthet. På samma sätt tar bedömningen av elevens skrivutveckling i första hand fasta på vad eleven klarar av att förmedla och i andra hand om detta görs korrekt rent formellt. Genom samarbete med modersmålsläraren kan läraren få en bredare förståelse för elevens läs- och skrivutveckling.

Det låter i och för sig bra att fokus ligger på om eleven kan läsa och tala om innehållet. Samtidigt gäller bedömningen delvis mycket basala kunskaper som bokstavskännedom inklusive kunskaper om att bokstäver å ena sidan heter något, å andra sidan låter på ett annat sätt än hur de benämns. I lärarinformationen understryks också vikten av att läraren inte anpassar bort det som uppgiften avser att pröva. Detta väcker flera frågor.

En är hur den första läsinlärningen påverkas av att en del barn talar språk som är uppbyggda efter andra system än det svenska. Det är fyra typer av läsning som prövas i bedömningsstödet. Ett flerspråkigt barn som ännu inte kan så mycket svenska lär inte läsa med logografisk läsning, ljudning och/eller ortografisk helordsläsning. Samtidigt kan jag tänka mig att en sjuåring som lär sig läsa på svenska i stället för sitt modersmål lär sig på samma sätt som ett svensktalande barn. Problemet är i stället ordförståelsen.

Ponera att det flerspråkiga barnet faktiskt läser ord och enkla meningar utan bildstöd med flyt på de olika sätt som det beskrivs i avstämningarna men inte har full förståelse på grund av brister i ordförrådet. Då kan jag som lärare ändå inte bocka för förmågorna i sammanställningen. Här skulle jag som lärare behöva ett utvecklat stöd för bedömning av flerspråkiga nybörjarläsare. Det räcker inte med avläsning. Läsning kräver förståelse för att vara läsning. Läsning utan förståelse är enbart mekanisk avläsning.

Något som jag noterar med tillfredsställelse är att eleverna ska skriva på det sätt de är vana vid. Det betyder att de som i vanliga fall skriver på dator eller läs- och skrivplattor ska göra så även här. I alla fall för i avstämning C och uppgiften att skriva beskrivande text. Likaså får barnen den tid de behöver för skrivuppgiften. Eventuell illustrationer räknas inte in i bedömningen. Det betyder att bedömningsstödet avgränsar sig till svarttext, dvs. tryckt text utan multimodala inslag.

För avstämning A och B står det inget om barnen förväntas skriva för hand eller får använda dator eller läs- och skrivplattor. För alla lärare som arbetar med ASL, att skriva sig till läsning, är det en förutsättning. Något annat har barnen ännu inte lärt sig. Likaså är det en förutsättning för att vi ska kunna dra slutsatser och förutspå/påstå något om hur barnet kommer att klara sig i andra undervisningssituationer.

Som sagt så gäller bedömningsstödet bedömning av den första läs- och skrivinlärningen i åk 1. Anslaget är formativt. Varje avstämning omfattar förslag på vidare undervisning för elevens fortsatta läs- och skrivutveckling. Förslagen är dock kortfattade så här hade jag önskat mer utförligt beskrivna förslag. Författarna ger förslag som att eleven ska få möta längre och mer komplexa texter. Vad innebär det konkret för de olika elevexemplen? I avstämning B föreslås att eleven uppmuntras att läsa mycket för att utveckla en mer automatiserad läsning. Forskare säger idag att enbart läsa mer inte leder till bättre läsning utan att det krävs en explicit läsundervisning. På flera ställen i bedömningsstödet hänvisar författarna till olika partier i Nya Språket lyfter. Bedömningsstödet kan användas fristående samtidigt tror jag att det är en fördel om lärarna är bekanta med Nya Språket lyfter. Det ger en rikare bild av Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling.

En annan fråga som ännu inte har nämnts är huruvida resultaten av bedömningarna i åk 1 ska inrapporteras och i så fall till vem?

2 kommentarer

  1. Anna-Lena Holm, 9 juli 2015

    Tack Toura för dina kloka tankar kring det nya bedömningsstödet. Väldigt intressant att ta del av särskilt när jag inte kommer in i portalen för tillfället. Jag håller med dig om att det är svårt att göra bedömningar kring flerspråkiga och kanske främst relativt nyanlända gällande ordförståelsen. Min erfarenhet är att det oftast är inom det området som eleverna kan få svårt att nå målen. Det kan handla om något eller några enstaka ord som ej finns i deras lexikon än men är så betydelsebärande att de ej förstår exempelvis frågan. Frustrerande kan jag tycka och det bär emot att inte kunna godkänna elever som ofta gjort en fantastisk kunskapsresa.

  2. Lotten Ekelund, 9 juli 2015

    Tack Toura! Klokt skrivit, delar vidare. /Lotten

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.