Visar alla blogginlägg från: augusti 2015

Hipp, hipp, hurra!

Min blogg ”Läs- och språksatsningen” har valts ut för att ingå i Cisions topplista över pedagogikbloggar som publicerades förra veckan. Bloggarnas placering på topplistan grundas på relevans, inlänkar, hur ofta bloggen uppdateras, läsarkommentarer, aktivitet och delningar i sociala medier. Min blogg ”Läs- och språksatsningen” placerade sig på 3e plats!

Förra veckan var en härlig vecka. Jag hade semester och ägnade fem dagar på raken åt högalpin vandring i Andorra. Det innebar 8-9 timmars vandring/dag över höjdskillnader på 1000-1200 m i mycket tuff terräng. Jag blev mormor till en supersöt liten flicka i måndags, mitt 5e barnbarn. Vilken lycka! Och så ligger bloggen på kommunikationsföretaget Cisions topplista. Vilken ”grej” att bloggen har blivit ”uppletad” av ett kommunikationsföretag och uppmärksammas i andra kretsar än mina vanliga. Trots en trött kropp ”skuttar” jag fram!

Nu vill jag be alla er mina läsare att fortsätta ge mig respons, ställa frågor och komma med förslag för det är ni som ”gör skillnad”. Genom kommunikationen med er vet jag vad som är viktigt att skriva om ur lärarperspektiv. Ja, det är faktiskt ni läsare som leder mig till att skriva relevanta blogginlägg. Ja, givetvis är det så att även alla ni lärare som jag möter i mina föreläsningar och på mina kurser ger mig mycket input. Ni ska inte tro att det bara ni som lär er saker utan många gånger är det faktiskt ni som lär mig när vi möts. Låt oss ”Stay in touch!” som de säger. På måndag är jag åter på jobbet. Nytt läsår, nya möjligheter.

Läs högt och samtala!

Sedan tidigare har forskning fört fram att vuxnas högläsning för barn stimulerar och utvecklar små barns språkliga förmåga men också den allmänt kognitiva utvecklingen. Högläsning leder till avläsbara förändringar i hjärnan. Svenska forskare som Mats Myrberg, Ingvar Lundberg och Karin Taube har så länge jag minns understrukit vikten av högläsning från den allra första början. Vi har det svenska forskningsprojektet SPRINT som studerar just betydelsen av interaktionen föräldrar-barn för barnens språkliga utveckling under perioden 18 mån-åk 1.

Häromdagen refererade siten Dagens Medicin en nyligen publicerade artikel från den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica. Artikeln handlar om att forskarna (Horowitz-Kraus & Hutton ) funnit en ökad hjärnaktivitet hos barn som fått vara med om mycket högläsning. Framför allt de delar av hjärnan aktiverades som är inblandade i språkförståelse och visualisering. Det finns inte en speciell del i hjärnan för läsning utan forskarna menar att det handlar om synkronisering av vissa områden som aktiveras vid läsaktiviteter. Det har visat sig att läsförståelse involverar de exekutiva funktionerna med ökad hjärnaktivitet som följd. De exekutiva funktionerna utgörs av exempelvis arbetsminne, självkontroll, självövervakning, uppmärksamhet samt förmåga att flytta fokus. Detta är extra intressant då några av dessa utgör strategier som jag lär ut på mina kurser om att undervisa i lässtrategier. Det innebär också att man kan säga att det finns vetenskapliga belägg från medicinsk forskning för det exempelvis Barbro Westlund rekommenderar.

Hugo Lagercrantz, som är senior professor i pediatrik vid Karolinska institutet, menar att sagoberättandet och högläsningen är bra för barnen därför att de bland annat lär sig förstå sammanhang och därmed lättare kan redogöra för händelseförlopp. Det ska vara själva berättandet som är det kritiska. Att bli en läsande och skrivande person, dvs. att individen förvärvar vad vi benämner litteracitet, aktiverar ett komplext samspel mellan genetiska, neurobiologiska och miljöstyrda faktorer.

Artikeln som refereras är From Emergent literacy to reading: how learning to read changes a child´s brain. Det är en svårläst artikel fylld med  ämnesspecifika ord kring hjärnforskning. Den som vill uppleva hur våra elever kanske känner det när de läser skoltexterna kan läsa artikeln! Författarna menar att barn som föreställer sig det texten handlar om under högläsningen får en bättre läsförståelse när de börjar läsa själva. Resultatet var ännu starkare för högläsning där det inte fanns bilder att titta på. Samtidigt utgör bilder i högläsningsböcker ett utmärkt underlag för gemensamma samtal som i sig stimulerar språkutvecklingen.

The New York Times refererar också artikeln samt skriver om projekt där barnläkare lägger in rekommendationer kring högläsning för småbarn vid hälsokontrollerna. Studier har visat att föräldrar som läser högt från början ger sina barn ett mycket rikare språk jämfört med de som inte läser högt. Det handlar om miljontals ord i barnens ordförråd. Tyvärr finns det ett starkt samband mellan socio-ekonomisk situation och andel högläsande föräldrar.

Sammanfattningsvis är resultatet av denna forskningsstudie att högläsning påverkar hjärnan. Högläsning innebär också en träning i att hålla och rikta uppmärksamheten samt dela upplevelserna med andra.

Rekommendationen är: Läs högt och samtala kring det lästa!

Referenser:

Carl-Magnus Hake (150811). Ökad hjärnaktivitet hos barn som fått mycket högläsning. I Dagens Medicin.

New York Times (150817). Bed Time Stories for Young Brains.

SPRINT. Läs om projektet antingen på forskningsprojektets egen sida: SPRINT eller här på Specialpedagogiska institutionens hemsida.

Tzipi Horowitz-Kraus & John S. Hutton (2015). From Emergent literacy to reading: how learning to read changes a child´s brain. I Acta Paediatrica 2015, 104, pp. 648-656.

Tzipi Horowitz-Kraus, John S. Hutton m.fl. (2015). Home Reading Environment and Brain Activation in Preschool Children Listening to Stories. I Pediatrics 2015-0359.

Första ”riktiga” arbetsdagen

Ja, igår hade jag terminens första kurs. Lite ringrostig efter semestern och planeringsdagar med både kollegor och på egen hand var det dags för första kursdagen. Fokus låg på bedömning med LUS, LäsUtvecklingsSchemat. Jag sätter alltid in allt jag gör i sitt sammanhang varför deltagarna bjöds på teori kring läsutveckling men också praktiska exempel med elevinspelningar. 31 mycket taggade modersmålslärare var dagens deltagare. En mycket intresserad och engagerad grupp vilket gav många intressanta diskussioner. Ja, det var en ren fröjd. Många gånger känner jag att det är en förmån att få göra sitt jobb. Det är sååå roligt att träffa lärarna på mina kurser. Alla är så tacksamma, glada och ger så mycket tillbaka. Själv ser jag det också det här med att ha kurser som ett sätt att växla ut mina egna kunskaper. Till vilken nytta har man experter om de inte delar med sig!?

Igår tänkte jag lite extra på presentationstekniken också eftersom vi på Medioteket hade en egen kompetensutvecklingsdag i måndags. Förmiddagen hade jag valt att lyssna på en föreläsning om presentationsteknik med Nina Hjort från företaget presentationsteknik.com. Nina gick igenom mycket. Hon spelade upp exempel på föreläsares kroppsspråk vilket gav oss många skratt. Nu kommer ingen av oss att inte poser som handklovar, fikonlövet, kaninen eller trucken. Vi fick också en del att ta med oss för att klara utmaningen ”How to avoid death by PowerPoint”. Du hittar föreläsningar om detta på TED. Vet du, eller har du märkt, att åhörare bara håller uppmärksamheten under 4-5 minuter? Det gör en kurs, oavsett om den är på 2 timmar eller heldag, till ett mission impossible. Hemligheten är att ha en arsenal kryddor. Nina invigde oss i dessa kryddornas värld. Helt kort handlar kryddorna om variation, aktivering och interaktion.

Ja, då har jag börjat jobba på ”riktigt” och det känns jätteroligt. Kanske ses vi på någon av läsårets kurser!?

Detta ska barnen lära sig i 1:an!

Jag har tidigare skrivit flera inlägg (daterade 15/6, 30/6, 1/7, 9/7) om Skolverkets nya Bedömningsstöd för åk 1-3. Nu är ni förstås många som undrar vilka förmågor som bedöms och som barnen i åk 1 ska klara!? Det är några mycket grundläggande färdigheter för ”läs- och skrivutveckling” som barnen i slutet av åk 1 ska ha tillägnat sig. De beskrivs och konkretiseras i Bedömningsstödet.  Barnen ska: kunna namnge de flesta bokstäverna och veta hur de låter; kunna urskilja ord i meningar; ha förstått principen för hur man ljudar ihop ord; läsa enkla ord och meningar med hjälp av både logografisk läsning och ljudningsstrategin. De ska också visa förståelse för innehållet. Därtill ska de klara en tredjedel av de avstämningspunkter som gäller för Avstämning B.

Som jag nämnt i tidigare inlägg utgör Bedömningsstödet en konkretisering av Nya Språket lyfter. Det relaterar också till Skolverkets stödmaterial kring extra anpassningar och särskilt stöd. Bedömningsstödet är inte avsett att användas för att ringa in eventuella specifika svårigheter i barnets läs- och skrivutveckling. Tanken är att bedömning med detta material ska ge läraren ett underlag för att planera och utveckla sin undervisning i förhållande till elevernas behov av stöd och utmaningar.

Det är viktigt att vara medveten om att Bedömningsstödet endast prövar ett fåtal av kunskapskraven. Barnen ska lära sig mycket annat enligt kunskapskraven!

Bedömningsstödet har utvecklas av Birgitta Mark och Barbro Hagberg-Persson vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet och blir obligatoriskt att använda för åk 1 från och med 1 juli 2016.

Ja, då är det bara att sätta igång!

PS. Jag kommer att börja med kurser kring detta Bedömningsstöd. Snart kommer information och möjligheter att anmäla sig.

Referenser:

Skolverket (2015). Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling.

Skolverket (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Skolverket (2014). Stödinsatser i utbildningen.